Artikel Nyligen genomförda ändringar i plan- och bygglagen

Den 1 augusti 2022 ändrades delar av plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) och plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF). Ändringarna innebär för det första att den nya aktören ”certifierat byggprojekteringsföretag” införs i byggprocessen, för det andra att byggnadsnämndens tillsyn effektiviseras och för det tredje att kraven för att få överklaga vissa detaljplaner sänks.

Certifierade byggprojekteringsföretag

Vi har tidigare rapporterat om att Boverket föreslagit att byggprocessen ska göras mer förutsägbar och effektiv genom att byggherrar ges möjlighet att använda sig av certifierade byggprojekterings­företag för att underlätta bygglovsprocessen vid repeterbara nybyggnader. Förslagen har nu införts i aktuella regelverk.

Ett certifierat byggprojekteringsföretag är enligt PBL ett företag som för det första har ett kvalitetsledningssystem, för det andra har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet i 8 kap. 1 § 1 och 3 PBL och de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § PBL samt som för det tredje kan styrka denna kompetens med ett certifikat från ett ackrediterat certifieringsorgan (se 9 kap. 32 b § PBL samt 7 kap. 3 § PBF).

Tanken är att byggherrar vid nybyggnation av vissa typer av bostadshus ska kunna använda sig av ett certifierat byggprojekteringsföretag som verifierar att ovanstående krav i PBL kommer att uppfyllas. Om byggherren har anmält till byggnadsnämnden att ett sådant företag kommer användas – och företaget därefter verifierar att nämnda utformningskrav och tekniska egenskapskrav är uppfyllda – behöver byggnadsnämnden inte pröva detta.  Bygglov ska alltså i så fall  ges utan att byggnadsnämnden prövar om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 PBL är uppfyllda och startbesked ska ges utan att byggnadsnämnden bedömer om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § PBL kan antas komma att uppfyllas (se 9 kap. 32 c § och 10 kap. 25 a § PBL).

Det är Boverket som ansvarar för att ta fram föreskrifter som anger vilka bostadshus som omfattas av reglerna och vilka specifika krav som byggprojekteringsföretagen behöver uppfylla för att kunna bli certifierade. Sådana föreskrifter finns ännu inte. Detta innebär att även om ändringarna i PBL formellt sett börjat gälla från den 1 augusti 2022 kommer reglerna i praktiken inte kunna användas på ett tag – Boverket måste först ta fram aktuella föreskrifter, varpå relevanta certifieringsorgan måste ackreditera sig och byggprojekteringsföretag måste certifiera sig. Boverket bedömer att byggherrar kommer kunna använda sig av certifierade byggprojekterings­företag tidigast under 2023-2024.

Effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn

Under hösten har ett antal ändringar av PBL gjorts för att förenkla, förtydliga och effektivisera tillsynsarbetet inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Ett antal av dessa ändringar förtjänar att lyftas särskilt.

För det första ska numera den plats eller det byggnadsverk som ett tidsbegränsat bygglov avser därefter återställas till samma skick som innan åtgärderna vidtogs. Återställandet ska alltså ske när bygglovet har löpt ut. Om ett permanent bygglov getts under tiden behöver emellertid inte ett återställande ske (se 9 kap. 33 b § PBL). För återställandet gäller inte lov- och anmälningsplikt.

För det andra har vissa bestämmelser avseende påbörjande av lovpliktiga åtgärder justerats eller tillkommit. Bland annat ska det numera av startbeskedet framgå vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de inte får påbörjas direkt (se 10 kap. 24 § PBL). Om byggnadsnämnden dessutom har gett ett startbesked enligt 10 kap. 3 § för en viss del av en åtgärd (till exempel grunden) får en annan del av åtgärden (till exempel stommen) inte påbörjas innan startbesked har getts för den sistnämnda delen (se 10 kap. 3 a § PBL).

För det tredje ska numera ett rivningsföreläggande föregås av ett föreläggande att sätta byggnadsverket i stånd. Det gäller dock inte för byggnadsverk med säkerhetsbrister, om det kan antas att bristerna inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder (se 11 kap. 21 § PBL).

Ovanstående nya regler ska från och med den 1 augusti 2022 tillämpas i både nya och pågående ärenden.

Därutöver har det i 9 kap. 3 a §, 9 kap. 6–17 §§ samt 9 kap. 26–32 §§ PBL införts nya byggsanktionsavgifter som ska tas ut om:

• en åtgärd påbörjas innan den tidpunkt som anges i startbeskedet,
• en annan del av en åtgärd än den/de som omfattas av ett startbesked påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen, eller om
• återställande av platsen inte sker innan ett tidsbegränsat bygglov gått ut.

Byggsanktionsavgifterna för påbörjande trädde i kraft den 1 aug 2022 medan byggsanktions­avgiften för återställande träder i kraft den 1 jan 2023.

Sänkta krav för överklaganden

Som utgångspunkt gäller att den som vill överklaga ett beslut om att anta, upphäva eller ändra en detaljplan måste ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden (se 13 kap. 11 § första stycket PBL). Detta krav på synpunkter inom en viss tid kallas för aktivitetskravet.

Genom den lagändring som nyligen trätt i kraft gäller inte längre aktivitetskravet för överklagande av så kallade MKB-projekt, om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (se 13 kap. 11 § andra stycket tredje punkten PBL). MKB-projekt är projekt som innebär att ett planområde får tas i anspråk för att anlägga exempelvis ett industriområde, ett köpcentrum eller en tunnelbana (se 4 kap. 34 § andra stycket PBL). Sådana projekt ska enligt PBL och miljöbalken miljöbedömas i en detaljplaneprocess.

Den som vill överklaga en sådan detaljplan behöver alltså inte ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningen. För detaljplaner som inte avser MKB-projekt gäller emellertid fortfarande aktivitetskravet.