Artikel Artikelserie om de nya standardavtalen – Del 3: En genomgång av kapitel 5-11

I denna tredje del av vår artikelserie om de nya standardavtalen AB 25 och ABPU 25 fortsätter vi på den tidigare genomgången av de nya avtalens olika kapitel. Detta genom att kommentera några av de större nyheterna i de nya avtalens kapitel 5-11.

För motsvarande genomgång av kapitel 1-4, samt en kort genomgång av mer övergripande förändringar och nyheter i avtalen, hänvisas till artikelseriens andra del.

Vissa större ändringar i de nya avtalen

Ändring (Kapitel fem)

I kapitel 5 i AB 25/ABPU 25 regleras ändringar av entreprenaden och avvikande förhållanden, vilka båda kan leda till justering av kontraktstiden och ändrad ersättning. Kapitlet samlar alltså bestämmelser som i de tidigare standardavtalen främst regleras i kapitel 2, 4 och 6.

Som nämnts tidigare i artikelserien är en central ändring i AB 25/ABPU 25 att begreppet ”ÄTA-arbete” utgår, och alltså inte förekommer alls i de nya avtalen. Istället introduceras i kap. 5 § 1 det nya begreppet ”Ändring av entreprenaden”, som i huvudsak överensstämmer med bestämmelserna om föreskrivna ÄTA-arbeten i AB 04/ABT 06. Precis som i de tidigare avtalen är entreprenören berättigad och skyldig att utföra ändring av entreprenaden (AB 25/ABPU 25 kap. 5 § 2).

Ett annat nytt begrepp i de nya avtalen är ”Avvikande förhållande”, som är en blandning av de nuvarande koncepten likställt ÄTA-arbete och hinder. Entreprenören är enligt kap. 5 § 5 skyldig och berättigad att utföra arbeten hänförliga till avvikande förhållanden, förutsatt att skriftlig underrättelse enligt kap. 5 §§ 6 och 7 lämnats.

Såväl ändring av entreprenaden som avvikande förhållanden medför rätt till justering av kontraktstiden enligt kap. 5 § 8. Både ändring av entreprenaden och avvikande förhållanden medför även rätt till tillkommande ersättning enligt kap. 5 §§ 10–14.

I kap. 5 § 15 återfinns en motsvarighet till den under senare år ofta diskuterade bestämmelsen i AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3 om ändring av avtalat pris vid oförutsebara kostnadsändringar. Bestämmelsen har delvis förändrats och förenklats. Bland annat har det angetts att oförutsebarhetsbedömningen ska utgå från vad som varit förutsebart eller inte vid anbudstillfället. Det anges också uttryckligen i bestämmelsen att entreprenören ansvarar för kostnadsändringar som inte är väsentliga i förhållande till kontraktssumman medan beställaren svarar för överstigande kostnadsändringar.

Betalning (Kapitel sex)

Kapitel 6 i AB 25/ABPU 25 motsvaras delvis av kapitel 6 i AB 04/ABT 06 men har fått en snävare omfattning, i kapitlet regleras främst när och hur betalning ska ske. Kapitlet innehåller få ändringar jämfört med motsvarande bestämmelser i AB 04/ABT 06. Det kan dock noteras att beställaren enligt kap. 6 § 1 under entreprenadtiden har rätt att innehålla 5 % av fakturerat belopp avseende kontraktssumman, vilket skiljer sig marginellt från AB 04/ABT 06 där beställaren har rätt att innehålla 10 % av fakturerat belopp upp till 5 % av kontraktssumman. Slutresultatet är alltså detsamma (beställaren innehåller 5 % av kontraktssumman), men entreprenörerna får i större utsträckning betalt tidigt i entreprenaden (förenklat betalas 95 % av den första fakturan, istället för 90 % vilket är fallet i de tidigare avtalen).

Dröjsmål och fel (Kapitel sju)

I kapitel 7 regleras som rubriken anger ansvar för dröjsmål och fel. Detta är frågor som i de tidigare avtalen regleras i dels kapitel 4, dels kapitel 5.

