Etikett: covid-19

Boverket har publicerat svar på ett antal vanligt förekommande frågor med anledning av coronakrisen. Vi sammanfattar nedan några av de svar som kan vara av intresse för den som är involverad i byggprojekt. Artikeln behandlar även ett färskt bemyndigande från riksdagen till regeringen att besluta om undantag från delar av plan- och bygglagen (PBL).

Riksdagens bemyndigande gällande PBL

Riksdagen har den 22 april 2020 beslutat att bemyndiga regeringen att tillåta undantag från vissa delar av PBL vid spridningen av en samhällsfarlig sjukdom, som Covid-19. Enligt bemyndigandet får regeringen vid spridningen av en samhällsfarlig sjukdom som innebär en påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte räcker till meddela föreskrifter om tidsbegränsade undantag från vissa delar av PBL, om det behövs för att nödvändiga åtgärder snabbt ska kunna vidtas. Föreskriftsrätten omfattar endast sådana åtgärder som behövs för att hälso- och sjukvårdens behov av lokaler och liknande ska kunna tillgodoses. Regeringen kan alltså inte meddela generella undantag från PBL.

Lagen som innehåller bemyndigandet trädde i kraft den 1 maj 2020, och regeringen får meddela undantag retroaktivt från och med den 15 mars 2020.

Regeringen har i förordning (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19 meddelat undantag från bland annat kravet på bygglov i 9 kap. 2 § PBL. Förordningen tillämpas på åtgärder som har påbörjats tidigast den 15 mars 2020, och upphör att gälla vid utgången av juni 2021.

Bygglov under coronakrisen

Utöver undantaget för tillfälliga vårdbyggnader gäller PBL:s krav på bygglov som vanligt. Coronakrisen kan dock leda till att även andra byggnader än vårdbyggnader snabbt behöver byggas om. Till exempel kanske en grossisthandlare som förlorat sina tidigare kunder inom hotell- och restaurangbranschen vill börja sälja direkt till konsument.

Om en ändring medför att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för så krävs bygglov enligt 9 kap. 2 § PBL. Detta gäller även om det inte görs några inredningsåtgärder.

För åtgärder som bara ska pågå under en begränsad tid finns det dock möjlighet att söka ett tidsbegränsat bygglov enligt PBL 9 kap. 33 §. För sådana bygglov måste inte alla förutsättningar för bygglov vara uppfyllda. Byggnadsnämnden ska i det enskilda fallet göra en bedömning av vilket eller vilka bygglovskrav som ska vara uppfyllda för att det tillfälliga bygglovet ska kunna beviljas. Vid prövningen ska syftet med åtgärden vara avgörande för vilka krav som är rimliga att ställa.

För att ett tidsbegränsat bygglov ska meddelas krävs vidare att den sökande ansökt om just ett tidsbegränsat bygglov. Byggnadsnämnden kan alltså inte besluta om ett tidsbegränsat bygglov om ansökan gäller ett permanent bygglov.

Genomförande av tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd under coronakrisen

Under ett byggprojekt kan flera typer av sammankomster komma ifråga. I vissa fall ska till exempel ett tekniskt samråd hållas av byggnadsnämnden, där man bland annat går igenom förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt samt hur arbetet ska planeras och organiseras, 10 kap. 14 § PBL.

Ett villkor för att ett tekniskt samråd ska behöva hållas är att det är fråga om sådana åtgärder som avses i 10 kap. 3 § PBL (det vill säga en åtgärd som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan). För tillfälliga vårdbyggnader krävs i och med den ovan nämnda förordningen under vissa förutsättningar inte längre sådana lov eller en anmälan. I dessa fall måste byggnadsnämnden alltså inte hålla ett tekniskt samråd.

I de fall där ett tekniskt samråd hållits ska byggnadsnämnden enligt 10 kap. 27 § PBL även genomföra minst ett arbetsplatsbesök under arbetets gång, om ett sådant besök inte kan anses obehövligt. För byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd ska dessutom ett slutsamråd hållas innan slutbesked utfärdas, om det inte är uppenbart obehövligt, 10 kap. 30 § PBL.

På grund av coronaviruset kan det uppstå situationer där de som ska delta i ovan nämnda möten får svårt att genomföra mötena som planerat, på grund av exempelvis sjukdomsfall eller risk för smittspridning. Det saknas särskilda regler för tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd vid pandemier, och dessa möten måste genomföras i de fall där PBL föreskriver det.

PBL kräver dock inte fysiska möten där samtliga medverkande befinner sig på samma plats, utan dessa samråd och platsbesök kan i stor utsträckning ske via digitala hjälpmedel som video- eller ljudsamtal. Nedan beskrivs mer ingående vad som gäller för respektive typ av möte.

Vid tekniska samråd ska byggnadsnämndens handläggare och den som är kontrollansvarig alltid närvara.  Boverket bedömer att ingenting hindrar att ett tekniskt samråd genomförs som ett digitalt möte där de som närvarar inte befinner sig på samma plats. Möten kan hållas i form av video- eller ljudkonferens.

Även  vid arbetsplatsbesök ska byggnadsnämnden och kontrollansvarig alltid närvara. Byggnadsnämnden ska dessutom besöka arbetsplatsen, vilket enligt Boverket i praktiken innebär att nämndens deltagare måste befinna sig på den plats där åtgärden utförs. Den kontrollansvariges närvaro preciseras dock inte närmare i plan- och bygglagstiftningen, och enligt Boverket finns det inget som hindrar att denna – och eventuella andra deltagare än byggnadsnämnden – medverkar på distans. Arbetsplatsbesök kan alltså genomföras genom att byggnadsnämndens representant kommunicerar med övriga deltagare via videosamtal.

