
Nicklas Björklund
Advokat, Partner
Göteborgs tingsrätt har i en deldom bland annat gett en beställare tillträde till en underentreprenörs ekonomisystem för att utreda om underentreprenören genom dolda rabatter har debiterat överpriser för materialinköp. Domen handlar om avtalstolkning men är särskilt intressant eftersom domstolen beaktar en allmän diskussion i byggbranschen om problem med dolda rabatter.
I målet (mål nr T 425-23 vid Göteborgs tingsrätt) hade beställaren anlitat en generalentreprenör för att uppföra en tillbyggnad av ett sjukhus. Det var fråga om en utförandeentreprenad i samverkan och ersättningsformen var löpande räkning enligt självkostnadsprincipen i AB 04 kap. 6 §§ 9 och 10. Generalentreprenören hade i sin tur anlitat en samverkande underentreprenör avseende elinstallationer. Även för detta avtal gällde ersättning enligt löpande räkning i enlighet med självkostnadsprincipen.
Beställaren menade att underentreprenören debiterade överpriser för materialinköp. Av den anledningen innehöll beställaren betalning i förhållande till generalentreprenören och generalentreprenören innehöll i sin tur betalning i förhållande till underentreprenören. Underentreprenören ansökte därmed om stämning mot generalentreprenören och generalentreprenören ansökte i sin tur om stämning mot beställaren.
De målen är ännu inte avgjorda. Beställaren har dock vid sidan dessa tvister stämt underentreprenören och yrkat att underentreprenören bland annat skulle bereda beställaren tillgång till underentreprenörens ekonomisystem.
Självkostnadsprincipen går förenklat ut på att entreprenören får ersättning för sina verkliga kostnader efter beaktande av rabatter (AB 04 kap. 6 §§ 9 och 10). Om entreprenören exempelvis köper in en viss vara för 100 kr men får 10 % rabatt så är den ersättningsgilla kostnaden bara 90 kr. Ett visst undantag gäller för årsomsättningsrabatter (se AB 04 kap. 6 § 10 p. 2).
Beställaren menade i korthet att de materialkostnader som underentreprenören redovisat inte motsvarade de verkliga kostnaderna, utan att det förekom dolda rabatter som underentreprenören inte redovisat. Underentreprenören hade med andra ord överfakturerat generalentreprenören, som i sin tur överfakturerat beställaren. För att kunna avgöra vad den verkliga kostnaden uppgick till ansåg beställaren att denne behövde insyn i hela underentreprenörens ekonomisystem samt tillgång till handlingar mellan underentreprenören och dennes grossister.
I målet gjorde beställaren gällande att denne har rätt till insyn eftersom underentreprenören genom underentreprenadavtalet mellan generalentreprenören och underentreprenören har gett beställaren rätt att ta del av dokumentation hänförlig till kostnaderna i entreprenaden. Beställaren gjorde också gällande att beställaren enligt underentreprenadavtalet har rätt att med hjälp av underentreprenören få fullt tillträde till dennes ekonomisystem. Allt detta bestreds av underentreprenören.
Frågan om dolda rabatter har diskuterats flitigt i byggbranschen de senaste åren. Konkurrensverket släppte under 2022 en rapport om konkurrensen i byggmaterialindustrin där myndigheten bland annat kritiserar retroaktiva och dolda rabatter som entreprenören erhåller utan beställarens vetskap.
Konkurrensverket har därefter fått ett nytt uppdrag av regeringen att utreda hur pristransparensen inom byggmaterialsektorn påverkar prisbildningen och förutsättningarna för effektiv konkurrens inom byggsektorn. Regeringen motiverar bland annat uppdraget med att retroaktiva och dolda rabatt- och bonussystem försvårar effektiv prisbildning och konkurrens genom att begränsa marknadsaktörernas tillgång till prisinformation eller dölja faktiska nettopriser.
Den avtalsskrivning som huvudsakligen behandlas i domen – och som beställaren primärt menar ger rätt till insyn i underentreprenörens ekonomisystem – är följande: ”Entreprenaden genomförs i öppen samverkan varför också kostnaderna ska hanteras med full öppenhet och insyn för generalentreprenören och beställaren. Ett exempel på full insyn är att generalentreprenören och beställaren genom handledning eller hjälp av underentreprenören skall ges fullt tillträde till underentreprenörens ekonomisystem”. Därutöver anger underentreprenadavtalet på flera ställen att en öppen och transparent samverkan ska råda mellan parterna.
Den citerade skrivningen återfinns som sagt i ett avtal mellan generalentreprenören och underentreprenören. Beställaren är inte part i det aktuella avtalet. Klausulen utgör således ett tredjemansavtal, vilket är ett avtal som ger en tredje person (som inte är avtalspart) en självständig rättighet mot någon av avtalsparterna.
