Artikel Beräkning av tiodagarsfristen – nytt besked från Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten i Göteborg har den 30 augusti 2024 i mål nr 3477-24 meddelat en intressant dom om hur beräkning av den så kallade tiodagarsfristen ska ske när förvaltningsrätten har avgjort ett mål om överprövning av upphandling. I domen fastslår kammarrätten att fristen ska beräknas från datumet då domen expedierades och inte från datumet som anges i domen. För klagande leverantörer är detta viktigt att ha koll på eftersom ett överklagande som lämnas in för sent kan innebära att den upphandlande organisationen hinner teckna avtal. Då avskärs möjligheten till överprövning av upphandlingen. Kvar finns endast möjligheten att ansöka om överprövning av avtals giltighet.

Bakgrund

Örebros kommun (”Kommunen”) genomförde en upphandling av kontorsmöbler och inredning. Anbud lämnades in av två leverantörer. Den leverantör som inte tilldelades kontrakt ansökte om överprövning hos Förvaltningsrätten i Karlstad (mål nr 298-24) och yrkade i första hand att rättelse skulle ske på så sätt att det vinnande anbudet inte skulle tas upp till utvärdering. I andra hand yrkades att rättelse skulle ske på så sätt att leverantören själv skulle tilldelas korrekt mervärdespoäng och i tredje hand yrkades att upphandlingen skulle göras om.

Förvaltningsrätten, som prövade yrkandena i sak, ansåg att leverantören inte hade visat att det fanns någon grund för ingripande enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (”LOU”). Ansökan avslogs därför. Förvaltningsrättens dom var daterad den 10 maj 2024. Domen expedierades dock först den 16 maj 2024.

Leverantören överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg den 23 maj 2024. I överklagandet yrkade leverantören att kammarrätten omedelbart skulle besluta interimistiskt att upphandlingen inte fick avslutas innan något annat hade bestämts. I sak framfördes samma yrkanden som i förvaltningsrätten.

Kammarrättens avgörande

Samma dag som överklagandet kom in fattade kammarrätten ett interimistiskt beslut om att avtal inte får ingås innan något annat har bestämts. Efter att Kommunen fått ta del av det interimistiska beslutet lät Kommunen informera kammarrätten om att avtal hade ingåtts med den vinnande leverantören den 21 maj 2024. Kommunen ansåg att detta var efter tiodagarsfristens utgång.

Leverantören framställde då ett yrkande om att kammarrätten interimistiskt skulle besluta att avtalet inte skulle få fullgöras. Leverantören yrkade även att avtalet skulle ogiltigförklaras eftersom det hade slutits i strid med tiodagarsfristen. Kammarrätten fattade ett interimistiskt beslut om att avtalet inte skulle få fullgöras.

Kammarrätten beviljade sedermera prövningstillstånd och meddelade samtidigt sin dom. Eftersom avtal hade slutits mellan Kommunen och den vinnande leverantören saknade kammarrätten möjlighet att överpröva upphandlingen. Målet avskrevs därför i den delen.

Beträffande avtalets giltighet och tiodagarsfristen noterade kammarrätten inledningsvis att det följer av 20 kap. 10 § första stycket LOU att när förlängd avtalsspärr råder får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal förrän tio dagar har gått från det att förvaltningsrätten har avgjort målet. Kammarrätten konstaterade dock att det varken framgår av lag eller förarbeten vid vilken tidpunkt en domstol ska anses ha avgjort ett mål. Ledning fick därför dras från andra rättsregler och praxis istället, bl.a. följande.

Enligt 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordning (1949:105) ska domar och andra beslut, som ska avkunnas eller expedieras, anses ha upprättats när beslutet har avkunnats eller expedierats.

Av 4 § förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut m.m. följer att i ett mål eller ärende vid en annan domstol än en allmän domstol ska en dom eller ett beslut skickas till parterna senast en vecka efter dagen för avgörandet, om avgörandet inte har avkunnats eller det har getts till känna att avgörandet ska meddelas en viss dag.

I HFD 2020 not. 31 hade ett beslut daterats en viss dag, men det expedierades först fyra dagar senare. I avgörandet kom HFD fram till att kammarrättens beslut gjordes tillgängligt för utomstående genom att det expedierades och att det därför skulle anses meddelat den dagen. Denna tidpunkt blev avgörande för beräkning av överklagandefristen. I RÅ 2004 ref. 105 ansågs ett omprövningsbeslut meddelat när det har expedierats eller på annat sätt har offentliggjorts.

Kammarrätten bedömde mot bakgrund av ovanstående att ett mål avgörs först när avgörandet expedieras. En annan bedömning skulle enligt kammarrätten medföra flera nackdelar, till exempel att en avtalsspärr skulle börja löpa innan parterna fått kännedom om avgörandet.