En nyhet är att det numera anges att dröjsmålsvitet uppgår till 0,5 % per påbörjad förseningsvecka om inte annat anges i kontraktshandlingarna (se kap. 7 § 3). Regleringen i AB 04/ABT 06 innehåller inte någon angiven procentsats för vite, utan förutsätter att storleken på vitet regleras särskilt mellan parterna i kontraktshandlingarna. Utgångspunkten i de nuvarande avtalen är att om parterna inte avtalat särskilt om ett visst vitesbelopp så har beställaren inte rätt till vite utan istället skadestånd på grund av dröjsmålet. I AB 25/ABPU 25 är utgångspunkten den motsatta – om parterna inte särskilt avtalat om annat har beställaren rätt till vite om 0,5 % av kontraktssumman, men inte skadestånd på grund av dröjsmålet.

Av § 4 framgår en annan definition av begreppet fel än den som följer av AB 04/ABT 06. I AB 25 anges att fel är en avvikelse från vad som avtalats avseende entreprenaden på grund av ett förhållande för vilket entreprenören ansvarar. Det kursiverade ledet saknas i AB 04 och ABT 06, där klassas samtliga avvikelser från vad som avtalats som fel, även om det är beställaren som ansvarar för avvikelsen.

Vad gäller garantitiden så följer det av kap. 7 § 6 att den är fem år, vilket gäller såväl för arbetsprestation som för material och vara. Det kan jämföras mot regleringen i AB 04/ABT 06 kap. 4 § 7 som – med viss variation mellan de två standardavtalen – anger att garantitiden för material och vara som utgångspunkt uppgår till två år medan garantitiden för entreprenörens arbetsprestation är fem år.

I kap. 7 § 10 anges reklamationsfrister avseende fel. Reklamationsfristerna är samma som i AB 04/ABT 06 men har samlats i en och samma bestämmelse.

Påföljder vid fel behandlas i kap. 7 §§ 11–17, där § 11 anger att beställaren har rätt att kräva avhjälpande (§§ 12–13), avhjälpa på entreprenörens bekostnad (§ 14), få prisavdrag (§§ 15–16) samt kräva skadestånd (§ 17). Det kan särskilt noteras att beställaren enligt § 15 istället för att avhjälpa ett fel på entreprenörens bekostnad har rätt att välja prisavdrag motsvarande kostnaden för att avhjälpa felet, vilket förenklat är en kodifiering av praxis från Högsta domstolen.

Skadestånd i övrigt (Kapitel åtta)

Skadestånd i övrigt har tilldelats ett eget kapitel i AB 25. Av § 2 i kapitlet framgår en förtydligad ansvarsbegränsning; ersättningsskyldigheten för skada som orsakas motparten, samt följdskador för fel, är uttryckligen begränsad till 15 % av kontraktssumman per skada och maximalt 30 % av kontraktssumman för samtliga skador. Som brukligt är gäller inte skadeståndsbegränsningarna vid grov vårdslöshet. Bestämmelsen innehåller även en bedömning av grov vårdslöshet.

I § 4 återfinns en bestämmelse avseende övrigt vite som förtydligar att beställaren i kontraktshandlingarna kan ange att vite ska utgå med anledning av annat kontraktsbrott än dröjsmål. Om sådant vite har avtalats är beställaren därutöver inte berättigad till skadestånd för det kontraktsbrott som vitet avser.

Vad gäller utomkontraktuell skadeståndsskyldighet så utgår begreppet ”tredje man”. En ny bestämmelse har också införts i § 5, som innebär att ansvarsfördelningen mellan parterna avseende utomkontraktuellt skadestånd inte ska påverkas av parts eventuella avtal med den skadelidande om hur partens utomkontraktuella ansvar ska regleras vid skada.

Besiktning (Kapitel nio)

Som också nämnts i artikelseriens andra del har det tidigare begreppet besiktningsman ersatts av besiktare i AB 25.

Kapitlet innehåller i huvudsak samma regleringar som i AB 04/ABT 06 kap. 7 men i omvänd ordning. Detta då kap. 9 i AB 25 inleds med regler om besiktningsplan, påkallande, besiktare, ersättning, genomförande och utlåtande – och först därefter följer regleringen av de enskilda besiktningstyperna.

Noteras kan också att besiktningstypen normerande förbesiktning har lyfts från kommentarstexten i AB 04/ABT 06 kap. 7 § 1 till bestämmelsen AB 25/ABPU 25 kap. 9 § 11. Av bestämmelsen följer att sådan besiktning ska utgöra underlag för särskild överenskommelse mellan parterna om hur återstående delar av entreprenaden ska utföras.

