Nyhet Tingsrättsdom om tidsförlängning och leverans av handlingar enligt ABK 09

Den 3 februari 2021 meddelade Falu tingsrätt dom i mål nr T 4184-17. I domen behandlas flera olika frågor om bland annat rätten till tidsförlängning enligt ABK 09 och när ett uppdragsresultat ska anses vara levererat.

Bakgrunden till tvisten i tingsrätten kan sammanfattas enligt följande. En beställare och en konsult ingick år 2014 ett konsultavtal avseende konsultuppdrag inför beställarens entreprenad-upphandlingar inom ramen för ett stort infrastrukturprojekt. Uppdraget innebar att konsulten skulle upprätta förfrågningsunderlag i form av bland annat ritningar och beskrivningar till sex olika huvudentreprenader. Förfrågningsunderlagen skulle beställaren skicka ut till anbudsgivarna vid dennes upphandling av entreprenörer till de olika huvudentreprenaderna. Parterna var ense om att det som konsulten levererade skulle vara fackmässigt genomfört samt att förfrågningsunderlagen avseende utförandeentreprenaderna, i form av tekniska beskrivningar, mängdförteckningar och ritningar, skulle utgöra ”byggbara” handlingar. Konsulten skulle enligt konsultavtalet ha slutlevererat uppdraget senast den 31 december 2016.

Efter slutförandedatumet väckte konsulten talan mot beställaren och krävde beställaren på cirka 31,5 miljoner kronor för bland annat ersättning för utfört uppdrag. Konsulten ansåg sig bland annat ha rätt till ersättning för de förfrågningsunderlag som levererats till beställaren i enlighet med konsultavtalet, trots att konsulten medgav att det förelåg vissa brister i dess uppdragsresultat. Konsulten ansåg sig även ha rätt till tidsförlängning.

Beställaren invände mot konsultens krav och menade dels att de underlag som konsulten levererat inte hållit den kvalitet som berättigade konsulten till ersättning och dels att uppdraget i dess helhet inte kunde anses slutleverat i ABK 09:s mening eftersom uppdragsresultatet varit för bristfälligt. På grund av att beställaren ansåg att de levererade underlagen var av bristande kvalitet innehöll beställaren en del av kontraktssumman i enlighet med konsultavtalet. Beställaren krävde även konsulten på vite om cirka 4,5 miljoner kronor då beställaren ansåg att konsulten var försenad eftersom denne inte hade slutlevererat uppdraget i tid enligt konsultavtalet.

Frågan om uppdraget slutlevererats

Den första frågan som tingsrätten hade att besvara var om konsulten hade levererat enligt sitt uppdrag. Inledningsvis konstaterade tingsrätten att det i ABK 09 saknas bestämmelser om vad som avses med slutleverans enligt ABK 09, vilket kan jämföras med AB 04/ABT 06 som båda hanterar motsvarande frågor genom besiktningsförfarandet i 7 kapitlet. Då regelverket om slutbesiktning saknas i ABK 09 är det upp till parterna att avtala om vilken kvalitet och/eller resultat konsultuppdraget ska uppnå. I detta fall var parterna överens om att konsulten skulle ta fram handlingar som gick att bygga efter. Tingsrätten fann att konsulten inte hade levererat i enlighet med konsultavtalet då de handlingar som levererats inte ansågs vara i ett sådant skick att de gått att bygga efter och att bristerna i leveransen inte ansågs vara av underordnad betydelse. Med andra ord ansåg tingsrätten att de levererade handlingarna var av en sådan kvalitet att konsulten inte ansågs ha levererat ett uppdragsresultat som var behäftat med fel utan att bristerna var så allvarliga att konsulten ansågs vara försenad med leveransen av hela uppdragsresultatet. Det faktum att beställaren faktiskt hade använt sig av de förfrågningsunderlag som redan levererats av konsulten innebar inte, enligt tingsrättens mening, att beställaren hade godtagit underlagen som slutligt levererade när de skickades ut till anbudsgivarna. Den intressanta gränsdragningen mellan vad som ska anses utgöra ett fel i det levererade uppdragsresultatet och vad som ska anses utgöra en försenad leverans av uppdragsresultatet i dess helhet ställdes i detta fall på sin spets.

Frågan om konsultens rätt till tidsförlängning och beställarens rätt till vite

Då ingen slutleverans ännu hade skett (och konsulten således var försenad) var frågan om konsulten hade rätt till tidsförlängning. I ABK 09 kap. 4 finns regler om tider och konsultens rätt till tidsförlängning. Som utgångspunkt gäller att konsulten enligt ABK 09 kap. 4 § 1 har en skyldighet att följa den tidplan som parterna kommit överens om. Reglerna om en konsults rätt till tidsförlängning samt dennes underrättelseskyldighet finns vidare i ABK 09 kap. 4 §§ 2-3. Enligt ABK 09 kap. 4 § 2 har konsulten rätt till tidsförlängning om konsulten försenas på grund av förhållande som denne inte orsakat och vars effekt denne inte rimligen kunnat undanröja. Konsulten är den som ska visa att det föreligger omständigheter som berättigar till tidsförlängning.

Part som får kännedom om förhållande som kan medföra ändring av tidplanen ska utan dröjsmål skriftligen underrätta motparten om detta i enlighet med vad som föreskrivs i ABK 09 kap. 4 § 3. Om part underlåter att lämna motparten sådan underrättelse får parten inte använda sig av förhållandet för att få tidsförlängning, förutom om motparten själv har insett eller bort inse förhållandet samt dess inverkan på tidplanen. Efter underrättelsen ska konsulten upprätta ett förslag till den ändring av tidplanen som förhållandena föranleder. En konsult som har överskridit avtalat datum för slutleverans och som dessutom inte har rätt till tidsförlängning kan enligt ABK 09 kap. 4 § 6 bli skyldig att utge vite till beställaren, förutsatt att parterna avtalat om detta.

Vad gäller frågan om tidsförlängning konstaterade tingsrätten inledningsvis att bestämmelserna i ABK 09 ställer höga krav på konsulten vad gäller skyldigheten att underrätta beställaren om förhållande som kan medföra ändring av tidplanen. Tingsrätten menade att konsulten redan långt före avtalat leveransdatum själv tyckt att det funnits omständigheter som gav rätt till tidsförlängning, men att konsulten inte underrättat beställaren om dessa. Dessutom ansåg tingsrätten att beställaren varken insett eller bort inse denna risk för försening eftersom konsulten fram till dagen för leveransen av underlag till en av entreprenaderna meddelat beställaren att ett användbart förfrågningsunderlag skulle levereras i tid. Eftersom konsulten varken slutlevererat uppdraget enligt konsultavtalet eller haft rätt till tidsförlängning fann tingsrätten att beställaren hade rätt till förseningsvite.

Domen har nu överklagats till Svea hovrätt och vi inväntar med spänning hur dessa frågor kommer att hanteras av hovrätten.