Artikel EU-förordning påverkar handläggningstiden för vissa bygglov med startbesked

Den Europeiska unionens råd antog den 22 december 2022 en så kallad nödförordning som syftar till att påskynda utbyggnaden av förnybar energi. I förordningen fastställs tillfälliga regler av brådskande karaktär för att påskynda det tillståndsförfarande som är tillämpligt på produktion av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär EU-förordningen att tidsfristen för handläggning av vissa bygglov med startbesked ändras.

Behovet av den nya EU-förordningen

Med anledning av Rysslands krig mot Ukraina och minskningen av naturgasleveranser från Ryssland till EU:s medlemsstater som kriget inneburit hotas energiförsörjningen i unionen. I ett försök att råda bot på detta har EU:s råd antagit en nödförordning som ska påskynda utbyggnaden av förnybar energi. En snabb utbyggnad av förnybara energikällor kan enligt förordningen bidra till att begränsa den rådande energikrisens effekter.

Tre månaders handläggningstid för vissa bygglovsärenden

I förordningens fjärde artikel framgår att handläggningstiden för ärenden om bygglov med startbesked för solenergiutrustning och samlokaliserade energilagringstillgångar inte får vara längre än tre månader. Solenergiutrustning definieras i förordningen som ”utrustning som omvandlar solenergi till termisk eller elektrisk energi”.

Tidsfristen om högst tre månaders handläggningstid som föreskrivs i artikel 4 i den nya EU-förordningen innebär att en annan tidsfrist gäller än de tidsfrister som normalt gäller enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900). För det fall EU-förordningen inte är tillämplig på en ansökan om bygglov med startbesked är det således tidsfristerna i ovan nämnda bestämmelse i plan- och bygglagen som gäller (det vill säga som utgångspunkt tio veckor från den dag då ansökan kom in till nämnden eller den dag då ytterligare initiativ kom in till nämnden på sökandens initiativ, med en möjlighet att förlänga fristen med högst tio ytterligare veckor).

I sammanhanget kan också noteras att tidsfristen om tre månader i artikel 4 i EU-förordningen inkluderar tiden för att erhålla startbesked. Detta skiljer sig från de tidsfrister som är reglerade i 9 kap. 27 § plan- och bygglagen eftersom dessa frister endast inkluderar tiden för att erhålla beslut om bygglov, men inte startbesked.

Vissa bygglovsansökningar kan beviljas automatiskt

Enligt förordningen kan bygglov med startbesked ges automatiskt för solenergianläggningar som har en kapacitet på 50 kW eller mindre och som inte överskrider den befintliga kapaciteten hos anslutningen till distributionsnätet. Ett sådant automatiskt godkännande ges om byggnadsnämnden inom en månad från det att ansökan lämnats in inte återkopplat till sökanden. Det framgår inte av förordningen vilken typ av återkoppling från byggnadsnämnden som krävs för att regeln om automatiskt godkännande ska sättas ur spel. Det finns redan en skyldighet för byggnadsnämnden att skriftligen lämna viss information till sökanden när en bygglovsansökan inkommer till byggnadsnämnden enligt 9 kap. 27 a § plan- och bygglagen. Det återstår att se om denna information bedöms utgöra sådan återkoppling som förhindrar att bygglov med startbesked ges automatiskt.

När och hur länge gäller EU-förordningen?

EU-förordningen trädde ikraft den 30 december 2022 och gäller från detta datum som svensk lag. Förordningen ska tillämpas på bygglovsansökningar som kommit in till byggnadsnämnden den 30 december 2022 och framåt.

Senast den 31 december i år ska kommissionen göra en översyn av förordningen mot bakgrund av utvecklingen av försörjningstryggheten och energipriserna samt behovet av att ytterligare påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Förordningen gäller i 18 månader från ikraftträdandedatumet.

Kommentar

Arbetet med nödförordningen har gått snabbt – den 22 december 2022 antog Europeiska unionens råd förordningen och den 30 december 2022 trädde den i kraft. I och med det snabba lagstiftningsförfarandet är det möjligt att det i vissa avseenden visar sig vara osäkert hur svenska rättsregler förhåller sig till den EU-rättsliga förordningen. Ett sådan exempel har nämnts ovan, nämligen om byggnadsnämnders skyldighet enligt svensk rätt att lämna viss information till sökanden ska ses som sådan återkoppling som enligt europeisk rätt förhindrar att bygglov med startbesked ges automatiskt. Vilka sådana frågor om förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt som kommer att uppstå – och hur dessa frågor ska hanteras – återstår att se.

Den som vill veta mer om nödförordningen kan läsa mer på Boverkets hemsida.