Utgångspunkter vid avtalstolkning
Tingsrätten utgick i domen från de principer för avtalstolkning som Högsta domstolen har slagit fast i rättspraxis. Sammanfattningsvis kan det sägas att domstolen först ska pröva om det finns en gemensam partsvilja vid avtalets ingående, dvs. om parterna gemensamt varit ense om att villkoret ska förstås på ett visst sätt. Om någon sådan partsvilja inte kan konstateras får domstolen i stället göra en tolkning av avtalet utifrån objektiva grunder.
Tingsrätten konstaterade att utgångspunkten vid avtalstolkning på objektiva grunder är bestämmelsens ordalydelse, dvs. vad bestämmelsen rent språkligt har för innebörd. Om den är oklar ska ledning sökas i avtalets systematik (hur avtalet i sin helhet är uppbyggt) och dispositiv rätt (de lagar och regler som gäller om parterna inte avtalat om annat). Ytterst och sist ska det göras en mer övergripande rimlighetsbedömning.
Domstolens tolkning i det här fallet
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att det inte gick att fastställa någon gemensam partsvilja. Inte heller avtalets ordalydelse, avtalets systematik och avtalets övriga villkor eller den dispositiva rätten gav tillräcklig vägledning för hur avtalet skulle tolkas. Tingsrätten angav dock att ordalydelsen i den ovan citerade bestämmelsen, tillsammans med övriga villkor i avtalet, tydde på att beställaren hade rätt till en långtgående granskning av underentreprenörens ekonomisystem. Tingsrätten gick därefter över till att göra en övergripande rimlighetsbedömning.
Vid den rimlighetsbedömningen konstaterade tingsrätten att ordalydelsen i avtalet om öppenhet, samverkan och transparens måste tolkas som att inget skulle döljas i entreprenaden. Tingsrätten ansåg också att det följde av avtalets ordalydelse att beställaren gavs en mer långtgående rätt till granskning av dokumentation än den rätt som följer av AB 04 kap 6 § 10 p. 4.
Tingsrätten noterade därefter att många branschaktörer anser att det finns ett problem i byggbranschen med bland annat dolda rabatter och att detta lett till att regeringen beslutat om ovan nämnda utredning avseende problemet. Tingsrätten konstaterade också att beställaren gjorde gällande att det var på grund av dessa problem som beställaren fick en särskild insynsrätt, så att denne kunde kontrollera att underentreprenören inte överdebiterade för materialet.
Domstolen beaktade också att det under målets gång framkommit frågetecken om hur kostnader var bokförda hos underentreprenören samt att det visat sig att materialleverantörernas fakturor inte var tillräckliga för att utröna vad kostnaderna faktiskt uppgått till.
Tingsrättens slutsats efter en samlad tolkning och rimlighetsbedömning var därför att beställaren skulle få tillträde till mer än de delar av ekonomisystemet som hänförde sig till det specifika projektet. Tingsrätten ansåg dock att det inte vore rimligt att ge beställaren fullt tillträde till underentreprenörens hela ekonomisystem. Tillträdet begränsades därmed till att underentreprenören skulle ge beställaren insyn och fullt tillträde till underentreprenörens ekonomisystem såvitt avsåg all fakturering och alla materialkostnader i entreprenaden, samt alla krediteringar och betalningar från grossister som underentreprenören erhållit under en viss tidsperiod. Därutöver skulle underentreprenören utge dokumentation om bland annat prislistor och rabatter.
Tingsrätten poängterar i domen att det inte är problemet med dolda rabatter och bonussystem som målet i första hand handlar om. Det domstolen prövar är om en viss bestämmelse i parternas avtal ger beställaren en rätt att få tillgång till bland annat underentreprenörens ekonomisystem. Målet handlar således inte heller uttryckligen om tolkningen av en viss regel i standardavtalet AB 04.
Med det sagt så är det intressant att domstolen konstaterar att dolda rabatter är ett känt problem i byggbranschen och att domstolen sedan använder denna uppgift vid tolkningen av avtalet. Det öppnar upp för att samma omständighet skulle kunna vara relevant som tolkningsdata även vid tolkningen av andra avtal och bestämmelser, såsom till exempel AB 04 eller ABT 06.
Ur ett kommersiellt perspektiv visar domen också att det är viktigt för beställare att skriva in avtalsvillkor om insyn och transparens i entreprenadavtalet. Sådana avtalsvillkor kan bevisligen få genomslag i praktiken. Att beställare ska ställa krav på att entreprenören ska redovisa retroaktiva och dolda rabatter är även något Konkurrensverket uppmanar i ovan nämnda rapport. Samtidigt visar domen att avtalsvillkor om exempelvis tillträde till ekonomisystem bör vara mycket tydligt utformade i entreprenadavtalet för att undvika en tvist om vad för underlag som beställaren egentligen ska ha tillgång till.
Det återstår att se vilket genomslag som domen kommer att få i byggbranschen. Domen har överklagats och kan därmed ändras av hovrätten. Vi följer utvecklingen noga.
Advokat, Partner
Advokat, Senior Associate
Associate