Artikel Högsta domstolen klargör: Byggnadsnämnden kan vägra slutbesked trots tidigare meddelat startbesked

Ett startbesked hade meddelats för en nybyggnation av ett flerbostadshus i Barkarby och genom detta hade miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun bedömt att reglerna om brandskydd skulle antas komma att uppfyllas. När frågan om slutbesked skulle prövas ansågs byggnationen inte uppfylla de gällande brandskyddsreglerna och nämnden vägrade därför slutbesked. Frågan om det är möjligt att vägra slutbesked trots att starbesked meddelats har nu prövats i Högsta domstolen.

Bakgrund

Under byggnationen uppkom en fråga om reglerna för brandskydd. Den lösning som hade valts innebar att utrymning i händelse av brand skulle ske genom lägenheternas fönster mot innergården med hjälp av räddningstjänsten. Byggnadsnämnden beviljade under byggnationens gång interimistiska slutbesked för delar av byggnaden, vilket innebar att dessa delar tillfälligt fick tas i bruk. Nämnden beslutade emellertid att vägra slutbesked med hänsyn till att det fanns brister i framkomligheten för räddningstjänstens fordon till uppställningsplatserna på innergården. Nämnden ansåg därmed att gällande brandsskyddsregler inte var uppfyllda.

Högsta domstolens bedömning

För att uppföra en ny byggnad krävs som regel bygglov. Vid en prövning av bygglov inom detaljplanelagt område kontrolleras bland annat (i) att åtgärden inte strider mot detaljplanen, (ii) att byggnaden inte lokaliseras, placeras eller utformas på sådant sätt att den avsedda användningen eller byggnaden innebär fara för människors hälsa och säkerhet, samt (iii) att, när det gäller en tomt som ska bebyggas, framkomligheten för utryckningsfordon tillgodoses.

Något som däremot inte prövas vid bygglovsprövningen är om byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven. Sådana krav prövas istället inom ramen för bedömningen av om start- och slutbesked ska ges. Tekniska egenskaper kan exempelvis vara bärförmåga, säkerhet vid användning och brandskydd. HD gjorde bedömningen att åtkomligheten för räddningsinstanser var ett sådant tekniskt egenskapskrav.

Vid bedömningen av om startbesked ska meddelas gör byggnadsnämnden en förhandsbedömning av om kraven enligt PBL, framförallt de tekniska egenskapskraven, kan anses komma att uppfyllas när byggnationen är färdigställd. Bedömningen görs utifrån ett tekniskt samråd och den utredning som tillhandahållits av byggherren, t.ex. utifrån kontrollplanen. Nämnden har inget granskningsansvar utan har i normalfallet anledning att lita på en byggherre som redovisar att ett byggprojekt kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven.

Vid bedömningen av om slutbesked ska meddelas hålls ett samråd för att granska om byggherren har visat att alla krav enligt bygglovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda. Slutbesked får dock meddelas om de brister som finns är försumbara. Om det finns skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL, t.ex. om byggnaden har brister som kan äventyra säkerheten för någon som uppehåller sig i eller i närheten av byggnaden, får nämnden vägra slutbesked. Det är nämnden som måste visa att det finns förutsättningar för att ingripa. Ingripandet måste även vara ändamålsenligt och proportionerligt.

Att nämnden genom ett startbesked har bedömt att de tekniska egenskaperna kan antas komma att uppfyllas utgör således inget hinder för nämnden att senare vägra slutbesked om de tekniska egenskaperna faktiskt inte uppfylls. HD uttalar att detta gäller även om det inte finns någon tydlig avvikelse från underlaget i startbeskedet. Nämnden hade därmed inte i samband med lämnat startbesked tagit slutlig ställning till om de tekniska egenskaperna var uppfyllda i det aktuella målet. Ett meddelat startbesked utgjorde därför inget hinder mot att senare vägra slutbesked.

Kommentar

HD har klargjort att byggprocessen är mer oförutsägbar än vad man tidigare trott. Det går inte att förutsätta att slutbesked kommer meddelas bara för att nämnden tidigare har meddelat bygglov och startbesked. Ett stort ansvar läggs på byggherren som redan vid ansökan om startbesked måste inneha god kunskap om de tekniska egenskapskraven för att veta vilka krav som måste uppfyllas när byggnaden väl är färdigställd. Byggherren måste även tillse att de tekniska egenskapskraven i praktiken uppfylls. Om byggherren har bristande kunskap om de tekniska egenskapskraven finns risk att kraven inte uppnås och att nämnden därför vägrar slutbesked när byggnaden har uppförts. Ett vägrat slutbesked innebär vanligtvis att byggnaden inte får tas i bruk.