Ett slutsamråd kan enligt Boverket från närvarosynpunkt genomföras av enbart byggnadsnämndens handläggare, förutsatt att byggherren och den/de kontrollansvariga har kallats och getts tillfälle att delta. Även om ett slutsamråd normalt sett ska hållas på den plats där åtgärderna har genomförts finns det inget som hindrar att samrådet sker genom ett digitalt möte, förutsatt att en av deltagarna befinner sig på arbetsplatsen. Denna person kan genom fotografier eller videosamtal visa utförandet, vilket ger byggnadsnämnden en möjlighet att bedöma om det stämmer överens med inlämnad dokumentation.

Slutbesked under coronakrisen

För åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan krävs slutbesked, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, 10 kap. 3 och 4 §§ PBL. Efter slutbeskedet får byggnadsverket tas i bruk. Byggnadsnämnden ska enligt 10 kap. 34 § PBL ge slutbesked om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna är uppfyllda och nämnden inte har funnit skäl att ingripa.

För att få slutbesked kan det förutsättas att vissa kontroller genomförts. Ofta krävs till exempel en så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK, för att slutbesked ska meddelas. På grund av coronaviruset kan det dock uppstå situationer som gör det svårt att genomföra sådana kontroller. OVK ska till exempel utföras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant, och denne kanske blir sjuk inför kontrollen.

Boverket menar att den pågående situationen med coronaviruset enligt nuvarande regelverk inte utgör skäl för byggherren att låta bli att uppfylla alla krav och genomföra alla kontroller som krävs. Det finns emellertid vissa möjligheter att ge slutbesked även om alla krav inte har uppfyllts eller alla kontroller inte har genomförts.

Byggnadsnämnden får enligt 10 kap. 35 § PBL ge ett slutbesked trots att det finns brister i uppfyllandet, om bristerna är försumbara. Detta kallas ”slutbesked med anmärkning”. Om bristerna inte är försumbara får nämnden inte meddela slutbesked med anmärkning. Enligt Boverket kan till exempel bristfällig eller utebliven OVK normalt sett inte betraktas som en försumbar brist.

Om ett slutbesked inte kan meddelas på grund av att en ej försumbar brist behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras, kan dock byggnadsnämnden enligt 10 kap. 36 § PBL ge ett interimistiskt slutbesked. Ett sådant slutbesked är beroende av att kontrollen görs eller att bristen avhjälps inom viss tid. Det är byggnadsnämnden som ska bedöma om ett interimistiskt slutbesked kan ges eller ej i det aktuella fallet. Boverket har emellertid uttryckt att möjligheten att besluta om interimistiska slutbesked kan ge visst utrymme för att på ett praktiskt sätt hantera de problem som coronaviruset kan medföra för byggherrar. Enligt Boverkets uppfattning bör dock interimistiska slutbesked inte meddelas om bristerna kan innebära risker för människors hälsa och säkerhet. Det kan exempelvis handla om att krav på räcken, barnsäkerhet och brandsäkerhet inte är uppfyllda.

_________________________________

Boverkets samtliga frågor och svar med anledning av coronakrisen hittar du här.

Coronaviruset och sjukdomen Covid-19 fortsätter att påverka hela samhället, och byggsektorn är inte förskonad från detta. Den 20 april 2020 publicerade fackföreningen Byggnads ett dokument med titeln Byggnads riktlinjer – Säker arbetsmiljö i coronatider.

Riktlinjerna riktar sig till dem som är skyddsombud/arbetsmiljöombud enligt 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160) på byggarbetsplatser. Skyddsombudens uppgift är enligt 6 kap. 4 § samma lag att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö, bland annat genom att ”inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall”.

Sammanfattningsvis kan man säga att riktlinjerna tar avstamp i entreprenörernas arbetsgivaransvar för att förebygga ohälsa och olycksfall, i första hand avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta systematiska arbete inbegriper löpande analys och hantering av de risker som finns i arbetet. Byggnads menar att arbetsgivarna ska göra en särskild riskbedömning avseende risken för smitta på arbetsplatsen. Som ett led i denna riskbedömning anges ett antal punkter som i huvudsak berör rutiner kring trängsel, hygien och sjukfrånvaro. Om entreprenören ifråga inte gör det som krävs uppmanas skyddsombuden att vidta åtgärder, inklusive att meddela så kallat skyddsstopp enligt 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen.

Ett skyddsstopp innebär att om ett skyddsombud anser att visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och att rättelse inte genast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren så kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Enligt lagtexten är skyddsombudet fritt från ersättningsskyldighet för skada som sådant beslut kan medföra. I en entreprenadkontext vidtas åtgärderna i första hand mot byggarbetarnas arbetsgivare, alltså entreprenören eller dennes underentreprenörer. Av uppenbara skäl skulle dock ett sådant beslut direkt påverka entreprenadens framdrift.

Byggnads riktlinjer är i sig själva inte juridiskt bindande men baseras på och ansluter till grundläggande skyldigheter som gällande lagstiftning ålägger alla entreprenörer i deras egenskap som arbetsgivare. Dessutom har skyddsombud en lagstadgad möjlighet att avbryta arbete i väntan på Arbetsmiljöverkets utredning. På detta sätt kan dessa riktlinjer få stort genomslag i praktiken.

Även om riktlinjerna inte direkt riktar sig mot andra aktörer (som till exempel byggherrar) belyser de även att Covid-19 utgör ett arbetsmiljöproblem som behöver hanteras på en byggarbetsplats för att undvika att facket och/eller Arbetsmiljöverket behöver stoppa arbetet. Entreprenörer som utför arbete bör därför beakta dessa riktlinjer i utförandet av sina arbeten samtidigt som byggherrar inom ramen för sitt samordnande ansvar för byggarbetsmiljön bör följa upp att anlitade entreprenörer har ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är tillräckligt bra för att undvika sådana icke nödvändiga stopp.

_____________________________________________

Läs mer från dokumentet Byggnads riktlinjer – Säker arbetsmiljö i coronatider här.

