Artikel Artikelserie om likställda ÄTA-arbeten i utförandeentreprenader – Del 4: Förhållandet mellan utelämnade uppgifter och entreprenörens undersökningsplikt samt fackmässiga bedömning

Vi har tidigare under denna artikelserie om likställda ÄTA-arbeten i utförandeentreprenader behandlat beställarens ansvar för tillhandahållna uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 6, entreprenörens undersökningsplikt och avvikande förhållanden på arbetsplatsen enligt AB 04 kap. 1 § 7 samt betydelsen av entreprenörens fackmässiga bedömning enligt AB 04 kap. 1 § 8. I denna fjärde och sista artikel redogör vi för förhållandet mellan beställarens ansvar för utelämnade av uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket och entreprenörens ansvar enligt AB 04 kap. 1 §§ 7 och 8.

Utelämnande av uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket

I den första delen av artikelserien redogjorde vi för beställarens ansvar för tillhandahållna uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 6. Om beställaren lämnar en felaktig uppgift kan entreprenören ha rätt till ersättning för utförande av sådana ÄTA-arbeten som föranleds av den felaktiga uppgiften enligt AB 04 kap. 2 § 4.

Av AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket följer att beställaren förutsätts i förfrågningsunderlaget ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den fastighet eller del av fastighet som berörs av kontraktsarbetena. Vid en första anblick förefaller beställaren alltså inte bara vara ansvarig för felaktiga uppgifter, utan också för vissa utelämnade uppgifter. Det går därför att tänka sig att entreprenören kan ha rätt till ersättning för utförandet av ÄTA-arbeten som föranleds av utelämnade uppgifter i förfrågningsunderlaget, men det finns vissa problem med resonemanget.

Det har i den juridiska litteraturen argumenterats för att frånvaron av uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket inte självständigt kan ligga till grund för att entreprenören ska ha rätt till ersättning för likställt ÄTA-arbete enligt AB 04 kap. 2 § 4 första ledet. Anledningen till detta är att entreprenören enligt AB 04 kap. 2 § 4 första ledet har rätt till ersättning för uppgifter för vilka beställaren svarar som ”inte är riktiga”. Frånvaron av en uppgift är inte nödvändigtvis samma sak som att en uppgift inte är riktig.

Det sagda innebär att en entreprenörs rätt att få ersättning för likställt ÄTA-arbete enbart på den grunden att en beställare utelämnat vissa uppgifter i förfrågningsunderlaget inte är lika klar som den kan verka vid en första anblick om man bara ser till AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket. Däremot kan bestämmelsen påverka entreprenörens möjligheter att få ersättning för likställt ÄTA-arbete med stöd av AB 04 kap. 1 §§ 7 och 8. Vi kommer redogöra för dessa förhållanden nedan.

Förhållandet mellan AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket och AB 04 kap. 1 § 7

Som vi redogjorde för i den andra delen av artikelserien har entreprenören enligt AB 04 kap. 1 § 7 en undersökningsplikt avseende arbetsområdet. Entreprenören förutsätts nämligen innan anbudslämnande skaffa sig den information som, vid ett platsbesök, kan fås om arbetsområdet och andra förhållanden av betydelse för bedömningen om vad som behövs för kontraktsarbetenas utförande. Enligt kommentaren till AB 04 kap. 1 §§ 6 och 7 handlar det framför allt om att entreprenören ska utföra en okulär besiktning över arbetsplatsen. Entreprenören kan enligt AB 04 kap. 2 § 4 ha rätt till ersättning för ÄTA-arbete som föranleds av att förhållanden avviker från vad som kunnat förutsättas vid en sådan okulär besiktning av arbetsområdet.

Det framgår vidare av AB 04 kap. 1 § 7 att bestämmelsen inte inskränker ”beställarens ansvar enligt § 6”. Det innebär att om beställaren har tillhandahållit exempelvis uppgifter eller undersökningsmaterial så ansvarar beställaren för dessa enligt AB 04 kap. 1 § 6 första stycket, även om entreprenören hade kunnat skaffa motsvarande kännedom vid ett platsbesök. Beställaren kan således inte undgå ansvar genom att hävda att entreprenören vid platsbesöket hade kunnat kontrollera uppgiften och då konstaterat att den inte stämde.

Det går dock att fråga sig vad som gäller om beställaren utelämnat uppgifter om något som entreprenören kunnat skaffa sig kännedom om genom platsbesök. Är det beställaren eller entreprenören som ansvarar för den utelämnade uppgiften och, i förlängningen, kan entreprenören ha rätt till ÄTA-arbete som föranleds av detta?

Ett sätt att se på saken är att anse att skrivningen i AB 04 kap. 1 § 7 om att bestämmelsen inte inskränker ”beställarens ansvar enligt § 6” endast hänvisar till det första stycket i AB 04 kap. 1 § 6, det vill säga beställarens ansvar för tillhandahållna uppgifter, eftersom ordet ”ansvar” inte nämns i det tredje stycket. Beställaren ”ansvarar” alltså inte för sådana uppgifter som denne inte tagit med i förfrågningsunderlaget, även om uppgifterna hade kunnat erhållas vid en fackmässig undersökning av fastigheten. Följden blir då att AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket inte inskränker entreprenörens undersökningsplikt, och att entreprenören får ett stort ansvar för att undersöka förhållandena vid platsbesöket.

