Nyhet Sänkt kapitalkrav för privata aktiebolag

Regeringen har presenterat ett förslag om sänkning av lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. I aktiebolagslagen finns flera regler som syftar till att säkerställa att denna marginal inte minskar genom t.ex. vinstutdelning till aktieägarna. I lagförslaget konstateras samtidigt att minimikravet i praktiken är ett klent skydd för borgenärerna och att aktiekapitalet snarare ska fungera som en spärr mot oseriöst företagande.

Aktiekapitalet är en del av aktiebolagets eget kapital. Det egna kapitalet delas upp i bundet och fritt eget kapital. Aktiekapitalet utgör tillsammans med eventuella bundna fonder det bundna egna kapitalet. Övrigt eget kapital är fritt eget kapital. Värdet av bolagets tillgångar ska uppgå till minst värdet av bolagets skulder, avsättningar samt aktiekapitalet plus eventuellt övrigt bundet eget kapital. Är detta fallet sägs det bundna egna kapitalet vara ”täckt”. Vid tecken på kapitalbrist måste bristen antingen läkas eller så måste bolaget likvideras. En styrelse måste agera så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Annars riskerar styrelsen, och i vissa fall aktieägarna, personligt ansvar.

Storleken på ett bolags aktiekapital bestäms när bolaget bildas. Aktiekapitalet kan senare ökas eller minskas men det måste alltid uppgå till minimikravet som idag är 50 000 kronor. Enligt förslaget ska gränsen sänkas till 25 000 kronor. Omkring 95 procent av bolagen bildas med lägsta tillåtna aktiekapital. Som en jämförelse kan nämnas att det i många EU-länder är möjligt att bilda bolag utan aktiekapital eller med ett aktiekapital på 1 euro.[1]

Ett bolag som har ett högre aktiekapital än minimikravet kan under vissa förutsättningar minska aktiekapitalet och återbetala det överskjutande beloppet till bolagets aktieägare. Beslutet måste fattas på en bolagsstämma och måste registreras hos Bolagsverket. Ibland måste bolagsstämman samtidigt besluta om en ny bolagsordning. Dessutom måste bolaget ansöka om tillstånd hos Bolagetsverket för att få genomföra beslutet (dvs. för att få betala ut pengarna till aktieägarna). Innan Bolagsverket lämnar tillstånd, utfärdar Bolagsverket en kallelse till bolagets borgenärer. Kallelsen innebär att den som inte vill att bolaget ska minska aktiekapitalet, måste meddela detta till Bolagsverket (vanligtvis inom två månader). Bolagsverket skickar också en underrättelse till Skatteverket. Om ingen borgenär meddelar Bolagsverket i tid, får bolaget genomföra minskningen av aktiekapitalet.

_______________________________________________________________________________

[1] Lagrådsremiss – Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag, 5 september 2019.