Coronaviruset (Covid-19) påverkar företag runt om i Sverige och de svenska myndigheterna har genomfört en rad åtgärder för att minska effekterna av coronaviruset. De ekonomiska svårigheterna och följderna därav är ännu svåra att överblicka och det kan inte uteslutas att entreprenadprojekt kan drabbas av konkurser. Kilpatrick Townsend har tidigare publicerat en artikelserie i tre delar om entreprenader och konkurser. Artikelserien behandlar hur de konkursrättsliga regelverket samspelar med reglerna i AB 04 och ABT 06 och hur man som beställare eller entreprenör kan hantera risker i samband med detta.

Artiklarna kan läsas här:

Del 1: Entreprenad och konkurs – Vad innebär motpartens konkurs?  

Del 2: Entreprenad och konkurs – Hur garderar man sig mot motpartens konkurs? 

Del 3: Entreprenad och konkurs – Hur hanteras motpartens konkurs? 

Vi på Kilpatrick Townsend kan hjälpa er i diskussioner med motparten om hur en uppkommen situation kan hanteras på bästa sätt.

Vi har tidigare skrivit om regeringens krispaket med statligt stöd för hyreskostnader i utsatta branscher [1]. Förordningen, som alltså syftar till att stödja vissa lokalhyresgäster med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset, meddelades den 16 april 2020 och träder i kraft den 1 juli 2020.

Av förordningen följer att om en överenskommelse träffas mellan en hyresvärd och en hyresgäst om en rabatt på hyran under perioden den 1 april till och med den 30 juni 2020 svarar staten gentemot hyresvärden för en del av den rabatten. Stödet, som är begränsat till maximalt 25 procent av den tidigare fasta hyran, utgår med 50 procent av den rabatt på det fasta hyresbeloppet som hyresvärden och hyresgästen har kommit överens om för perioden den 1 april till och med den 30 juni 2020. Det framgår vidare att hänsyn ska tas till de stöd som enligt förordningen beviljats andra hyresvärdar som avser samma hyresgäst och att det sammanlagda stödet som gäller för en hyresgäst inte får överstiga 800 000 euro.

Hyresvärdens möjlighet att utnyttja stödet för hyreskostnader beror på den verksamhet som hyresgästen bedriver. Förordningen omfattar alltså endast en viss begränsad skara av branscher. De branscher som omfattas framgår av en förteckning över SNI-koder som har förts in i förordningen (se § 5 i förordningen), där bl.a. verksamheter som bedriver restauranger, detaljhandel, turism och hotell omfattas.

Ytterligare förutsättningar för stödet är att hyresavtalet ska ha tecknats senast den 1 mars 2020 och att överenskommelsen om rabatten mellan samma parter ska ha tecknats senast den 30 juni 2020. Av överenskommelsen ska det vidare framgå att hyran understiger det fasta belopp som skulle ha betalats under perioden men att avtalet gäller på i övrigt samma villkor.

Förordningen klarlägger också att handläggningen av stödärenden hanteras av länsstyrelserna, och att vilken länsstyrelse som är aktuell beror på det län inom vilket fastigheten är belägen. Vidare framgår att ansökan om stöd för hyreskostnader ska ha kommit in till behörig länsstyrelse senast den 31 augusti 2020 och ska lämnas på det formulär som fastställs av Boverket. Det är även Boverket som ombesörjer betalningen av stöden och meddelar föreskrifter om verkställigheten.

Har du frågor om förordningen, hur du ska gå tillväga med ansökan eller kring eventuella förhandlingar med din motpart är du välkommen att höra av dig till vårt hyresrättsliga team.

Regeringen har föreslagit en rad tillfälliga åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av Covid-19, däribland åtgärder för arbetsgivare. Nedan följer en genomgång av några av förslagen. Riksdagen har fattat beslut om en majoritet av regeringens förslag.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter minskas tillfälligt från den 1 mars 2020 till den 30 juni 2020. Arbetsgivare behöver enbart betala ålderspensionsavgiften, vilket innebär en minskning från 31,42 % till 10,21 %. Nedsättningen gäller upp till 30 anställda och på den lön som inte överstiger 25 000 kr, vilket innebär en skattelättnad med upp till 5 300 kr per anställd och månad. Arbetsgivaravgifter betalas som vanligt för ersättningar som överstiger 25 000 kr. Ansökan kan göras till Skatteverket.[1]

Staten tar över arbetsgivares sjuklönekostnader

Staten tar tillfälligt över arbetsgivares kostnader för sjuklöner under april 2020 och maj 2020. Arbetsgivare ska betala ut sjuklön som vanligt och får sedan ersättning från Försäkringskassan via skattekontot. Det första krediteringen kommer att göras efter den 12 maj 2020. Regeringen har föreslagit att staten även ska ta över sjuklönekostnaderna under juni 2020 och juli 2020 samt att staten från och med den 1 augusti 2020 till den 30 september 2020 ska ersätta arbetsgivare för högre sjuklönekostnader.

Avskaffning av karensavdraget

Karensavdraget avskaffas tillfälligt från och med den 11 mars 2020 och framåt. Staten betalar istället ut ersättning från första sjukdagen. Reglerna innebär att arbetsgivare ska fortsätta göra karensavdrag och att arbetstagare i efterhand får ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Arbetstagare erhåller ett schablonbelopp om 700 kronor före skatt, vilket från den 1 juni 2020 höjs till 804 kronor före skatt. Regeringen har föreslagit att den tillfälliga åtgärden förlängs till den 30 september 2020.

Upphävt krav på läkarintyg

Kravet på läkarintyg från den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden upphävs tillfälligt. Arbetstagare kan därmed vara hemma från jobbet på grund av sjukdom i upp till 14 dagar utan läkarintyg. Arbetsgivaren behöver inte ett läkarintyg för att betala sjuklön. Försäkringskassan har därutöver beslutat att arbetstagare, från och med den 27 mars 2020, kan vara sjuka 21 dagar innan läkarintyg behöver lämnas in för att få sjukpenning. Reglerna ska tillämpas retroaktivt från den 13 mars 2020. Regeringen har föreslagit att det upphävda kravet på läkarintyg de första 14 dagarna förlängs till den 30 september 2020.

