Nyhet Att hålla en konsult ansvarig: Omfattningen av konsultens ansvar

Artikelserie, del 1 av 3

När det blir fel i entreprenaden är det naturligt att byggherren i första hand tänker på att vända sig mot entreprenören. Men felet kan även bero på misstag som begåtts av byggherrens konsult, för vilka byggherren svarar i förhållande till entreprenören. På motsvarande sätt kan en totalentreprenörs felaktiga utförande ytterst bero på att av denne anlitade konsulter begått misstag. Frågan är då hur man kan gå till väga för att hålla sin anlitade konsult ansvarig. I denna artikelserie ska vi titta närmare på vilket ansvar en konsult har enligt ABK 09. Aktuell artikel beskriver omfattningen av konsultens ansvar.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att en konsult har ett mer begränsat ansvar enligt ABK 09 än en entreprenör har enligt AB 04 eller ABT 06. Detta betyder givetvis inte att det är omöjligt att ställa konsulter till svars för deras misstag, men det gör att kraven måste föregås av eftertanke från beställarens projektledning. I många fall kan det krävas att man som beställare av konsulttjänster tar in oberoende experter för att granska konsultens arbete.

Regleringen i ABK 09

Om fel föreligger i handling är konsulten även enligt ABK 09 kap. 5 § 5 skyldig att på egen bekostnad avhjälpa felet, om inte detta medför olägenheter eller kostnader för konsulten som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsultens beställare. I praktiken är det dock ofta så att ett fel i en handling som konsulten levererat inte upptäcks förrän konsultens beställare antingen skickat över den till en entreprenör som därefter har börjat arbeta efter handlingen eller, om konsultens beställare är en entreprenör, själv har påbörjat arbete enligt handlingen. Eftersom konsultens beställare (oavsett om denne är byggherre eller entreprenör) enligt AB 04 och ABT 06 ansvarar för sina anlitade konsulter kan sådana fel orsaka merkostnader som konsultens beställare inte kan få ersätta enligt entreprenadavtalet. Det kan även vara så att det inte ens är aktuellt att rätta den felaktiga handlingen utan att man behöver hitta en helt ny lösning i den pågående entreprenaden.

Allt detta innebär att den primära sanktionen som konsultens beställare har att tillgripa är ett skadeståndskrav för de kostnader som konsulten har orsakat denne, vilket står i direkt kontrast till huvudregeln enligt AB 04 och ABT 06 där entreprenörens primära skyldighet är att avhjälpa fel. Ansvaret är inte heller lika strikt som för en entreprenör, som ju måste avhjälpa även sådana fel som inte orsakats av dennes vårdslöshet.

Beloppsgränsen

Enligt ABK 09 kap. 5 § 3 är konsultens skadeståndsskyldighet begränsad till 120 prisbasbelopp, om inte annat avtalats. Detta innebär att utgångspunkten är att beställaren inte kan få ett skadestånd som överstiger 5 580 000 kronor (med 2019 års prisbasbelopp). Parterna kan i och för sig komma överens om en högre beloppsgräns, men detta kan göra att konsultens försäkring blir dyrare (vilket konsultens beställare betalar för genom konsultens arvode) eller att det i vissa fall blir svårt att hitta en konsult vars försäkring täcker detta utökade belopp.

Kravet på vårdslöshet och vad det innebär för beställaren

Eftersom utgångspunkten för ansvar enligt ABK 09 kap. 5 § 1 är konsultens vårdslöshet åligger det som huvudregel konsultens beställare att förklara vad konsultens vårdslöshet består i och bevisa dessa omständigheter. Vårdslöshet är inte någonting som kan bevisas i juridisk mening utan utgör en rättslig klassificering av specifika handlingar eller underlåtelser som i sin tur måste bevisas. Till exempel kan konsulten ha varit vårdslös genom att göra en inkorrekt matematisk beräkning eller rekommendera en lösning som enligt relevant facklitteratur är riskabel.

Andra meningen i ABK 09 kap. 5 § 1 medför i och för sig en bevislättnad för konsultens beställare, men detta förutsätter att man kan konstatera ett ”fel” i konsultens handlingar. Begreppet fel är precis som begreppet vårdslöshet ett koncept som består av konkreta omständigheter. Ett fel i denna kontext är att handlingen på något sätt avviker från parternas avtal. Grundregeln enligt ABK 09 kap. 2 § 1 är att konsulten ska genomföra sitt uppdrag fackmässigt, med omsorg och med iakttagande av god yrkessed. Detta innebär att konsultens beställare i princip måste bevisa att konsultens handling inte är fackmässig. Bevisningen kan bestå av exempelvis sakkunnigutlåtanden, hänvisningar till överenskommelser eller relevanta beskrivningshjälpmedel (som till exempel AMA-skrifterna).

Svea hovrätts avgörande i mål T 3523-18 (som beskrivs i en annan artikel i denna upplaga av vårt nyhetsbrev) illustrerar denna problematik eftersom domstolen i det målet ogillade ett skadeståndsanspråk mot en arkitekt bland annat på grund av att dennes uppdragsgivare inte lyckades visa förekomsten av en viss branschpraxis. Allt detta betyder att oavsett om konsultens beställare vill åberopa konkreta fel i handlingar eller konsultens vårdslöshet måste konsultens beställare överväga vad man anser att konsulten borde ha gjort och varför man kan kräva att denne skulle göra det. Kravet på konkretisering medför att man bör anlita juridisk och/eller teknisk expertis för att ta tillvara sin rätt i dessa situationer.

I nästa artikel i denna serie kommer vi att beskriva hur man som beställare av konsulttjänster ska gå till väga när man vill reklamera en konsults arbete.