Eftersom förvaltningsrätten hade expedierat domen den 16 maj 2024 var det först vid detta tillfälle som målet avgjordes och tiodagarsfristen började löpa. Detta innebar att tiodagarsfristen inte hade löpt ut den 21 maj 2024 när Kommunen ingick avtalet med den vinnande leverantören. Avtalet hade därför slutits i strid med tiodagarsfristen. Enligt kammarrätten hade Kommunen dock inte överträtt någon annan bestämmelse i LOU. Yrkandet om att avtalet skulle förklaras ogiltigt avslogs därför.

Kommentar

Av 6 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) framgår att om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut meddelades. När det gäller överklagandefristen står det således klart att det är meddelandetidpunkten som är avgörande för när fristen börjar löpa för den allmänna parten. Genom RÅ 2004:105 och HFD 2020 not. 31 har det klargjorts att meddelandetidpunkten inträffar först när domen eller beslutet gjorts tillgängligt externt genom expediering.

I 20 kap. 10 § LOU används dock inte uttrycket ”meddelades”. Istället anges att avtal inte får ingås förrän tio dagar har gått från det att domstolen har ”avgjort” målet. Som kammarrätten konstaterat i den aktuella domen framgår det inte uttryckligen av lag eller förarbeten vid vilken tidpunkt en domstol ska anses ha avgjort ett mål. Frågan är därför om lagstiftaren, genom att hänvisa till när målet har avgjorts, har avsett en annan tidpunkt än när domen har meddelats.

I författningskommentaren till 20 kap. 10 § LOU anges bl.a. följande.

För att det inte ska råda någon tvekan om utgångspunkten för tidsfristerna föreslår Lagrådet att den ska vara den dag då avgörandet meddelades. Några tillämpningsproblem med nuvarande lydelse borde dock inte uppstå eftersom tidpunkterna sammanfaller (prop. 2015/16:195 s. 1154).

Uttalandet talar för att det finns en skillnad i när domen har avgjorts och när den har meddelats. Regeringen har dock ansett att det inte finns några tillämpningsproblem eftersom tidpunkterna sammanfaller. Vilka överväganden regeringen har gjort i detta avseende framgår dessvärre inte.

Klart är emellertid att det förekommer att datum som anges i en dom är ett annat än datumet när domen expedieras. I 4 § förordningen om tiden för tillhandahållande av domar och beslut m.m. finns vidare en uttrycklig regel som säger att i ett mål vid en annan domstol än en allmän domstol ska en dom skickas till parterna senast en vecka efter dagen för avgörandet.

Enligt vår mening talar detta för att det är datumet i domen som anger när målet är avgjort. Domen är dock inte meddelad eller för den delen upprättad förrän den har expedierats. Detta ska ske senast en vecka efter att målet har avgjorts.

Vår slutsats är att regeringen och lagstiftaren har utgått från att domar i upphandlingsmål vanligtvis expedieras samma dag som målen avgörs och att lydelsen i 20 kap. 10 § LOU i praktiken därför inte vållar några tillämpningsproblem. Även om upphandlingsmålen utgör förtursmål och ska handläggas skyndsamt är det emellertid långt från alltid som domen expedieras samma dag som målet avgörs.

Syftet vid införandet av bestämmelsen bör dock ha varit att tiodagarsfristen ska börja löpa först när domen har kommit parterna tillkänna. Detta är enligt vår mening den mest ändamålsenliga tolkningen. Avsikten med tiodagarsfristen är att säkerställa att en överprövning av upphandlingen ska kunna ske. Genom fristen signaleras till den upphandlande organisationen att avtal inte får ingås. Samtidigt ges leverantören möjlighet att ta ställning till om ett överklagande ska ske samt tid att upprätta ett sådant överklagande. Tiodagarsfristen fyller dock ingen funktion om inte parterna blir upplysta om att den har börjar löpa. Detta sker först i och med att parterna får ta del av domen.

Det kan inte ha varit regeringens och lagstiftarens avsikt att en domstol, genom att använda den vecka som står till förfogande för att expediera domen, härigenom kan förkorta tiodagarsfristen till en tredagarsfrist.

Vår uppfattning är att domstolarna idag gör olika tolkningar av när tiodagarsfristen börjar löpa. För en leverantör som funderar på att överklaga ett avgörande är detta mycket otillfredsställande eftersom den inte har möjlighet att med säkerhet veta när överklagandet senast måste lämnas in. För den upphandlande myndigheten skapar det osäkerhet och en situation av brådska med att forcera fram ingående av avtal. Om tiodagarsfristen hinner gå ut och upphandlande organisation tecknar avtal är möjligheten till överprövning av upphandlingen avskuren. Det finns därför ett stort behov av klargörande från Högsta förvaltningsdomstolen i denna fråga.