Regler om korttidsarbete

Tillfälliga regler om korttidsarbete har trätt i kraft. Du kan läsa mer om reglerna om korttidsarbete här – Tillfälliga regler om korttidsarbete.

Statlig lånegaranti

Den statliga lånegarantin innebär att staten garanterar 70 % av nya lån från bankerna. Lånegarantin är främst avsedd för små och medelstora företag men det finns inte någon formell begränsning på företagsstorlek. För att få ta del av lånegarantin ska företaget ha fått ekonomiska svårigheter  på grund av Covid-19, men i övrigt vara livskraftigt. Lånen får inte användas för bonusar eller vinstuttag. Det högsta lånetaket är 75 000 000 kr, men undantag kan göras. Ansökan görs till en bank.

Anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms

Företag kan få anstånd med att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms. Anstånd kan ges för tre månaders skatteinbetalningar eller, för företag som redovisar moms helårsvis, för ett beskattningsår. Företag som missköter sin ekonomi, framstår som oseriösa eller har större skatteskulder kommer inte beviljas anstånd. Anstånd kan beviljas upp till ett år från beslutsdatum.

Avseende moms kan anstånd beviljas retroaktivt från och med den 27 december 2019 för företag som redovisar moms helårsvis. Företag som redovisar moms månadsvis eller kvartalsvis kan beviljas anstånd retroaktivt från och med januari 2020. Avseende arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön kan anstånd beviljas retroaktivt från och med januari 2020. Företag som redan har betalat in arbetsgivaravgifter och preliminärskatt i februari 2020 och mars 2020 för perioder från och med januari 2020 kan därmed få skatten återbetald från Skatteverket.

Hyresrabatt för hyresgäster i utsatta branscher

Regeringen har föreslaget tillfälliga hyresrabatter för hyresgäster i utsatta branscher, såsom hotell och restauranger. Du kan läsa mer om de tillfälliga regler om hyresrabatter här – Regeringen föreslår hyresrabatt för utsatta hyresgäster.

Övriga åtgärder

Företag som är drabbade ekonomiskt kan även lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration för 2020 och därmed ändra företagets preliminära skatt. Företag kan då betala in mindre eller ingen preliminärskatt under resten av verksamhetsåret, och även få tillbaka skatt som betalats under verksamhetsåret. Det är även möjligt att få tillbaka skatt under förra verksamhetsåret genom att justera preliminärskatten.

Regeringen har även föreslagit att ett omställningsstöd ska utgå till företag för att företag ska kunna övervinna krisen och ställa om och anpassa sin verksamhet, exempelvis restauranger som börjar med hemleveranser eller tillverkningsföretag som ställer om till produktion av sjukvårdsmaterial. Storleken på stödet kommer att variera mellan 22,5 procent och 75 procent av ett företags fasta kostnader, exkl. lönekostnader, för mars 2020 och april 2020. Stödet kommer att baseras på hur stort omsättningsbortfall företaget haft med en maxersättning på 150 000 000 kronor. För att ta del av stödet ska företaget haft en omsättning på minst 250 000 kronor det senaste räkenskapsåret och ett omsättningstapp på minst 30 procent jämfört med mars 2019 och april 2019. Stödet föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och ansökan ska lämnas till Skatteverket.

___________________________________________________________________________

Denna information är bara avsedd som allmän information och utgör inte juridisk rådgivning.

Vi på Kilpatrick Townsend hjälper er gärna om ni har några frågor avseende ovanstående.

Referenser

[1] https://skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/lamnaarbetsgivardeklaration.4.41f1c61d16193087d7fcaeb.html

Mot bakgrund av spridningen av coronaviruset (Covid-19) vill vi uppmärksamma hur situationen kan påverka beställare av entreprenader. Vi fokuserar på avtalsrelationer där AB 04 och ABT 06 är tillämplig.

En beställare kan vilja eller bli tvungen att vidta åtgärder på grund av viruset och åtgärderna kan påverka entreprenörens möjlighet att färdigställa arbetena. Det kan till exempel röra sig om ett tillfälligt stopp av arbetena, en avbeställning av en del av entreprenaden eller kanske till och med ett avbrott av hela entreprenaden. Den här artikeln fokuserar på beställarens agerande och de konsekvenser som de kan få på entreprenörens möjlighet att rikta krav mot beställaren.

Beställarens agerande kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning

AB 04/ABT 06 räknar i fem punkter (kap. 4 § 3) upp ett antal omständigheter som ger entreprenören rätt till tidsförlängning. Punkten 1 avser omständigheter som beror på beställaren eller något förhållande på beställarens sida. För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning enligt punkten 1 krävs det att entreprenören kan visa att beställaren i något avseende brustit i vad entreprenören kan anses ha rätt att kräva av beställaren. Förhållandet måste ligga inom beställarens kontroll.

Hinder på beställarens sida kan ge entreprenören rätt till ersättning

Om entreprenören hindras från att färdigställa sina arbeten inom kontraktstiden på grund av omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på beställarens sida, har entreprenören rätt till ersättning för kostnader som hindret orsakat (se kap. 4 § 3 punkten 1 och kap. 5 § 4). Om beställaren kan visa att denne inte skäligen kunnat räkna med hindret och inte heller skäligen kunnat undvika eller övervinna följderna av det, ska kostnaderna delas lika mellan beställaren och entreprenören. Övriga hindersgrunder i AB 04/ABT 06 ger bara rätt till tidsförlängning.

Beställaren kan tvingas tåla prisändringar

En situation som kan uppkomma är att tillgången till ett visst material blir begränsat till följd av att exempelvis produktionsstopp i länder drabbade av Covid-19, vilket kan påverka priset på det aktuella materialet. Entreprenören kan då, även i de fall parterna avtalat om fast pris för entreprenaden, ha rätt till prisändring (kap. 6 § 3 AB 04/ABT 06). Kostnadsändringen ska antingen vara orsakad av krig eller annat krisförhållande med liknande effekt och ska avse förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden, eller onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden. Möjligheten till prisändring är dock mycket begränsad.

