Artikel När du gjort slut – artikelserie om hävning av entreprenad

Artikelserie, del 3 av 3

Att häva en entreprenad är en av de mest ingripande påföljderna som kan göras gällande, eftersom det innebär att kontraktet inte längre kommer att fullgöras. En sådan avgörande åtgärd för parternas kontraktsförhållande ger av naturliga skäl upphov till många frågor av juridisk karaktär. I denna artikelserie behandlar vi några av de frågor som kan dyka upp vid olika stadier av hävningsförfarandet. Artikelserien består av tre delar och har sin utgångspunkt i AB 04 och ABT 06.

I artikelseriens två tidigare delar berörde vi situationerna när en part står inför att häva en entreprenad samt när motparten mottagit en hävningsförklaring och anser eller misstänker att hävningen är obefogad. Den här tredje och sista artikeln berör situationen när entreprenaden hävts och det uppstår frågor om värdering och ersättning i anledning av hävningen.

Utgångspunkten

När en entreprenad hävts påbörjas ett förfarande som syftar till att avveckla parternas mellanhavanden. Regler kring hur avvecklingsförfarandet ska gå till återfinns i åttonde kapitlet i AB 04/ABT 06.

Det första steget i förfarandet är enligt kap. 8 § 5 första stycket AB 04/ABT 06 att en avräkning ska göras. Som utgångspunkt gäller då att entreprenören ska gottskrivas värdet av utförd del av entreprenaden och att beställaren ska gottskrivas redan erlagda dellikvider. Detta gäller oavsett vilken av parterna som hävt entreprenaden och på vilken grund hävningen skett. Anledningen till att värdet av entreprenaden ska gottskrivas entreprenören är att hävningen tar sikte på återstående arbeten, och inte på arbetena som redan utförts. Entreprenören har alltså rätt till ersättning för utfört arbete, men inte mer än så.

Särskilda avräkningsregler beroende på hävningsgrund

Efter den inledande avräkningen enligt kap. 8 § 5 första stycket AB 04/ABT 06 tar avvecklingsförfarandet olika vägar beroende på vilken hävningsgrund som hävningen baseras på.

Om hävningen har baserats på någon av de hävningsgrunder som anges i kap. 8 § 1 p. 8–11 och
kap. 8 § 2 p. 7–9 AB 04/ABT 06 (vilka förenklat kan sägas röra ”externa” faktorer som force majeure och avbrott på grund av andra omständigheter som uppkommit utan parternas vållande), ska entreprenören inte bara gottskrivas värdet av utförd del av entreprenaden, utan även sina kostnader för material och varor som anskaffats eller beställts men ännu inte byggts in, samt kostnader för underentreprenörer. Detta följer av kap. 8 § 5 andra stycket AB 04/ABT 06.

Om hävningen istället har baserats på någon av hävningsgrunderna i kap. 8 § 1 p. 1–7 och kap. 8 § 2 p. 1–6 AB 04/ABT 06 (som förenklat kan sägas röra omständigheter som beror på motparten) har hävande part utöver eventuell ersättning genom avräkningen även rätt till skadestånd enligt kap. 8 §§ 6 och 7 AB 04/ABT 06. I dessa fall har entreprenören inte rätt att gottskrivas kostnaderna för material, varor och underentreprenörer. Vi återvänder till skadeståndsfrågan i slutet av artikeln, men först behandlas en fråga som är nära sammankopplad med avräkningen, nämligen hur värderingen av entreprenaden ska gå till.

Värdering enligt kap. 8 § 5 AB 04/ABT 06

För att kunna göra en avräkning är det viktigt att fastställa värdet av de utförda delarna av entreprenaden.

Värderingen ska enligt kap. 8 § 5 första stycket AB 04/ABT 06 ske med hänsyn till beskaffenheten av det utförda arbetet och på grundval av kontraktssumman som värde på kontraktsarbetena i deras helhet. Enligt samma bestämmelse ska en värdering verkställas om en part begär det. Det är då parten som begär värderingen som är ansvarig för hur den utförs.

Om parterna inte kan enas om värdet ska värderingen enligt paragrafens femte stycke utföras av en nämnd eller värderingsman, som tillsätts enligt kap. 7 § 8 respektive kap. 7 § 7 AB 04/ABT 06. Om så sker svarar parterna till lika delar för ersättningen av värderingen. Om nämndens ledamöter stannar vid olika värderingar gäller den värdering som ligger mellan den högsta och den lägsta.

Parterna är inte bundna av nämndens/värderingsmannens utlåtande. Om någon av parterna är missnöjd kan denne alltså vända sig till en domstol eller skiljenämnd för att få värderingen överprövad. I så fall ska domstolen utifrån den bevisning som åberopats i målet avgöra vilket värde som entreprenören ska gottskrivas.