Motsatsvis går det också att argumentera för att beställaren ansvarar för att lämna samtliga uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av fastigheten (precis som att beställaren ansvarar för samtliga uppgifter som denne har lämnat). Även om begreppet ”ansvar” inte används i denna situation kan det hävdas att AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket implicit ålägger beställaren ett ansvar.

Av kommentaren till AB 04 kap. 1 §§ 6 och 7 följer att entreprenören i anbudsskedet har rätt att utgå från att beställarens projektering bygger på en fackmässigt utförd undersökning av den fastighet eller del av fastighet som berörs av kontraktsarbetena. Detta exemplifieras med asbest: entreprenören har rätt att utgå från att asbest inte förekommer och asbestsanering således inte ingår i kontraktsarbetena om detta inte angetts i förfrågningsunderlaget.

En tänkbar slutsats som kan dras av detta är att entreprenören är skyldig att utföra en okulär undersökning av arbetsområdet, vilket inte påverkas av AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket. Det innebär att om beställaren utelämnat sådana uppgifter om arbetsområdet som entreprenören hade kunnat upptäcka vid en okulär undersökning av arbetsområdet, så kan entreprenören inte göra gällande rätt till ersättning för ÄTA-arbete som föranletts av den utelämnade uppgiften. En annan tänkbar slutsats är att AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket inskränker undersökningsplikten såvitt avser omständigheter som entreprenören med stöd av aktuell bestämmelse har en rätt att utgå från inte föreligger.

Förhållandet mellan AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket och AB 04 kap. 1 § 8

I den tredje delen av artikelserien gick vi igenom entreprenörens skyldighet att utföra en fackmässig bedömning av arbetsområdet, ifall det saknas uppgifter om området eller om dessa uppgifter är oklara eller ofullständiga. Om förhållanden avviker från vad entreprenören kunnat förutsätta vid den fackmässiga bedömningen kan entreprenören ha rätt till ersättning för likställt ÄTA-arbete enligt AB 04 kap. 2 § 4.

Förhållandet mellan AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket och AB 04 kap. 1 § 8 har behandlats i den juridiska litteraturen. Där påstås bland annat att AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket innebär att entreprenören har rätt att lita på att förfrågningsunderlaget är framtaget efter en fackmässig bedömning. Det skulle innebära att bestämmelsen i någon mån sätter ramarna för entreprenörens fackmässiga bedömning enligt AB 04 kap. 1 § 8. Om en uppgift som kunnat erhållas vid en fackmässig undersökning saknas i förfrågningsunderlaget omfattas den i så fall som utgångspunkt inte heller av entreprenörens fackmässiga bedömning. Följden skulle bli att entreprenören skulle ha större möjlighet att hävda att denne hade rätt att utgå från att uppgiften ifråga inte stämde och få ersättning för likställt ÄTA-arbeten enligt AB 04 kap. 2 § 4.

Ett argument mot denna tolkning är att det kan ifrågasättas om entreprenörens risk helt ska elimineras av AB 04 kap. 1 § 6 tredje stycket. Säg till exempel att det saknas uppgifter i förfrågningsunderlaget om markförhållandena, men det finns starka indikationer på att det förekommer berg på arbetsområdet. Om entreprenören inte uppmärksammar dessa indikationer och i stället utgår från att det kommer räcka med att schakta jord, ska arbete med bergspräckning då utgöra ett ÄTA-arbete eftersom det saknas uppgifter om markförhållandena? En sådan tolkning kan bli svår att förena med den så kallade ”Gotlandsdomen”, av vilken följer att entreprenören ska utifrån tillgänglig information göra en fackmässig bedömning av vilka förhållanden som troligen föreligger och utgå ifrån dessa. I exemplet tycks det vara troligt att bergspräckning kommer att behöva utföras, varför arbetet kan anses ingå i kontraktsarbetena och omfattas av kontraktssumman.

Klart är att beställarens risk för att entreprenören ska ha rätt till ersättning för ÄTA-arbete ökar om beställaren i förfrågningsunderlaget utelämnar sådana uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av den berörda fastigheten. I den ovan nämnda Gotlandsdomen uttalade Högsta domstolen att ett ”fylligt” förfrågningsunderlag ger en god grund för anbudsgivare att bedöma förhållandena på arbetsområdet, och ett ”magert” förfrågningsunderlag ökar utrymmet för olika bedömningar som var och en kan vara fackmässig. En viktig lärdom av detta är att byggherrar därmed bör instruera sina projekterande resurser att producera ett väl genomarbetat förfrågningsunderlag och särskilt flagga upp sannolika risker för omständigheter som kan fördyra entreprenaden.