Parternas rätt att häva avtalet

Av AB 04/ABT 06 följer att såväl  beställaren som entreprenören kan ha rätt att häva avtalet om entreprenaden, på grund av omständighet som uppkommit utan parternas vållande, måste avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för kontraktets fullgörande väsentligt rubbas (se kap. 8 § 1 p. 11 och kap. 8 § 2 p. 9).

Det är en objektiv bedömning som görs om hävningsgrunden är tillämplig. Beställaren ska då gottskrivas för betalda dellikvider. Entreprenören ska gottskrivas för dels värdet av utförd del av entreprenaden, dels kostnader för material och varor som anskaffats eller beställts men inte byggts in samt för underentreprenader (se kap. 8 § 5). Ingen av parterna har rätt till skadestånd (se kap. 8 § 6 och 7).

Underrättelseskyldighet

Både beställare och entreprenörer har en skyldighet enligt AB 04/ABT 06 att underrätta motparten om att entreprenaden kan försenas eller tidplanen rubbas (se kap. 4 § 4). Som part är man även skyldig att utan dröjsmål underrätta motparten om omständigheter av betydelse för entreprenaden ändras eller tillkommer. Underlåter part detta ska denne ersätta den skada som uppkommer (se kap. 2 § 9 AB 04 och kap. 2 § 10 ABT 06).

Detta är en översiktlig genomgång av regelverket i AB 04 och ABT 06. Enskilda avtal innehåller ofta avsteg från standardavtalen och detta måste alltid kontrolleras. Vi på Kilpatrick Townsend kan hjälpa er i diskussioner med motparten om hur en uppkommen situation kan hanteras på bästa sätt.

Många företag befinner sig i dag i ett svårt ekonomiskt läge till följd av Covid-19. Till följd av detta antog EU-kommissionen (Kommissionen) den 19 mars 2020 en tillfällig ram som möjliggör statligt stöd till företag med akut likviditetsbrist. Avsikten har främst varit att möjliggöra statligt stöd till små och medelstora företag.

Redan den 13 mars 2020 antog Kommissionen en Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19-utbrottet. Genom detta fastslogs att medlemsstaterna kan vidta åtgärder som exempelvis att lämna subventioner till korttidsarbete, att företag kan beviljas uppskov gällande betalning av skatter samt att bevilja företag ersättning för skada som uppstår till följd av Covid-19. Det sistnämnda kan vara till särskild hjälp för branscher som drabbats hårt, som bl.a. transport, hotell och restaurang samt  detaljhandel.

Tillfällig ram för statlig stöd

Den 19 mars 2020 vidtog Kommissionen ytterligare åtgärder för att försöka stävja det svåra ekonomiska läget för företag. Den tillfälliga ramen för statligt stöd som vidtogs utgör ett komplement till meddelandet från den 13 mars med syftet att medlemsstaterna ska kunna utnyttja hela flexibiliteten som finns inbyggd inom reglerna om statligt stöd för att på så vis kunna säkerställa tillräcklig likviditet hos samtliga slags företag.

Innebörden av den tillfälliga ramen är att medlemsstaterna kan vidta fem olika slags stödåtgärder; (I) direkt stöd, selektiva skatteförmåner och förskott, (II) offentliga garantier för lån som företag tagit i banker, (III) subventionerade offentliga lån till företag, (IV) garantier till banker som överför statligt stöd till den reala ekonomin och (V) kortfristig exportkreditförsäkring.

Regeringens åtgärder

Sveriges regering har efter spridningen av Covid-19 i Sverige vidtagit ett flertal åtgärder, såväl för att minska risken för spridning, som för att i möjligaste mån försöka mildra det svåra ekonomiska läget. De åtgärder som regeringen har infört efter Kommissionens antagande av den tillfälliga ramen för statligt stöd är följande:

Den 25 mars 2020 presenterade regeringen ytterligare ett krispaket för små och medelstora företag, och förslagen väntas inom kort läggas fram i en extra ändringsbudget. Krispaketet innehåller förslag till åtgärder i form av bl.a. statlig lånegaranti, vars innebörd är att staten garanterar 70 % när företag behöver ta nya lån från bankerna p.g.a. det ekonomiska läge som Covid-19 orsakat. Härutöver ges även ett förslag till tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter under en begränsad period mellan mars till juni 2020. Förslaget är dock villkorat till att gälla för upp till 30 anställda och en månadslön om maximalt 25000 kronor, och förslaget ger arbetsgivaren en lättnad om upp till 5300 kronor per månad och anställd.

Regeringen har även lagt fram förslaget att till viss del sänka fasta hyreskostnader för aktörer inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen, sällanköpshandel och andra verksamheter, som anses vara särskilt utsatta branscher. En hyresvärd som sänkt hyran ska, enligt förslaget, därefter kunna ansöka om stöd för del av nedsättningen.

Även ett förslag om skattelättnader för småföretagare har lagts fram. Förslaget innebär att enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag kan sätta av hela vinsten för 2019, dock maximalt 1 miljon kronor, till en periodiseringsfond. Resultatet är att för en stor mängd näringsidkare blir den skattepliktiga vinsten noll kronor för år 2019. Härutöver har ytterligare ett förslag gällande anstånd med skatteinbetalning lagts fram, innebärande att även moms som redovisas årsvis från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021 omfattas, vilket alltså kompletterar tidigare förslag om anstånd, som inte omfattade moms som redovisas årsvis.

Avslutande kommentar

De åtgärder som vidtagits av såväl Kommissionen som av regeringen är självfallet ingen garanti för att små och medelstora företag tar sig ur krisen till följd av Covid-19. Dock ger det förhoppningsvis så många företag som möjligt en chans att finnas kvar på marknaden såväl under som efter utbrottet av Covid-19.

