Artikel Är krav på maximalt två underentreprenörsled framtiden för svenska entreprenadupphandlingar?

1 april 2025

Under den senaste tiden har det uppstått en diskussion om huruvida antalet underentreprenörer i svenska entreprenadprojekt bör begränsas. Frågan kan bli aktuell vid såväl offentliga som privata upphandlingar.

Problemet beskrivs ofta som att Sverige har gått mot en utveckling där de stora och medelstora byggföretagen i allt större utsträckning inte har egna yrkesarbetare anställda utan istället huvudsakligen anlitar underentreprenörer för att utföra entreprenaden. Dessa underentreprenörer anlitar i sin tur ofta egna underentreprenörer i flera led. Det påstås att underentreprenörer tidigare använts för specialistkompetens inom snäva fackområden och att de nu istället kommit att användas som ett sätt att inte behöva ha anställda och betala ut löner samt förmåner enligt svenska kollektivavtal. Ofta framhåller debattörer att detta ökar risken för att arbetstagare utnyttjas, att skatter och arbetsgivaravgifter inte blir betalda, att arbetsmiljöregler bortses från samt att personer utan arbetstillstånd utför arbete.

En av de föreslagna lösningarna för att stävja problemet är att upphandlade huvudentreprenörer av sina beställare ska tvingas begränsa antalet underentreprenörer till maximalt två led. Huvudentreprenören skulle i så fall behöva kräva i avtal med dennes underentreprenörer att dessa ser till att deras underentreprenörer i sin tur inte tar in egna underentreprenörer. Enligt förespråkarna skulle detta skapa ordning och reda på arbetsplatsen, göra det tydligare vem som har arbetsgivaransvar och göra det svårare för oseriösa aktörer att sänka lönerna och fuska med skatter och arbetsgivaravgifter.

I december 2024 publicerade fackförbundet Byggnads en guide för kravställning i offentliga upphandlingar av entreprenader. Denna vägledning förespråkar att offentliga beställare bland annat ska tillämpa följande krav i sina upphandlingar:

  • Huvudregeln ska vara att endast två led av underentreprenörer tillåts.
  • Entreprenörer som lägger ut arbetet på underentreprenör istället för att utföra det med egen personal ska få svårare att tilldelas upphandlingen.
  • Underentreprenörer ska föranmälas till beställaren innan de får komma in på arbetsplatsen.
  • Beställaren ska godkänna alla underentreprenörer.

Upphandlingskraven är enligt Byggnads utvärderade av advokater som är experter på offentlig upphandling och därmed förenliga med gällande upphandlingslagstiftning.

Från entreprenörshåll framförs ofta kritik mot denna typ av förslag. Dessa entreprenörer anför bland annat att byggprojekt idag är mer komplexa och att bygg- och anläggningsbranschen över tid har genomgått en specialisering. Detta påstås dels göra det svårt för mindre aktörer att ha tillräcklig kompetens inom alla områden, dels kräva upphandling av underentreprenörskedjor på ett sätt som är anpassat till den enskilda entreprenadens behov. Vidare påstås det att den ökade specialiseringen inom områden som rivning och ställningsbyggande också minskar risken för olyckor då specialisering sägs medföra en ökad kompetens.

Alla entreprenörer håller dock inte med om denna kritik. Enligt en artikel i Byggindustrin har PEAB sedan en tid tillbaka infört en regel som innebär att byggföretaget endast handlar upp underentreprenörer i två led. Veidekke har enligt uppgift haft detta som policy sedan år 2016. I Norge, där Veidekke har sitt ursprung, finns sedan 2017 regler enligt vilka en entreprenör i en offentligt upphandlad entreprenad som mest får ha två underentreprenörsled.

Byggnads guide är inte ett förslag på tvingande lagstiftning eller liknande utan utgör ett förslag på hur upphandlande myndigheter enligt fackförbundet frivilligt kan arbeta för så kallade rättvisa villkor vid offentliga upphandlingar och motverka arbetslivskriminalitet. Det finns inte heller någonting som hindrar privata byggherrar från att frivilligt anamma dessa eller liknande förslag. De senaste åren har dessa frågor fått ökad uppmärksamhet inom byggnads- och anläggningssektorn, vilket visas av initiativ som Rättvist Byggande, Hållbar byggbransch och Sunda Byggen.