Nicklas Björklund
Advokat, Partner
Den som har ett skadeståndskrav mot någon som går i konkurs innan skadan hinner regleras av skadevållaren har under vissa förutsättningar möjlighet att istället få ersättning direkt från skadevållarens försäkringsbolag. I en dom från Svea hovrätt (Svea hovrätts dom 2021-12-20 i mål T 9971-19) hade en beställare gjort anspråk på en sådan, så kallad, direktkravsrätt efter att entreprenören som beställaren hade ett skadeståndskrav mot gått i konkurs. Domen har överklagats till Högsta domstolen, som meddelat prövningstillstånd, och det går därför att förvänta sig ett kommande prejudikat om direktkravsrätten.
Bakgrunden till målet i Svea hovrätt var att en beställare av en entreprenad riktat skadeståndsanspråk mot entreprenören som anlitats för att utföra arbetena. Entreprenören gick dock i konkurs innan beställaren kunde få sitt krav ersatt. Beställaren begärde därför istället ersättning från entreprenörens försäkringsbolag, där entreprenören hade en ansvarsförsäkring. Försäkringsbolaget bestred ersättningsskyldighet med motiveringen att entreprenörens, och därmed också beställarens, frist för att begära ersättning från försäkringsbolaget gått ut.
Om någon har ett skadeståndsanspråk gentemot någon annan som har en ansvarsförsäkring så har den skadelidande vid försäkringstagarens konkurs rätt att istället få ersättning från försäkringstagarens försäkringsbolag med stöd av 9 kap. 7 § 1 st. försäkringsavtalslagen. Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 601 anfört att vid utnyttjande av denna direktkravsrätt så gäller som utgångspunkt att den skadelidande inte kommer i vare sig bättre eller sämre läge än den försäkrade. Detta innebär bland annat att om försäkringstagaren och försäkringsbolaget avtalat om att försäkringstagaren måste anmäla ett krav till försäkringsbolaget inom en viss tid så är även den skadelidande bunden av detta villkor.
I det nu aktuella hovrättsavgörandet hade entreprenören enligt försäkringsavtalet endast rätt till försäkringsersättning för skadeståndskrav under förutsättning att entreprenören anmält skadeståndskravet till försäkringsbolaget inom ett år från det att entreprenören erhållit kravet. Innan entreprenören gick i konkurs hade viss skriftväxling skett mellan beställaren och entreprenören där båda parterna vid olika tidpunkter framställt krav mot varandra. Efter att entreprenören gick i konkurs vände sig beställaren till entreprenörens försäkringsbolag och begärde utbetalning från entreprenörens ansvarsförsäkring. Enligt försäkringsbolaget hade dock fristen att för att anmäla skadeståndsanspråket till försäkringsbolaget börjat löpa genom att entreprenören mottog ett brev från beställaren innehållandes skadeståndskravet och därefter gått ut.
Hovrätten gjorde bedömningen att det brev som skickats från beställaren till entreprenören i grunden utgjorde ett bestridande av betalningsskyldighet för genomfört arbete på grund av brister i arbetet. Hovrätten konstaterade att det även framgick av brevet att beställaren avsåg återkomma med skadeståndskrav. Enligt hovrätten var brevet ”framåtblickande” och kunde inte likställas med ett skadeståndskrav. Fristen att anmäla skadeståndskravet till försäkringsbolaget hade därför inte börjat löpa i samband med entreprenörens mottagande av brevet och beställaren hade därmed rätt till ersättning från entreprenörens försäkringsbolag.
I entreprenad- och konsultavtalsförhållanden händer det ibland att ena avtalsparten försätts i konkurs. Det är därför viktigt att hålla reda på vilka möjligheter som finns att, trots konkursen, få ersättning för sina skadeståndskrav. Som avgörandet från Svea hovrätt visar kan det finnas möjlighet att efter motpartens konkurs vända sig direkt till motpartens försäkringsbolag för att istället få ersättning genom motpartens ansvarsförsäkring. För att denna möjlighet inte ska gå förlorad är det viktigt att försöka säkerställa att en anmälan om skadeståndskravet till försäkringsbolaget görs i rätt tid. För att uppnå detta kan det vara bra att i samband med att ett skadeståndskrav framställs också uppmana motparten att anmäla kravet till motpartens försäkringsbolag eller att på egen hand anmäla sitt krav till försäkringsbolaget så snart man får vetskap om motpartens konkurs.
Som nämnts ovan har avgörandet från Svea hovrätt överklagats till Högsta domstolen som beslutat att meddela prövningstillstånd. Vi kan därför sannolikt förvänta oss ytterligare förtydliganden om direktkravsrätten när Högsta domstolens meddelar dom i målet.
Advokat, Partner
Associate