Vi väntar nu med stort intresse på regeringens ytterligare åtgärder med särskilt fokus på företag inom de branscher som har drabbats hårt, som bl.a. transport, hotell och restaurang samt  detaljhandel.

Coronavirusets utbrott och spridning i Sverige, och övriga världen, har lett till att oro och ovisshet börjat råda gällande hur samhället kommer att påverkas av Covid-19. Denna artikel syftar till att ge information och klarhet i hur offentlig upphandling påverkas av det rådande läget och vilka möjligheter upphandlande myndigheter och leverantörer har för att göra det bästa av situationen och upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

I denna artikel behandlar vi dels möjligheten att genomföra direktupphandling till följd av synnerlig brådska, dels möjligheten att göra ändringar i avtal. Båda dessa möjligheter kan vara viktiga att känna till för en fortsatt fungerande verksamhet.

Direktupphandling till följd av synnerlig brådska

En upphandlande myndighet kan, under vissa förutsättningar, direktupphandla till följd av synnerlig brådska. För att direktupphandling ska vara tillåten krävs enligt 6 kap. 15 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (”LOU”) att det förelegat synnerlig brådska som inte kan tillskrivas upphandlande myndighet och som myndigheten inte hade kunnat förutse, som resulterat i att det inte varit möjligt att hålla tidsfristerna enligt något annat förfarande samt att anskaffningen har varit absolut nödvändig.

Den första frågan den upphandlande myndigheten bör ställa sig är således om behovet som uppstått kan tillgodoses med de tidsfrister som gäller för övriga förfaranden. När det gäller huruvida synnerlig brådska kan tillskrivas myndigheten får utgångspunkten anses vara att situationen som uppstår till följd av Covid-19 inte bör kunna tillskrivas myndigheten. I ett senare skede av virusets spridning kan det dock tänkas påverka bedömningen av huruvida synnerlig brådska kan anses ha uppstått till följd av exempelvis bristande planering hos den upphandlande myndigheten. Synnerlig brådska bör även kunna tillskrivas myndigheten om den uppstår p.g.a. åtgärder som myndigheten vidtar, snarare än som en direkt följd av Covid-19.

Synnerlig brådska som direkt följd av Covid-19 bör inte heller anses förutsebart, åtminstone inte i det inledande skedet av virusets spridning. En myndighet bör antagligen inte kunnat förutse att en leverantör inte kan leverera enligt avtal p.g.a. bristande tillgång till varor. Däremot bör myndigheten kunnat förutse synnerlig brådska som uppstår till följd av åtgärder som myndigheten själv vidtar.

Huruvida anskaffningen härutöver kan anses absolut nödvändig måste avgöras från fall till fall, vilket naturligtvis gäller även för ovanstående. Som exempel på anskaffningar som i praxis har bedömts vara absolut nödvändiga kan nämnas allmänna och särskilda kollektivtrafiktjänster (Kammarrätten i Faluns domar i mål nr 821-14 och 861-14), anskaffning för att tillgodose behov av livsmedel till bl.a. skolor (Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 1446—1452-12) samt telefonitjänster för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner (HFD 2019 ref. 65).

Praxis tyder på att anskaffningen ska syfta till att tillgodose samhällsbehov snarare än ett behov hos myndigheten. Det bör noteras att det är den upphandlande myndigheten som ska visa att förutsättningarna för direktupphandling är uppfyllda.

Ändringar i kontrakt och ramavtal

Det finns ingen specifik bestämmelse i LOU som ger en upphandlande myndighet en möjlighet att ändra i befintliga kontrakt eller ramavtal till följd av det nu rådande läget med anledning av coronaviruset. I stället får en upphandlande myndighet förlita sig på de generella bestämmelserna om ändringar i kontrakt och ramavtal som återfinns i 17 kap. 8-14 §§ LOU. Bestämmelser av särskilt intresse är 17 kap. 9 och 12 §§ LOU.

Ändringar av mindre värde
Av 17 kap. 9 § LOU framgår att en upphandlande myndighet har möjlighet att göra ändringar av mindre värde i ett ramavtal eller ett kontrakt. Förutsättningarna för att göra en sådan ändring är att avtalets övergripande karaktär inte ändras samt att ökningen, eller minskningen, av kontraktets eller ramavtalets värde understiger aktuellt tröskelvärde. Dessutom måste ändringens värde understiga 10 % av kontraktets eller ramavtalets värde vid upphandling av varor eller tjänster. Vid upphandling av byggentreprenad måste ändringens värde understiga 15 % av kontraktets värde.

Det finns således visst utrymme att göra ändringar av mindre värde i befintliga kontrakt och ramavtal så länge den övergripande karaktären inte ändras och hänsyn tas till beloppsbegränsningarna.

Ändringar till följd av oförutsebara omständigheter
Enligt 17 kap. 12 § LOU har den upphandlande myndigheten möjlighet att göra ändringar i kontrakt eller ramavtal till följd av oförutsebara omständigheter. Behovet måste ha uppstått till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten varken förutsåg eller borde ha förutsett vid beslutet för tilldelningen. Ändringen får dock inte medföra att kontraktets eller ramavtalets övergripande karaktär ändras eller att värdet av kontraktet eller ramavtalet ökar med mer än 50 %.

Begreppet oförutsebara omständigheter tar sikte på yttre omständigheter som inte kunnat förutses trots att den upphandlande myndigheten har visat skälig omsorg vid upphandlingen.

Den aktuella situationen med Covid-19 är enligt vår mening en sådan yttre omständighet som en upphandlande myndighet som utgångspunkt inte kunnat förutse vid tilldelning av kontrakt eller ramavtal. Om behovet av ändring har uppstått till följd av viruset kan det alltså finnas goda möjligheter att göra ändringar i befintligt kontrakt eller ramavtal. Naturligtvis behöver det även beaktas hur avtalet i fråga är utformat.

Avslutande kommentarer

Av det ovan beskrivna finns det således en del möjligheter för en upphandlande myndighet att agera med anledning av behov som har uppstått till följd av Covid-19. Myndigheten har möjlighet att anpassa upphandlingar och befintliga kontrakt och ramavtal för att kunna fortsätta tillgodose sitt eget och det allmännas behov. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall.

