Artikel Hovrättsdom om godkännande av entreprenad trots utebliven slutbesiktning

I en dom meddelad av Svea hovrätt den 30 november 2022, mål nr T 795-21, hade hovrätten att ta ställning till om krav på skadestånd hade framställts i rätt tid. Det aktualiserade i sin tur frågan om den aktuella entreprenaden kunde anses godkänd och avlämnad trots att någon slutbesiktning inte genomförts.

Bakgrunden till tvisten

De tvistande parterna var försäkringsbolagen Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän (”Länsförsäkringar”) och Trygg-Hansa Försäkring filial (”Trygg-Hansa”), där Länsförsäkringar försäkrat fastighetsägaren Chalmersfastigheter AB (”Chalmersfastigheter”) och Trygg-Hansa försäkrat entreprenadbolaget Energifasader Väst AB (”Energifasader”).

Chalmersfastigheter hade ingått avtal med Energifasader avseende arbeten med byte av solskydd i en av Chalmersfastigheters byggnader, ett arbete som skulle utföras i enlighet med ABT 06. När en underentreprenör till Energifasader utförde sina arbeten inträffade den 26 juli 2016 en vattenskada till följd av att underentreprenören kom åt byggnadens sprinklersystem med en saxlift. Stora mängder vatten läckte ut med skador som följd.

Parterna var överens om att Energifasader var ansvarigt för sin underentreprenörs agerande samt att Länsförsäkringar hade rätt att rikta ett så kallat direktkrav mot Trygg-Hansa.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterade inledningsvis att enligt 5 kap. 21 § ABT 06 ska anspråk på skadestånd avseende skada som framträtt under entreprenadtiden framställas skriftligen till motparten senast tre månader efter entreprenadtidens utgång. Enligt samma bestämmelse är anspråk på skadestånd förfallet om det inte framställs skriftligen i rätt tid. Tingsrätten noterade även att ”entreprenadtiden” definierats i ABT 06 som tiden från entreprenadens påbörjande t.o.m. den dag då entreprenaden är godkänd. Eftersom fristen för framställande av anspråk på skadestånd börjar löpa vid entreprenadtidens slut behövde tingsrätten alltså ta ställning till vid vilken tidpunkt entreprenadtiden avslutades, för att därefter pröva om kravet framställts i rätt tid.

Tingsrätten slog fast att det inte kunde anses utrett att någon slutbesiktning ägt rum eller att entreprenaden godkänts vid en sådan slutbesiktning. Domstolen konstaterade sedan att entreprenaden i vart fall i samband med att Chalmersfastigheter erlade slutbetalning i november 2016 måste anses ha blivit godkänd.

Vid den därpå följande bedömningen av när kravet hade framställts prövade tingsrätten om ett e‑postmeddelande från Länsförsäkringar till Trygg-Hansa som skickats den 28 juli 2016 skulle anses vara ett korrekt framställt skadeståndskrav. Tingsrätten noterade att det inte var klarlagt att den part som tagit emot e-postmeddelandet, Trygg-Hansa, hade rätt att ta emot anspråk på skadestånd för Energifasaders räkning. Inte heller hade Länsförsäkringar i e-postmeddelandet klargjort att Chalmersfastigheter gjorde gällande ett krav på skadestånd mot Energifasader eller grunden för det kravet. E-postmeddelandet, menade tingsrätten, framstod snarare som en beskrivning av den praktiska hanteringen av skadeärendet försäkringsbolagen emellan än som ett anspråk på skadestånd. Mot den nu beskrivna bakgrunden kunde e-postmeddelandet inte anses utgöra ett anspråk på skadestånd.

Avslutningsvis konstaterade tingsrätten kort att det e-postmeddelande som Länsförsäkringar skickade den från den 13 november 2017 ostridigt innehöll ett krav på skadestånd mot Energifasader och Trygg-Hansa – men att det anspråket framställts för sent och därmed förfallit. Således ogillades Länsförsäkringars talan.

Hovrättens bedömning

Hovrätten anförde inledningsvis att den – med några tillägg – anslöt sig till tingsrättens bedömning.

Hovrätten fastslog vidare att det väsentliga momentet för entreprenadtidens utgång är entreprenadens godkännande, och att reglerna för detta återfinns i 7 kap. 12 § ABT 06. Hovrätten konstaterade att enligt bestämmelsen i fråga kan en entreprenad godkännas i samband med slutbesiktning, men också att det inte finns något krav på att en slutbesiktning har genomförts eller borde ha genomförts för att ett godkännande av entreprenaden ska anses ha skett. En entreprenad kan nämligen genom avtal godkännas på andra sätt menade hovrätten, och hänvisade till sista stycket i 7 kap. 12 § ABT 06.

