
Maja Elken
Associate
I ett nytt avgörande från Umeå tingsrätt prövade tingsrätten om parterna hade frångått det uppgiftsansvar som följer av ABT 06 på så sätt att en underentreprenör skulle svara för skador på ledningar och annan egendom som uppstått när underentreprenören utfört markarbeten enligt ritningar som beställaren tillhandahållit.
Ett avtal enligt ABT 06 ingicks mellan en beställare och en huvudentreprenör avseende om- och tillbyggnad av en skola. Huvudentreprenören anlitade en underentreprenör för grävarbeten enligt ABT 06 och ABT-U 07. Vid grävarbetena skadades en vattenledning, vilket ledde till att vatten trängde in i skolans källare.
Huvudentreprenörens försäkringsbolag krävde skadestånd från underentreprenören för skador på både vattenledningen och skolans källare.
Försäkringsbolaget hävdade att skadorna orsakats av underentreprenörens bristande/felaktiga kontroll av arbetsområdet och genom underentreprenörens vårdslöshet vid såväl utförandet som efterlevnaden av åtaganden enligt förfrågningsunderlaget. Enligt försäkringsbolaget hade det enligt lydelsen i en rambeskrivning ålegat underentreprenören att vidta åtgärder för att ta reda på var ledningarna varit placerade.
Det framgick av rambeskrivningen att markentreprenören skulle inventera, lokalisera och skydda förekommande ledningar samt att ledningar var ungefärligt redovisade varför entreprenören själv skulle lokalisera dessa utifrån befintliga anordningar, tillgängliga ritningar och uppgifter från ledningsägare (beställaren). Det framgick även att entreprenören skulle söka kontakt med ledningsägare innan arbetena påbörjas för exakt lokalisering av befintliga ledningar samt att ytterligare okända ledningar kunde finnas i området.
Underentreprenören bestred ansvar och menade att skadorna berodde på felaktiga ritningar från beställaren.
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att placeringen av den ledning som grävts av inte överensstämde med vad som följde av ritningar i förfrågningsunderlaget som beställaren (som också var ledningsägare) tillhandahållit. På den plats ledningen grävdes av skulle det enligt ritningen inte ha funnits någon ledning. Entreprenören hade alltså förlitat sig på denna ritning.
Domstolen prövade därefter vilken betydelse föreskrifterna i rambeskrivningen fick för ansvarsfrågan när beställarens ritning över ledningarnas placering var felaktig. Detta mot bakgrund av att det följer av ABT 06 kap. 1 § 6 att den part som tillhandahållit uppgifter svarar för riktigheten av dem.
Tingsrätten poängterade att en tolkning av rambeskrivningen på det sätt som försäkringsbolaget gjorde gällande hade inneburit ett klart avsteg från uppgiftsansvaret som följer av ABT 06 kap. 1 § 6 eftersom beställaren vid en sådan tolkning helt skulle fråntas ansvaret för eventuella felaktiga uppgifter. Detta skulle innebära en ändring av riskfördelningen mellan beställare och entreprenör som följer av ABT 06 vilket enligt tingsrätten skulle kräva att underentreprenören tydligt övertagit ansvaret för de felaktiga uppgifterna. I detta fall hade parterna avtalat om att ABT 06 skulle rangordnas över rambeskrivningen och att ABT 06 därmed skulle ha företräde, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat.
Därefter gick tingsrätten vidare till att göra en tolkning av formuleringarna i rambeskrivningen. Denna prövning utgick från Högsta domstolens metodik för tolkning av entreprenadavtal.
Gällande formuleringen att entreprenören ska ”inventera, lokalisera och skydda” ledningar ansåg rätten att detta innebar en skyldighet att kontrollera ledningarnas placering, men att det inte var klart vilka åtgärder som avsågs och vad följden av en underlåtenhet att uppfylla åtagandet innebar. Vidare konstaterades att formuleringen om att ledningar var ungefärligt redovisade och att entreprenören själv skulle lokalisera dem utifrån tillgängliga ritningar och uppgifter från ledningsägare inte tydde på en riskomfördelning mellan parterna. Tingsrätten fann att entreprenören inte var skyldig att söka information från andra ritningar än de som beställaren inkluderat i förfrågningsunderlaget. Det ansågs också orimligt att entreprenören skulle behöva inhämta ytterligare uppgifter från en beställare som redan tillhandahållit relevant information, särskilt med hänsyn till att beställaren ägde den aktuella ledningen.
Tingsrätten fann sammantaget att kontraktshandlingarnas ordalydelse inte visade att parterna avvikit från uppgiftsansvaret som följer av ABT 06. Avtalets systematik talade inte heller för en sådan tolkning. De påstådda avvikelserna från uppgiftsansvaret var inte heller placerade på ett ställe i kontraktshandlingarna där sådana väsentliga avtalsvillkor bör förekomma, utan fanns i den löpande texten i rambeskrivningen. Rambeskrivningen innehöll dessutom motstridiga uppgifter, vilket tingsrätten ansåg talade mot att avsteg från uppgiftsansvaret gjorts med den tydlighet som krävs.
Vid bedömningen tog tingsrätten även hänsyn till att det förmodligen hade saknat betydelse om underentreprenören hade genomfört de ytterligare undersökningsåtgärder som försäkringsbolaget hade föreslagit.
Sammantaget ansåg tingsrätten att underentreprenören inte kunde hållas ansvarig för de uppkomna skadorna och ogillade därmed käromålet.
Tingsrätten påtalar i domen att ABT 06 kap. 1 § 6 är en grundläggande regel i entreprenadförhållanden och att ansvaret är strikt (dvs. inte inskränks av motpartens godkännande) varför det krävs att motparten tydligt övertagit ansvaret för en viss uppgift för att en part ska vara befriad från sitt ansvar enligt ABT 06 kap. 1 § 6. Detta följer den praxis i frågan som finns från Högsta domstolen (NJA 2009 s. 388).
Parter som har för avsikt att ändra den riskfördelning som följer av ABT 06 kap. 1 § 6 bör således vara väldigt tydliga när dessa avsteg görs för att uppgiftsansvaret ska bli som tilltänkt.
Domen har inte överklagats och har därmed vunnit laga kraft.