Artikel HD-avgörande om rätt att överklaga detaljplanebeslut

I ett tidigare nyhetsbrev rapporterade vi om ett fall där Mark- och miljööverdomstolen gav ett samfund, vars huvudsakliga ändamål är att ta till vara kulturmiljöintressen, rätt att överklaga ett detaljplanebeslut (se Mark- och miljööverdomstolens beslut 2019-11-25, mål nr P 12291-18). Kommunen överklagade och Högsta domstolen har nu under sommaren beslutat att fastställa Mark- och miljööverdomstolens avgörande (se Högsta domstolens beslut 2020-07-09, mål nr Ö 6554-19).

För att kunna slå fast att samfundet hade rätt att överklaga beslutet om antagande av detaljplan behövde Högsta domstolen ta ställning till om beslutet angick samfundet och gick samfundet emot i den mening som avses i 42 § förvaltningslagen. Högsta domstolen tolkade lagrummet mot bakgrund av en FN-konvention som rör vissa miljöfrågor (Århuskonventionen) och kom då fram till att miljöorganisationer med uppgift att tillvarata kulturmiljöintressen ska anses berörda om detaljplanebeslutet aktualiserar hänsynstaganden som mer tydligt är relaterade till kulturmiljön. Den detaljplan som antogs föreskrev att man skulle riva en befintlig byggnad inom ett område som pekats ut som ett riksintresse (Stockholms innerstad med Djurgården). Fastigheten är centralt belägen med front mot vattenrummet och dess rivning skulle enligt domstolen påverka stadssilhuetten. Med detta ansåg Högsta domstolen att detaljplanen aktualiserade hänsynstaganden som mer tydligt är relaterade till kulturmiljön och beslutade därför att samfundet hade rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Högsta domstolens avgörande kommer inte långt efter ett liknande avgörande från domstolen som vi rapporterat om under våren (se Högsta domstolens beslut 2020-03-11, mål nr Ö 6017-18). Det målet rörde en miljöorganisations rätt att överklaga ett bygglovsbeslut. I det fallet gav Högsta domstolen miljöorganisationen rätt mot bakgrund av att bygglovet avsåg ett område av riksintresse för kulturmiljövård som låg invid två naturreservat. Även det avgörandet stöddes på Århuskonventionen.

Dessa två avgöranden har uppenbarligen behövts för att tydliggöra kretsen av organisationer som har rätt att överklaga olika typer av plan- och byggrättsliga beslut. Men även om de båda avgörandena utvidgat kretsen av klagoberättigade ska de inte förstås som att alla miljöorganisationer har rätt att överklaga alla typer av plan- och byggrättsliga beslut. Det tycks Högsta domstolen också betona. Här ska man notera att de beslut som överklagades trots allt aktualiserade specifika natur- respektive kulturmiljöfrågor som berörde miljöorganisationerna särskilt. Avgörandena ger hur som helst en bättre förutsebarhet i plan- och byggprocessen, något som alltid är uppskattat av byggbranschens aktörer.

____________________________________________________________________

Tidigare artiklar 

Högsta domstolen ger miljöorganisationer klagorätt i vissa typer av bygglovsärenden

Organisationers möjligheter att överklaga detaljplanebeslut