Därefter vände hovrätten blicken mot hur parterna faktiskt hade agerat, och kunde då konstatera att företrädare för Chalmersfastigheter i förhör uppgett att Chalmersfastigheter i samband med slutbetalningen i november 2016 ansåg att Energifasader hade utfört vad som skulle göras, varför slutbetalning skedde. I och med betalningen i november 2016 bedömde Chalmersfastigheter också att entreprenaden var avslutad.

Vidare konstaterade hovrätten att Energifasader vid tidpunkten för slutbetalningen hade lämnat entreprenaden samt att varken Chalmersfastigheter och Energifasader eller deras respektive försäkringsbolag hade haft någon kontakt förrän i november 2017, då Chalmersfastigheter genom Länsförsäkringar framställde krav mot Energifasader och Trygg-Hansa.

Parternas agerande enligt vad som nu återgivits, menade hovrätten, innebar att de i enlighet med 7 kap. 12 § sista stycket ABT 06 hade avtalat om att avlämnande av entreprenaden skulle genomföras på annat sätt än genom slutbesiktning. När Chalmersfastigheter erlade slutbetalning i november 2016 var alltså förutsättningarna för godkännande enligt avtalet uppfyllda. Enligt domstolen inträffade alltså entreprenadtidens utgång i samband med slutbetalningen.

Därefter anförde hovrätten kort dels att den instämde i tingsrättens bedömning att e-postmeddelandet den 28 juli 2016 inte kunde anses utgöra ett anspråk på skadestånd, dels att kravet som framställdes den 13 november 2017 hade framställts för sent. Hovrätten fastställde därför tingsrättens domslut.

Kommentar

Det som får anses vara mest intressant i hovrättens domskäl är att domstolen lägger vissa ageranden och bedömningar hos parterna till grund för konstaterandet att parterna enligt 7 kap. 12 § sista stycket ABT 06 hade träffat avtal om att avlämnande av entreprenaden skulle genomföras på annat sätt än genom slutbesiktning. Domstolen verkar alltså ha föredragit att konstruera ett nytt avtal utifrån parterna faktiska agerande framför att tillämpa de uttryckliga regler gällande entreprenadtidens utgång som återfinns i ABT 06 och som parterna skriftligen avtalat om vid entreprenadens inledning.

Det som domstolen främst synes ta fasta på är att beställaren uppgett att det som föranledde slutbetalningen var uppfattningen att entreprenören hade utfört vad som skulle göras, samt att beställaren genom betalningen bedömde entreprenaden som avslutad. Detta i kombination med dels att entreprenören vid tidpunkten för slutbetalningen hade lämnat entreprenaden, dels att parterna eller deras respektive försäkringsbolag inte hade kontakt förrän ca 12 månader senare ledde till slutsatsen att det fanns ett ingånget avtal i enlighet med den aktuella bestämmelsen i ABT 06. När beställaren erlade slutbetalning innebar det att förutsättningarna för godkännande av entreprenaden var för handen, med följden att entreprenadtiden då också gick ut.

En beställare i en entreprenad som inte slutbesiktigats bör alltså vara försiktig med att slå fast att entreprenaden i och för sig är avslutad samt att erlägga slutbetalning. Beroende på omständigheterna i övrigt kan det nämligen leda till att entreprenaden anses ha godkänts och avlämnats, med följden att skadeståndskraven kan anses ha förfallit.

Sammantaget kan en följd av rättsfallet bli att det blir mindre förutsebart för parterna när entreprenaden ska anses ha godkänts och avlämnats (det vill säga när entreprenadtidens utgång infaller). Det finns således en risk att den ena parten hävdar att parterna genom deras agerande ska anses ha träffat ett sådant avtal som hovrätten i detta fall ansett föreligga, medan motparten menar att parternas agerande inte ska anses vara tillräckligt för att de ska anses ha ingått ett sådant avtal. Den ena parten kanske hävdar att det för att ett avtal om avlämnande och godkännande ska anses ha träffats räcker att entreprenören har avetablerat utan att beställaren påtalat att entreprenaden inte är färdigställd, medan motparten kanske hävdar att det också krävs att slutbetalning sker för att parterna ska anses ha träffat ett sådant avtal. I och med att flera frister i ABT 06 är knutna till entreprenadtidens utgång är det möjligt att vi framöver kommer att få se fler tvister där en av parterna hävdar att parterna träffat ett avtal enligt 7 kap. 12 § sista stycket ABT 06.