I sitt senaste krispaket har regeringen avsatt 5 miljarder kronor för att subventionera tillfälliga rabatter för hyreskostnader i utsatta branscher. Enligt förslaget ska subventionen som mest uppgå till 25 procent av den fasta hyran och avse perioden 1/4 – 30/6 2020.

Spridningen av det nya coronaviruset har fått oerhörda konsekvenser på samhället och ekonomin. Trots att svenska staten ännu inte vidtagit lika restriktiva handelsförbud som andra stater gjort, har pandemin slagit hårt mot bland annat restaurangbranschen, besöksnäringen och detaljhandeln, med avsevärda försäljningsminskningar som resultat. Det har gjort att dessa företag har fått eller kommer få svårt att betala full hyra för sina lokaler.

De senaste veckorna har många fastighetsägare och hyresgäster fört diskussioner kring hur situationen ska hanteras. I flera fall har parterna kunnat träffa tillfälliga uppgörelser av diverse slag, till exempel nedsatt hyra, avskaffande av minimihyra till förmån för en ren omsättningshyra, hyresbetalning i efterhand och ändrade öppettider. Branschorganisationer har också uttalat sig om situationen och lämnat riktlinjer för hur den kan hanteras.

Regeringens föreslagna krispaket innehåller ett antal åtgärder avsedda att mildra konsekvenserna för dessa särskilt utsatta branscher. Bland åtgärderna finns ett förslag om att hyresvärdar som går med på tillfälliga hyresnedsättningar ska få hälften av nedsättningen ersatt av staten, dock maximalt 25 procent av den ursprungliga fasta hyran. Detta statsstöd är tänkt att avse perioden 1 april till 30 juni 2020. Enligt förslaget ska hyresvärden ansöka om kompensation hos länsstyrelsen i efterhand.

Förutom att stötta de hyresvärdar och hyresgäster som redan träffat överenskommelser, kan förslaget tänkas underlätta diskussionerna för de som inte ännu kommit överens eller börjat förhandla. Förslaget är dock fortfarande just ett förslag och det finns vissa viktiga detaljer som är okända i dagsläget. Det framgår exempelvis inte exakt vilka företag som omfattas av regleringen, det vill säga om regleringen endast avser företag inom vissa branscher eller enbart små- och medelstora företag samt hur gränsdragningen kommer att göras. Likaså är det oklart vilken form överenskommelsen mellan hyresvärden och hyresgästen ska ha eller när i tiden överenskommelsen får träffas för att berättiga till statsstöd. Vidare är det inte känt hur ansöknings- och beslutsförfarandet hos länsstyrelserna är tänkt att se ut.

Vi följer utvecklingen av detta åtgärdsförslag nära, liksom övriga hyresrättsliga frågor i anledning av coronapandemin.

Har du frågor om förslaget eller kring eventuella förhandlingar med din motpart är du välkommen att höra av dig till vårt hyresrättsliga team.

De konsekvenser som coronaviruset (Covid-19) har på världen just nu har inte undgått någon. Även byggentreprenader kan påverkas och parter i branschen gör klokt i att se över sina verksamheter och projekt.

Covid-19 har bland annat lett till ökade sjukskrivningar, personal i karantän, förseningar av materielleveranser och myndighetsbeslut av ett slag som vi inte är vana vid. Vi har fått många frågor om vad som gäller om en entreprenad försenas på grund av viruset. I detta nyhetsbrev kommer vi därför att fokusera på reglerna om hinder och tidsförlängning som aktualiseras i AB 04 och ABT 06.

Hinder och tidsförlängning

AB 04/ABT 06 räknar i fem punkter upp ett antal omständigheter som utgör hinder som ger en entreprenör rätt till tidsförlängning (kap. 4 § 3). Punkten 1 avser omständigheter som beror på beställaren eller något förhållande på beställarens sida. Punkterna 2–4 omfattar omständigheter utanför entreprenörens kontroll, det som brukar kallas för force majeure. Punkten 2 avser myndighetsbeslut som medför allmän brist på hjälpmedel, material eller vara eller begränsning av arbetskraft. Det ska vara ett myndighetsbeslut som har konsekvenser som är allmänna och påverkar alla, inte bara en enskild entreprenör eller leverantör. Punkten 3 avser bland annat epidemi och punkten 4 avser ovanliga väder- och vattenförhållanden. Punkten 5 är en generalklausul som omfattar omständigheter som entreprenören inte orsakat, inte bort räkna med och vars inverkan entreprenören inte rimligen kunnat undanröja.

En entreprenör som begär tidsförlängning med anledning av Covid-19 kan tänkas åberopa en eller flera av dessa hindergrunder. Vilken punkt som är aktuell beror på vilken omständighet som hindrat entreprenören i det specifika fallet. En tänkbar situation är att entreprenörens anställda blir sjuka i omfattande utsträckning, eller att en myndighet fattar ett allmänt beslut som påverkar tillgången till ett visst material.

För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning krävs det dels att hindret rör sig om en omständighet som utgör ett hinder enligt någon av hindergrunderna (till exempel en epidemi), dels att omständigheten inverkar på entreprenörens förutsättningar att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. Det krävs alltså att hindret har en faktisk påverkan. Att en epidemi som Covid-19 eller annan omständighet som räknas upp i kap. 4 § 3 AB 04/ABT 06 föreligger ger alltså inte automatiskt rätt till tidsförlängning.

Det är generellt entreprenören som har bevisbördan för såväl förekomsten av hinder som behovet av tidsförlängning. Det är därför inte möjligt att ge ett allmänt svar på om coronavirusets konsekvenser på entreprenader ger rätt till tidsförlängning eller inte, eftersom det är påverkan på den enskilda entreprenaden som avgör.

