Nyhet Beviljat bygglov i strid med detaljplan

I en dom meddelad av Hovrätten för Västra Sverige (mål nr T 1967-19) har frågan om skadestånd vid fel eller försummelse vid myndighetsutövning prövats. En privatperson anförde att en byggnads- och trafiknämnd vid handläggningen av ett beslut om bygglov avseende hans fastighet gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Privatpersonen menade att han därigenom orsakats skada och att han därför hade rätt till skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen.

Av 3 kap. 2 § skadeståndslagen framgår att en kommun ska ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar. Att frågan om hanteringen av bygglovsansökan utgjorde myndighetsutövning i enlighet med vad som avses i bestämmelsen var ostridigt redan i tingsrätten.

De fel och försummelser som privatpersonen gjorde gällande var att nämnden, dels vid handläggningen av hans bygglovsansökan underlåtit att underrätta vissa grannar, dels beviljat bygglov trots att bygglovsansökan stred mot gällande detaljplan. Hovrätten kom fram till att nämnden brustit i dess underrättelseskyldighet och att nämnden vid beviljandet av bygglovet felbedömt gällande lagstiftning.

Det kan framhållas att det i förarbetena (prop. 1972:5 s. 518) till 3 kap. 2 § skadeståndslagen anges att en felaktig rättstillämpning endast i undantagsfall kan vara så uppenbart oriktig att den utgör fel eller försummelse från myndighetens sida i den mening som avses i bestämmelsen. Förutsättningarna för att få skadestånd vid brister i myndighetsutövning är alltså högt ställda. Trots detta fann hovrätten att de felbedömningar som nämnden gjort sig skyldig till var så grava att skadeståndsskyldighet förelåg gentemot privatpersonen för den skada denne vållats.

Privatpersonens skadeståndsyrkande avsåg flera olika kategorier av kostnader, bland annat kapitalkostnader, fördyring på ej färdigställda delar, slitage, värdeminskning, kompletterande arbete för nya byggnormer, kostnader för ny bygglovsansökan samt el, skatt och försäkring. Hovrätten prövade de av privatpersonen påstådda skadorna och nämndens invändningar avseende bland annat bristande adekvans och privatpersonens eventuella medvållande till skadan. Hovrätten fann att det förelåg en skada och att skadan var adekvat i förhållande till de fel eller försummelser som nämnden kunde hållas ansvarig för. Vidare ansåg hovrätten att det saknades förutsättningar att jämka skadeståndet till följd av medvållande från privatpersonens sida. Hovrätten fann slutligen att nämnden skulle ersätta privatpersonen med ett skadestånd om cirka 8,9 mkr.

Domen har överklagats till Högsta domstolen men frågan om prövningstillstånd har i skrivande stund inte prövats.