Uppsägning och hävning (Kapitel tio)

Det tionde kapitlet är uppdelat i tre delar avseende uppsägning, hävning respektive entreprenörens rätt att avbryta arbetena. Begreppet uppsägning är nytt i i AB 25, och det är också uppdelningen mellan uppsägning och hävning.

Rätt till uppsägning föreligger enligt kap. 10 § 1 vid skada på grund av krig, terror, uppror, naturkatastrof eller liknande, om myndighet vid krig eller krigsfara tar organisation i anspråk eller om entreprenaden måste avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för fullgörande väsentligt rubbas. Uppsägning aktualiseras således i ”force majeure”-situationer, som i AB 04/ABT 06 utgör grunder för hävning. Vid uppsägning ska entreprenören enligt kap. 10 § 2 tillgodoräknas ersättning för utförda arbeten, där värderingen ska utföras av en besiktare.

Beställarens och entreprenörens rätt till hävning behandlas i kap. 10 §§ 5 respektive 6. Hävningsgrunderna är i huvudsak samma som i AB 04/ABT 06 med undantag för sådana situationer som nu utgör grund för uppsägning, enligt ovan, men innehåller också några nyheter. Detta då rätt till hävning nu också föreligger vid underlåtenhet att fullgöra åtaganden avseende arbetsmiljö, miljöskydd, skatter och socialförsäkringsavgifter. Därtill föreligger också en rätt till hävning vid andra väsentliga avtalsbrott än de som räknas upp specifikt i §§ 5 respektive 6.

Enligt det som benämns ”befarat avtalsbrott” har båda parter också rätt att, enligt kap. 10 § 7, häva avtalet om det står klart att ett avtalsbrott kommer att inträffa.

Likt som vid uppsägning så ska entreprenören vid hävning tillgodoräknas ersättning för utförda arbeten, där värderingen ska utföras av en besiktare enligt kap. 10 § 8. Det följer vidare av kap. 10 § 11 att entreprenören då inte ansvarar för fel som beaktats vid värderingen av entreprenaden. För övriga fel har entreprenören ingen avhjälpanderätt eller -skyldighet utan sådana fel regleras genom prisavdrag. Hävande part har dessutom rätt till skadestånd enligt kap. 10 §§ 12-13.

Tvistelösning (Kapitel elva)

Kapitlet om tvistelösning inleds med konstaterandet att avtalet ska tolkas enligt svensk lag.

Därefter följer i kap. 11 § 2 vad som kallas för en ”tvistetrappa”, det vill säga en konfliktlösningsordning, som innebär att oenigheter ska i första hand lösas mellan närmast berörda behöriga personer. Om oenigheten därigenom inte lösts kan part påkalla överläggning mellan parternas ombud. Om inte heller ombuden kan lösa frågan kan tvisten hänskjutas till förenklad tvistelösning alternativt allmän domstol eller skiljeförfarande. Sådant hänskjutande kan ske utan överläggning mellan ombud om det gått mer än 10 dagar från påkallande av överläggning eller om det finns särskilda skäl att avstå från överläggning.

Förfarandet för förenklad tvistelösning är också en nyhet, och beskrivs i kap. 10 §§ 3–12. I korthet kan sägas att bestämmelserna om förenklad tvistelösning syftar till att tillgodose parternas behov av skyndsamhet och effektivitet, och att förfarandet ska ske enligt BKK:s Regler för förenklad tvistelösning som finns framtagna men inte skickas ut på remiss.

Tvist i allmän domstol eller skiljeförfarande beskrivs i kap. 11 §§ 13–14. Av § 13 följer att om inte annat anges i kontraktshandlingarna så ska tvister understigande 500 prisbasbelopp (i nuläget 29,4 miljoner kronor) avgöras av allmän domstol, medan tvister som avser belopp därutöver ska avgöras genom skiljedom. I AB 04/ABT 06 är beloppsgränsen 150 prisbasbelopp (i nuläget ca 8,8 miljoner kronor), vilket alltså innebär att fler tvister kommer att vara hänvisade till allmän domstol istället för skiljeförfarande enligt AB 25/ABPU 25.

Avslutningsvis

Vi påminner avslutningsvis åter om att de remitterade avtalen finns att ladda ned på Svensk Byggtjänsts hemsida och att BKK tillämpar ett öppet remissförfarande, vilket innebär att det är fritt fram för alla som önskar att inkomma med synpunkter. Eventuella synpunkterna måste vara BKK tillhanda senast den 28 februari 2025. Ta del av dokumenten och instruktioner för hur man deltar i remissen.