Utan att gå in på detaljerna vill vi också påminna om att hävningsbestämmelserna skulle kunna bli aktuella om det är så att entreprenaden utan parternas vållande måste avbrytas under så lång tid att förutsättningarna för kontraktets fullgörande väsentligt rubbas (kap. 8 § 1 punkten 11 och § 2 punkten 9).

Underrättelse och samråd

Det är viktigt att komma ihåg att såväl entreprenören som beställaren enligt AB 04/ABT 06 har en skyldighet att underrätta motparten om att entreprenaden kan försenas eller tidplanen rubbas (kap. 4 § 4). Denna underrättelse ska lämnas utan dröjsmål. Part som inte gör det kan förlora rätten att åberopa förhållandet och därmed förlora rätten till tidsförlängning. Det krävs inte enligt AB 04/ABT 06 att underrättelsen är skriftlig men parternas avtal innehåller ofta ett sådant skriftlighetskrav.

Underrättelsen ska innehålla en beskrivning av det förhållande som parten menar medför ett hinder och hur det påverkar tiden. Om det inte går att precisera förhållandena när underrättelsen upprättas bör det tydliggöras så snart det går. Allmänt hållna underrättelser bör alltså undvikas, eller i vart fall preciseras senare.

Vi föreslår att en entreprenör, som tänker underrätta beställaren om ett hinder, beskriver åtminstone tre punkter i hinderanmälan. I den mån det inte låter sig göras direkt, bör entreprenören komplettera anmälan så snart som möjligt. En beställare som mottar en hinderanmälan bör å sin sida granska om alla dessa punkter finns med i hinderanmälan.

• Vilka arbeten som hindras
• Vilken personal som berörs
• Hur de hindrade arbetena påverkar övriga delar av entreprenaden

Efter hinderanmälan ska parterna försöka komma överens om den ändring av kontraktstiden som förhållandena föranleder (kap. 4 § 5 AB 04/ABT 06).

Detta är en översiktlig genomgång av regelverket i AB 04 och ABT 06. Enskilda avtal innehåller ofta avsteg från standardavtalen och detta måste alltid kontrolleras. Vi på Kilpatrick Townsend kan hjälpa er med att upprätta och granska en hinderanmälan. Vi kan också hjälpa er i diskussioner med motparten om hur en uppkommen situation kan hanteras på bästa sätt.

Vad är korttidsarbete?

Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal under en begränsad period. Lönen är därför något lägre än den ordinarie lönen.

Det statliga stödet enligt de tillfälliga reglerna innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Den tillfälliga höjningen av statens andel av kostnaden innebär att systemet blir mer förmånligt för både arbetstagare och arbetsgivare. Det statliga stödet kan erhållas av arbetsgivare utan kollektivavtal, under vissa förutsättningar.

Villkor för korttidsarbete

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidsarbetet gäller.

Regeringen har dessutom presenterat ett förslag om att arbetsgivare ska kunna minska sina arbetstagares arbetstider med 80 % från den 1 maj 2020 till den 31 juli 2020. Arbetstagare ska få behålla nästan 90 % av lönen medan kostnaderna för arbetsgivare minskar med över 70 %. Förslaget omfattar såväl de som redan sökt stödet som de som avser att söka stödet. Närmare information om förslaget saknas i dagsläget. Riksdagen ska fatta beslut om det nya förslaget i maj.

Arbetsgivaren ska visa på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som kommer i kölvattnet av Covid-19. Svårigheterna ska vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba arbetsgivarens verksamhet. Tillväxtverkets uppfattning är att företag som beslutar om vinstutdelning sannolikt inte kan anses ha sådana svårigheter som krävs för att stöd ska beviljas.

För att beviljas ersättning måste arbetsgivaren ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd (i de fall detta är möjligt).

Arbetsgivare som vid tidpunkten för ansökan är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få stödet. Arbetsgivare bör vara redo att tillhandahålla uppdaterade balansräkningar som visar att arbetsgivaren inte befinner sig i s.k. kontrollbalansräkningsplikt (d.v.s. något förenklat att arbetsgivaren inte har förbrukat mer än hälften av det bundna aktiekapitalet).

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete om kraven för stödet är uppfyllda.

Kontroller kommer att genomföras för att förebygga missbruk av företag som fått stöd för korttidsarbete.

Period, ansökan och storlek på ersättning

• Ansökan sker via Tillväxtverket. [1] Perioden som stödet kan omfatta är dock från den 16 mars och sex månader framåt med möjlighet att ansöka om tre ytterligare månader.
• Stödet utbetalas först efter att Tillväxtverket har godkänt ansökan. Ansökningarna kommer att handläggas skyndsamt.
• Ersättningen kommer att täcka löner upp till 44 000 kronor i månaden. Arbetsgivaren ansvarar för eventuell överskjutande del.

Fördelning av kostnader

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare

För att arbetsgivare ska kunna använda sig av korttidsarbete krävs stöd för korttidsarbete i centrala och/eller lokala kollektivavtal. I avsaknad av kollektivavtal krävs ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna hos arbetsgivaren, med stöd för korttidsarbete. Alla arbetstagare som deltar i korttidsarbetet ska delta i samma omfattning. Deltagande arbetstagare måste ha varit anställda tre månader före Tillväxtverkets godkännande.  Kilpatrick Townsend kan hjälpa till med avtal för arbetsgivare som saknar kollektivavtal, d.v.s. det avtal som ska godkännas av minst 70 procent av de anställda. Vi kan även bistå vid s.k. MBL-förhandlingar med arbetstagarnas fackliga organisationer, inför arbetsgivares beslut att införa korttidsarbete.

Referenser:

[1]https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/samlad-information-om-covid-19/korttidsarbete/ansok-om-korttidsarbete.html

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/uppvaxling-krisatgard-for-jobb-och-foretag/ 

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/om-forslaget-korttidspermittering/

______________

Denna information är bara avsedd som allmän information och utgör inte juridisk rådgivning.

Vi på Kilpatrick Townsend hjälper er gärna om ni har några frågor avseende ovanstående.