Artikel Klausul & Konsekvens – En artikelserie om svenska och internationella standardavtal. Del 2: FIDIC-avtalen

I den första delen av artikelserien beskrev vi översiktligt de vanligaste svenska och internationella standardavtalen, däribland avtalen från FIDIC (Fédération Internationale Des Ingénieurs-Conseils). I denna del kommer vi att beskriva vissa av standardavtalen från FIDIC:s ”the Rainbow Suite” närmare och jämföra dem med motsvarande svenska standardavtal.

Inledningsvis om de olika avtalen

I Sverige har vi huvudsakligen tre standardavtal för bygg- och konsultverksamhet: AB 04, ABT 06 och ABK 09. FIDIC-avtalsserien innehåller betydligt fler avtal, det finns exempelvis ett standardavtal som är utformat specifikt för underjordiska arbeten. FIDIC-avtalen är uppkallade efter färgerna på deras respektive omslag (till exempel kallas avtalet för underjordiska avtal för ”the Emerald Book”, det vill säga den smaragdgröna boken). Vi kommer inte att gå igenom samtliga av FIDIC:s avtal i denna artikel, utan endast fokusera på de avtal som närmast påminner om AB 04 och ABT 06 – Red Book och Yellow Book.

Det finns även olika upplagor av FIDIC-avtalen. Red Book och Yellow Book uppdaterades exempelvis 1999 och 2017. Även i Sverige uppdateras standardavtalen emellanåt (AB 04 och ABT 06 föregicks av AB 92 och ABT 94, och för närvarande sker en ny revidering av avtalen). I Sverige är det mycket ovanligt att AB 92 eller ABT 94 används i nya entreprenader. De äldre upplagorna av FIDIC-avtalen används dock fortfarande, vilket bland annat beror på att flera enklare bestämmelser i 1999 års upplagor har blivit mer komplexa i 2017 års upplagor. De grundläggande principerna är dock i huvudsak desamma i båda upplagorna av FIDIC-avtalen.

FIDICs Red Book och Yellow Book

Avtalens svenska motsvarigheter

FIDICs Red Book är utformat för projekt där beställaren har utfört projekteringen och entreprenören ska utföra arbetet i enlighet med projekteringen. FIDIC Red Book är alltså den närmsta motsvarigheten till en utförandeentreprenad enligt AB 04.

FIDICs Yellow Book är utformat för vid projekt där entreprenören ansvarar för både projektering och byggnation. Detta motsvarar närmast totalentreprenadavtalet ABT 06, där beställaren specificerar övergripande funktionskrav medan entreprenören tar fram tekniska lösningar för att uppfylla dessa krav.

FIDIC-avtalen innehåller fler uttryckliga tidsfrister

Generellt innehåller de två FIDIC-avtalen mer detaljreglering än deras svenska motsvarigheter och fler uttryckliga tidsfrister. Om entreprenören exempelvis vill avbryta arbetena ska denne enligt Red Book och Yellow Book underrätta om detta minst 21 dagar i förväg, medan AB 04 och ABT 06 inte innehåller någon tidsfrist av det slaget. Enligt Red Book och Yellow Book ska även krav på tidsförlängning framställas inom 28 dagar från det att entreprenören insett eller borde ha insett den omständighet som orsakat kravet på tidsförlängning, medan AB 04 och ABT 06 endast föreskriver att underrättelse ska ske ”utan dröjsmål” efter att entreprenören insett eller borde ha insett att hindret förelåg.

Rollen Engineer

En annan utmärkande skillnad mellan FIDIC-avtalen och de svenska standardavtalen är rollen ”Engineer”. Detta är en person som anlitas och ersätts av beställaren men inte bara är beställarens representant. En Engineer ska agera opartiskt och administrera projektet, exempelvis genom att besluta om entreprenörens rätt till betalning av kontraktssumman, tidförlängning och extra ersättning, samt avgöra frågor där parterna inte kan komma överens. Ett syfte med rollen är alltså att snabbt och effektivt lösa eventuella konflikter mellan avtalsparterna. Om någon part är missnöjd med Engineerns beslut kan frågan hänskjutas till en tvistelösningsnämnd som ska fatta beslut inom 84 dagar. Tvistlösningsnämndens beslut kan sedan överprövas genom ett skiljeförfarande.

En tanke med Engineer-rollen är att tvistefrågor mellan parterna ska lösas under entreprenadtiden. Säg exempelvis att entreprenören gör gällande en längre rätt till tidsförlängning på grund av ett påstått hinder. Enligt AB 04/ABT 06 ska parterna försöka komma överens om den ändring av kontraktstiden som föranleds av hindret. Kan de inte komma överens så får frågan i slutändan prövas rättsligt. Teoretiskt sett skulle en sådan rättslig prövning kunna ske under entreprenadtiden, men i praktiken sker det dock oftast efter entreprenadens godkännande. Det innebär att parterna under projektets gång kan ha olika uppfattning om hur lång tid entreprenören har på sig att färdigställa entreprenaden.