Hur ska då själva värderingen göras? I den juridiska litteraturen framförs skilda uppfattningar om detta, dels beträffande hur man ska förhålla sig till kontraktssumman som värde på kontraktsarbetena i deras helhet, dels hur eventuella fel ska beaktas vid värderingen.

Kontraktssumman som värde på kontraktsarbetena i deras helhet

I huvudsak förekommer två uppfattningar om hur man ska förhålla sig till kontraktssumman som värde på kontraktsarbetena i deras helhet. Enligt den ena uppfattningen har entreprenören rätt till betalning med ett belopp som motsvarar kontraktssumman, med avdrag för vad det kostar för beställaren att få den återstående delen av entreprenaden utförd.

Enligt den andra uppfattningen ska värderingen ske med den så kallade proportionella metoden, vilket innebär att det ska avgöras hur stor andel av kontraktsarbetena som har utförts och att ersättningen sedan ska svara mot den andelen.

Domstolarna verkar föredra en tillämpning av den proportionella metoden. Bland annat har den metoden tillämpats av Hovrätten för västra Sverige i dom den 23 december 2015 i mål T 4725-14, Svea hovrätt i dom den 14 december 2016 i mål T 4686-15 och Hovrätten över Skåne och Blekinge i dom den 19 december 2019 i mål nr T 401-19.

Hur fel inverkar på värderingen

Även vid frågan hur eventuella fel ska beaktas vid värderingen tycks det finnas två synsätt. Enligt det ena synsättet ska den del av entreprenaden vari felet ligger anses utförd. Entreprenören har således rätt till ersättning för denna del, dock med avdrag för beställarens kostnad för att avhjälpa felet.

Enligt det andra synsättet ska den del av entreprenaden som är behäftad med fel anses som inte alls, eller endast delvis, utförd.

Allmänt om skadestånd vid hävning

Som redan konstaterats kan den hävande parten i vissa situationer, efter att en inledande avräkning gjorts, ha rätt till skadestånd till följd av hävningen. Det framgår av kap. 8 §§ 6 och 7 AB 04/ABT 06. Observera att dessa skadeståndsbestämmelser gäller ersättning för skada till följd av hävningen. För skador som inte har orsakats på grund av hävningen ska den hävande parten istället använda sig av de vanliga skadeståndsreglerna i femte kapitlet AB 04/ABT 06. En beställare som till exempel vill ha ersättning för skada på entreprenaden på grund av fel i utförda arbeten ska alltså utgå från kap. 5 § 8 AB 04/ABT 06 istället för kap. 8 § 6.

Beställarens rätt till skadestånd till följd av hävningen

Beställarens rätt till skadestånd till följd av att denne häver avtalet följer av kap. 8 § 6 AB 04/ABT 06. Där anges att beställaren, om hävning sker enligt kap. 8 § 1 p. 1–7, har rätt till ersättning för den kostnadsökning som uppkommer för entreprenadens färdigställande och för den skada i övrigt som hävningen orsakar beställaren. Enligt bestämmelsen får beställaren efter hävningen själv utföra de arbeten som återstår eller ta in någon annan att göra det till det pris som kan erhållas utan föregående tävlan.

För att ha rätt till ersättning på grund av hävningen måste beställaren framställa anspråk på detta skriftligen senast tre månader efter det att de arbeten som återstår vid hävningen har slutförts.

Entreprenörens rätt till skadestånd till följd av hävningen

Entreprenörens rätt till skadestånd till följd av att denne häver avtalet följer av kap. 8 § 7 AB 04/ABT 06. Enligt bestämmelsen har entreprenören, förutom rätt till ersättning för redan utförd del av entreprenaden, rätt att bli ersatt för den skada som hävningen orsakat denne, om hävning sker enligt kap. 8 § 2 p. 1–6 AB 04/ABT 06.

Precis som för beställaren löper en frist inom vilken anspråk på ersättning till följd av hävningen måste framställas. För entreprenören gäller att anspråket måste framställas skriftligen senast tre månader efter det att skadan blivit känd.

Reglering utan dröjsmål

Enligt kap. 8 § 9 AB 04/ABT 06 ska parternas mellanhavanden vid hävning regleras utan dröjsmål efter att uppkommande kostnadsökning och skada har kunnat fastställas. Det innebär alltså att båda parter ska verka för att snabbt avsluta sina mellanhavanden.

Som artikeln visar kan dock flera svåra frågor uppstå vid avvecklingen av entreprenaden, vilket riskerar att dra ut på tiden. Det är därför en bra idé vid en hävning att anlita någon med god kännedom om hävningsreglerna i AB 04 och ABT 06.