Artikel Svea hovrätt avgör mängdkontraktstvist efter skogsbränderna 2018

23 maj 2025

Under skogsbränderna sommaren 2018 kom en entreprenör och en beställare överens om att stoppa en entreprenad som avsåg rivning av en befintlig kraftledning och uppförande av en ny kraftledning eftersom den befintliga ledningen behövdes för att klara elförsörjningen under bränderna. Efter skogsbränderna kom parterna överens om att häva entreprenaden. Svea hovrätt har i en ny dom avgjort vissa frågor om mängdreglering och ÄTA-arbete som kvarstått efter hävningen.

Bakgrund och rättsliga frågor

Parterna hade ursprungligen ingått ett entreprenadavtal i enlighet med AB 04 samt AMA/MER Anläggning 13, inklusive bland annat tillhörande mängdförteckning och administrativa föreskrifter. Vid den förlikningsöverenskommelse som träffades i samband med hävningen reglerades parternas ekonomiska mellanhavanden beträffande det utförda arbetet. Två specifika frågor undantogs dock uttryckligen från uppgörelsen och kom därför att avgöras genom domstolsprövning (Svea hovrätts dom i mål nr T 9376-23).

Den första av de två frågorna gällde om entreprenören, med stöd av mängdreglering enligt kod DGB.33 i mängdförteckningen, hade rätt till ytterligare ersättning för återställning av naturmarksyta utanför den schaktgrav som hade grävts för kraftledningen.

Den andra frågan avsåg entreprenörens krav på ersättning för rivning och ombyggnad av betongfundament. I den delen gjorde entreprenören gällande att anledningen till att betongfundamenten behövde gjutas på nytt var att beställaren hade nekat ett ÄTA-arbete i form av användandet av skyddsbetong före gjutningen.

Hovrättens dom

Av hovrättens domskäl framgår att domstolen ansåg att kod DGB.33 i MER beskriver hur arbetet skulle utföras snarare än vilket arbete som skulle mätas. Hovrätten underströk därvid att RA (Råd och anvisningar) för koden DGB ”Återställningsarbeten i mark” tydligt anger att återställningsarbetenas omfattning ska anges i beskrivning eller på ritning, just för att särskilja sådana arbeten från de allmänna arbeten som regleras i AFG.85 och inte berättigar till särskild ersättning. Det ansåg hovrätten att beställaren hade gjort genom den angivna begränsningen till dagöppning i mängdförteckningen.

Därutöver beaktade hovrätten i sina domskäl principen att det arbete som mäts är arbete enligt mängdförteckningen som utförts enligt handlingarna, exempelvis en teknisk beskrivning. Domstolen noterade även vikten av avtalets systematik som helhet, och motsatte sig en tolkning innebärandes att det finns motstridiga uppgifter i MER och dessutom i förhållande till andra delar av AMA-systemet. Domstolen framhöll även att det skulle leda till beräkningssvårigheter och svårigheter att jämföra anbud om gränserna för vilket återställningsarbete som ska ersättas inte står klara på förhand. Hovrätten instämde mot den bakgrunden i tingsrättens slutsats att entreprenören inte hade visat rätt till ytterligare ersättning för återställning av naturmarksyta.

Beträffande betongfundamenten ansåg hovrätten att entreprenören inte hade visat att orsaken till det fel som gjorde att fundamenten behövde rivas och byggas på nytt berodde på att beställaren nekade ÄTA-arbete avseende skyddsbetong före gjutningen, något som enligt förliknings­överenskommelsen var en förutsättning för rätt till ersättning.

Kommentar

Domen understryker vikten av att i upphandlingsskedet och kontraktshandlingarna tydligt ange vilka arbeten som är beställda och ersättningsgilla. Därtill tycks domstolen i detta fall anse att de avtalstolkningsprinciper som enligt tidigare praxis gäller för standardavtal inom entreprenadbranschen (som bland annat utgår från avtalets systematik) även ska tillämpas vid tolkningen av mängdkontrakt i enlighet med AMA/MER.