Artikel Takras aktualiserar frågor i plan- och bygglagstiftningen

I mars 2020 rasade taket i idrottshallen Tarfalahallen i Kiruna. Ungefär hälften av byggnaden kollapsade. Två klättrare vistades i byggnaden då raset skedde men som tur var kom ingen människa till skada.

I juli 2021 lämnade Statens haverikommission (”SHK”) sin slutrapport om olyckan. Där rekommenderar SHK att regeringen tar initiativ till att vissa ändringar sker i plan- och bygglagstiftningen. Enligt Statens Haverikommission behöver det införas en dimensioneringskontroll av en oberoende aktör i byggprocessen och återkommande kontroller av bärförmåga i byggnader.

Av rapporten från SHK framkommer att olyckan berott på stabilitetsbrister i takkonstruktionen. Att detta inte upptäckts berodde på att kontrollplanen var översiktligt utformad, vilket lett till en otillräcklig kontroll av monteringsförfarandet och byggnadens utförande.

Under pågående utredning skickade SHK en anmälan om riskerna med denna typ av konstruktion till byggnadsnämnderna i Sveriges kommuner. Det visade sig då att brister i dimensioner och utförande av takkonstruktioner var vanligt förekommande och alltså inte begränsade till hallen i Kiruna.

Av SHK:s rapport framgår kritik mot det nuvarande kontrollsystemet. SHK konstaterar att man anser att det finns systembrister i den svenska plan- och byggprocessen som medför att framtida byggnadsras sannolikt kommer att inträffa. SHK konstaterar även att ”Det är den som bygger – byggherren – som ansvarar för att en byggnad är korrekt konstruerad och dimensionerad. Byggnadsnämndernas verksamhet syftar bl.a. till att säkerställa att detaljplaner följs och att lokala förutsättningar beaktas. Kontroller av en byggnads konstruktion är uttryckligen undantaget från byggnadsnämndernas bygglovsverksamhet. I praktiken är samhällets kontroll av byggnaders bärförmåga, stadga och beständighet obefintlig.”

SHK riktar i rapporten säkerhetsrekommendationer till regeringen och Boverket med innebörden att det bör införas krav på oberoende kontroller av större byggnaders konstruktion. Enligt SHK bör säkerheten i byggnader med byggnadsverksdelar motsvarande säkerhetsklass 3 enligt BFS 2019:1 (EKS 11) förbättras. För att byggnadsverksdel ska hänföras till säkerhetsklass 3 gäller att vissa kriterier ska vara uppfyllda, bland annat handlar det om att byggnadsverket är så utformat att många personer ofta vistas i det och att en kollaps medför stor risk för allvarliga personskador. Säkerhetsrekommendationerna innebär bland annat att följande åtgärder införs:

• Krav på dimensioneringskontroll av en oberoende aktör vars kompetens är verifierad till exempel genom ackreditering eller certifiering.
• Krav på kontroll av en oberoende aktör av byggnaden innan slutbesked lämnats. Kontrollen ska verifiera att byggnaden är uppförd enligt konstruktionsunderlaget.
• Krav på återkommande kontroller och underhållsåtgärder för att bärförmågan ska bibehållas genom hela byggnadens livslängd. Kraven bör även omfatta befintliga byggnader. Kontrollresultat och underhållsåtgärder ska kunna redovisas för tillsynsmyndigheten.

Regeringen har nu gett Boverket i uppdrag att undersöka bland annat de samhällsekonomiska konsekvenserna av de åtgärder som SHK föreslagit. Boverket ska slutredovisa dess uppdrag senast den 21 januari 2022 och vi följer med intresse utvecklingen av denna fråga och huruvida det på sikt kommer leda till ändringar i plan- och bygglagstiftningen.