Nyhet Att hålla en konsult ansvarig: Gränsen mellan konsultens ansvar och byggherrens eller entreprenörens ansvar

Artikelserie, del 3 av 3

I den första artikeln i denna serie beskrev vi ansvarsreglerna enligt ABK 09 och när en konsult kan bli skadeståndsskyldig mot sin beställare. Den andra artikeln handlade om vilka tidsramar som en beställare av konsulttjänster har att förhålla sig till när krav ska framställas mot en konsult. Denna tredje och sista artikel i serien handlar om hur man som beställare av konsulttjänster praktiskt kan hantera gränsdragningen mellan konsultens ansvar och det ansvar som man kan lägga på sin motpart enligt entreprenadkontrakt.

Konsulter kan anlitas av såväl byggherrar som entreprenörer med projekteringsansvar. Som vi tidigare redogjort för krävs det att konsulten agerat vårdslöst för att denne ska bli skadeståndsskyldig. Enligt AB 04 kap. 1 § 6 ansvarar man dock villkorslöst för de handlingar och uppgifter som man lämnar till motparten. Denna regel är en grundläggande ansvarsfördelningsregel mellan parterna i en entreprenad. Av denna anledning är regeln också strikt, det vill säga att det inte spelar någon roll om den felaktiga ritningen eller uppgiften beror på slarv eller på grund av ett försvarligt misstag som berodde på omständigheter som inte kunde förutses. Denna regel ska läsas ihop med en grundläggande regel om att en kontraktspart som anlitar en fristående aktör, så som till exempel en konsult eller underentreprenör, som utgångspunkt ansvarar för dennes prestationer på samma sätt som man ansvarar för prestationer utförda av den egna organisationen.

För att ta ett exempel kan man tänka sig en situation där en konsult lämnar ett besked om dimensionering av bärande konstruktion i en byggnad. Om denna beräkning är felaktig blir frågan om det är byggherren eller entreprenören som ansvarar för följderna av detta. Oavsett om det finns möjligheter att hålla konsulten ansvarig eller inte så blir frågans svar avhängig vem det var som anlitade den konsult som lämnade beskedet.

Som beställare av konsulttjänster ställs man därför inför ett icke obetydligt dilemma. Det ansvar som man har enligt entreprenadkontraktet för lämnade uppgifter är som anfört strikt och i många fall utan begränsningar. Konsultens ansvar enligt ABK 09 är å andra sidan beroende av att man lyckas visa på dennes vårdslöshet. Det är också begränsat till 120 prisbasbelopp (eller 5 580 000 kronor år 2019). Tröskeln för att hålla en konsult ansvarig är alltså högre än för en motpart enligt en entreprenad. Av detta följer att det kan uppstå situationer där ens motpart enligt entreprenadavtalet har ett juridiskt berättigat anspråk samtidigt som man inte har motsvarande anspråk mot konsulten.

Eftersom denna asymmetri följer av standardavtalen på entreprenadmarknaden kan de vara väldigt svåra att komma åt i avtalsförhandlingar. Beställaren bör därför i sin budget för projektet ta höjd för fel i av denne beställd projektering och entreprenören bör ta motsvarande höjd i sitt anbud för fel i den projektering som denne ansvarar för. Det man även behöver göra är att anpassa sig till detta ansvarsglapp och i den utsträckning det är möjligt ha en organisation som granskar konsultens arbete på samma sätt som man som byggherre granskar en entreprenörs utförande eller som entreprenör granskar sin underentreprenörs arbete.

Av det ovanstående följer att det finns ett naturligt incitament för såväl beställare som entreprenör att ställa sig på sin konsults sida när motparten anmäler påstådda fel, motstridigheter eller otydligheter i handlingarna. Detta incitament finns oavsett om konsultens arbete är beställt av en byggherre eller en entreprenör. Om det är ens konsult som har gjort fel så finns det ju en risk att man behöver bekosta ytterligare arbeten eller ersätta motpartens skada samtidigt som det inte är lätt att få ersättning från konsulten och dennes försäkringsbolag. En strategisk beställare av konsulttjänster bör dock alltid komma ihåg att det faktiskt inte är omöjligt att hålla en konsult ansvarig och att det ofta är värt att i alla fall försöka.

Om en entreprenör till exempel anmäler ett så kallat likställt ÄTA-arbete på grund av en påstådd otydlighet i en ritning som byggherrens konsult har tagit fram bör man föra detta påstående vidare till den ansvariga konsulten. Detta bör göras för att få konsultens hjälp med att bestrida entreprenörens krav på ersättning om det är så att handlingen var fackmässigt utformad och misstaget berodde på entreprenören. Vad man som beställare av konsultarbete löpande bör göra är alltså att ”testa” motpartens argument på konsulten genom att begära dennes hjälp på detta sätt. Beroende på hur man bedömer konsultens svar på dessa argument kan man parallellt börja överväga om det är läge att framställa skadeståndskrav mot konsulten.