Artikel Dom som belyser vikten av entreprenadform

I en tvist mellan en fastighetsägare, tillika beställare, och en VVS-installatör, tillika entreprenör, meddelade Nacka tingsrätt dom den 19 oktober 2021 (mål nr T 2458-20). I målet, där entreprenören var kärande och gensvarande medan beställaren var svarande och genkärande, fann tingsrätten att båda parter skulle åläggas en betalningsförpliktelse.

Målet rörde dels i vilken utsträckning entreprenören hade utfört ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA-arbeten) som denne hade rätt till ytterligare ersättning för, dels om något av entreprenörens arbeten var behäftade med fel alternativt om entreprenören underlåtit att utföra visst avtalat arbete. Därtill var parterna oeniga avseende entreprenadformen, där entreprenören var av uppfattningen att entreprenaden var att betrakta som en utförandeentreprenad i enlighet med AB 04 medan beställaren menade att det rörde sig om en totalentreprenad i enlighet med ABT 06.

Tingsrätten inledde med att pröva frågan om entreprenadform och konstaterade därvid att entreprenören inte hade presenterat någon bevisning till stöd för sin uppfattning annat än att det av slutbesiktningsprotokollet framgick att det var en utförandeentreprenad enligt AB 04 och att upphandlingsformen var delad entreprenad. Ställt mot att det av förfrågningsunderlaget, offerten och entreprenadkontraktet framgick att ABT 06 skulle tillämpas i avtalsförhållandet ansåg tingsrätten att det var utrett att parterna hade träffat avtal om en totalentreprenad med ABT 06 som villkor. Tingsrätten konstaterade vidare att det följer av kap. 1 § 1 ABT 06 att beställarens krav ska redovisas i form av föreskrift om viss funktion eller teknisk lösning samt att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Därtill belyste tingsrätten att kap. 2 ABT 06 föreskriver att ÄTA-arbeten ska beställas och hanteras på visst sätt, med risk för att entreprenören annars normalt sett förlorar sin rätt till ersättning för det aktuella arbetet.

Som parterna kom att föra sin talan var de huvudsakliga frågorna i tingsrätten om visst utfört arbete med golvvärme var att se som kontraktsarbete eller ÄTA-arbete, om delar av det utförda arbetet var bristfälligt utfört samt om entreprenören var ersättningsskyldig med anledning av att vissa konstaterade fel i det utförda arbetet inte avhjälpts.

Beträffande såväl frågan om kontraktsarbete visavi ÄTA-arbete som frågan om brist i det utförda arbetet fäste tingsrätten uttryckligen vikt vid att entreprenören enligt ABT 06 hade ett funktionsansvar att efterkomma. Detta genom att domstolen, avseende karaktären av det utförda arbetet, menade att det av funktionsansvaret följde att arbetet ifråga var att se som kontraktsarbete eftersom det behövde utföras för att efterkomma funktionsansvaret. Angående den påstådda bristfälligheten i entreprenörens arbete menade domstolen också att sådan bristfällighet var för handen då arbetet inte resulterat i att funktionsansvaret fullgjorts. Beträffande uteblivet avhjälpande av konstaterade fel i entreprenörens  arbete, vilka hade antecknats i besiktningsprotokollet, förmådde beställaren styrka sina kostnader i anledning av åtgärdandet av felen, varför entreprenören ålades att ersätta kostnaderna.

Sammanfattningsvis hade beställaren större framgång än entreprenören vid tingsrättens prövning av målet. En stor del av förklaringen till det står att finna i att parterna ansågs ha avtalat om ett funktionsansvar för entreprenören, något som kan tjäna som påminnelse om att det är en stor skillnad mellan funktionsansvar och utförandeansvar. Det kan också noteras att entreprenörens invändning om att det var fråga om en utförandeentreprenad enligt AB 04, i direkt strid med ordalydelsen i kontraktshandlingarna, inte lyckades övertyga domstolen om att så var fallet.