Enligt FIDIC-avtalen ska hindersfrågan istället prövas av projektets Engineer, vilken inom kort tid ska fatta beslut i frågan. Beslutet kan som nämnts ovan visserligen överprövas, men Engineerens beslut blir i så fall omgående gällande för parterna tills något annat har meddelats. I entreprenader där FIDIC-avtalen tillämpas är alltså risken för att parterna har olika uppfattning om kontraktstidens längd lägre än i entreprenader där AB 04 eller ABT 06 tillämpas. Det bör dock nämnas att i remissutgåvan av de uppdaterade svenska standardavtalen så finns en tvistlösningsmekanism som innebär att de svenska avtalen närmar sig upplägget i FIDIC-avtalen.

Avlämnande och godkännande av entreprenaden

Utgångspunkten enligt AB 04 och ABT 06 är att när entreprenören har färdigställt entreprenaden så slutbesiktas den. Vid slutbesiktningen kontrollerar besiktningsmannen om entreprenaden är behäftad med fel. Om inga fel föreligger – eller om det endast föreligger fel av mindre betydelse i begränsad omfattning – så ska entreprenaden godkännas. Genom godkännandet avlämnas entreprenaden till beställaren.

Fel som inte upptäckts vid slutbesiktningen får beställaren endast göra gällande vid vissa särskilda omständigheter (exempelvis om felet reklameras inom en viss tid efter besiktningen eller om felet var dolt vid besiktningstillfället). När entreprenaden godkänns börjar även ansvars- och garantitiden att löpa. Ansvarstiden är enligt standardavtalen tio år. Garantitiden är en kortare tidsperiod (i regel två till fem år), under vilken entreprenören förutsätts ansvara för de fel som framträder. Efter garantitiden – under återstoden av ansvarstiden – ansvarar entreprenören endast för väsentliga fel som har sin grund i entreprenörens vårdslöshet.

I FIDIC-avtalen sker avlämnandet och godkännandet av entreprenaden på ett annat sätt. När arbetena har färdigställts ska projektets Engineer utfärda ett ”Taking-Over Certificate” om arbetena är korrekt utförda (eller om det endast föreligger mindre fel). När arbetena har färdigställts och certifikatet utfärdas tar beställaren över entreprenaden och en period kallad ”Defects Notification Period” börjar att löpa. Perioden är som utgångspunkt ett år. Under denna tid kan beställaren reklamera arbeten som ännu inte utförts eller som utförts felaktigt, och entreprenören är skyldig att avhjälpa dessa.

När Defects Notification Period löpt ut och entreprenören har avhjälpt alla fel som upptäckts under tiden ska projektets Engineer utfärda ett ”Performance Certificate”. Det är först genom detta certifikat som beställaren ska anses ha godkänt entreprenaden.

Entreprenörens ansvar efter denna tidpunkt skiljer sig åt mellan 1999 och 2017 års upplagor av de aktuella FIDIC-avtalen. I de äldre avtalen styrs frågan av dispositiv rätt (det vill säga de allmänna regler som gäller i avsaknad av särskild avtalsreglering) medan 2017 års upplagor innehåller bestämmelser som begränsar entreprenörens ansvar till dolda fel och dylikt.

Kort om andra FIDIC-avtal

White Book används för konsultuppdrag. Detta kan exempelvis handla om uppdrag rörande projektering eller projektledning. Den som är anlitad som Engineer i ett projekt med Red eller Yellow Book som huvudavtal kan typiskt sett vara anlitad enligt White Book. FIDIC White Book kan jämföras med ABK 09, som också används för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet.

Silver Book påminner om Yellow Book, men entreprenören tar en väsentligt större risk för förseningar och kostnadsökningar. Avtalet är tänkt att användas i projekt där det är centralt att kontraktssumman inte överskrids. Denna förutsebarhet är en möjlig fördel med avtalet, men det innebär också att kontraktssumman sannolikt kommer vara högre än i en ”vanlig” entreprenad enligt Yellow Book eftersom entreprenörens riskmarginal måste vara högre. Det saknas en svensk motsvarighet till avtalet, men den som önskar ett liknande upplägg kan ingå ett avtal på ABT 06 och begränsa entreprenörens rätt till ersättning för exempelvis likställda ÄTA-arbeten.

Emerald Book används för underjordiska projekt som exempelvis tunnlar eller gruvor. I avtalet finns särskilda regler för geoteknisk riskhantering.

Green Book är ett avtal för mindre entreprenader med kort varaktighet eller lägre kontraktsvärde. Det kan även användas för entreprenader till större värden, men som är av enklare eller repetitiv natur.

Avslutningsvis

FIDIC-avtalen är i mångt och mycket internationella motsvarigheter till de svenska entreprenad­rättsliga standardavtalen. Om man som svensk beställare önskar locka internationella entreprenörer kan ett alternativ vara att överväga att använda något av FIDIC-avtalen, eftersom entreprenörerna sannolikt är mer vana att använda dessa avtal än de svenska. Om man som svensk aktör, som är van att främst arbeta utifrån de svenska standardavtalen, överväger att använda något av FIDIC-avtalen är det dock viktigt att förstå vilka skillnader som finns mellan de svenska och de internationella avtalen samt säkerställa att hela projektorganisationen är införstådd med hur arbetet måste bedrivas enligt det aktuella FIDIC-avtalet.

I nästa del av artikelserien kommer vi att titta närmare på svenska och internationella standardavtal inom områdena leverans, montering och service.