Artikel Västlänken: Trafikverket jagar miljarder – men vem betalar notan?

Trafikverket och NCC – W&F West Link Contractors HB står nu mitt i en av Västlänkenprojektets mest omfattande rättstvister. Trafikverkets krav på över 1,36 miljarder kronor mot konsortiet väcker frågor om bolagsmännens ansvar och hur en dom mot ett handelsbolag ska verkställas.

Bakgrund

Västlänken är ett pågående infrastrukturprojekt i Göteborg, som går ut på att bygga en järnväg i tunnel under centrala Göteborg. Trafikverket, som är beställare i projektet, har anlitat ett flertal entreprenörer för att bygga järnvägen och de tillhörande stationerna. En av dessa entreprenörer är NCC – W&F West Link Contractors HB (WLC). Bolaget ägs av dels den svenska entreprenören NCC, dels den tyska entreprenören Wayss & Freytag.

Trafikverket hävde under september i år avtalet med WLC. Under november eskalerade tvisten mellan parterna ytterligare när Trafikverket ansökte om stämning mot WLC. I stämningsansökan kräver Trafikverket totalt 1,36 miljarder kronor av WLC, där den största delen (lite över en miljard) avser ersättning för kostnadsöverskridanden enligt kontraktets incitamentsmodell. Utöver detta kräver verket återbetalning av drygt 92 miljoner kronor av redan erlagd ersättning samt cirka 258 miljoner kronor i förseningsvite.

WLC har ännu inte inkommit med sitt svaromål. Trots att tvisten fortfarande är långt ifrån att avgöras väcker den flera intressanta juridiska frågor.

Bolagsmännens ansvar i handelsbolag

WLC är ett handelsbolag. Det är en bolagsform där bolagsmännen (det vill säga delägarna i bolaget) är personligt och solidariskt ansvariga för bolagets avtal och skulder. Det innebär att borgenären kan kräva ersättning av handelsbolaget eller den/de av bolagsmännen som borgenären väljer. Borgenären behöver inte heller först kräva betalning av handelsbolaget, krav kan riktas direkt mot bolagsmännen. Om någon av bolagsmännen därefter betalar har denne som utgångspunkt under bolagets bestånd endast rätt att få detta ersatt av bolaget, inte övriga bolagsmän.

Detta kan jämföras med aktiebolaget – i denna bolagsform är bolagsmännen i regel fria från personligt ansvar för bolagets skulder, endast i särskilda undantagsfall kan borgenärer rikta krav direkt mot bolagsmännen personligen.

Om Trafikverket helt eller delvis skulle vinna tvisten skulle myndigheten alltså kunna välja att därefter kräva betalt av WLC, NCC och/eller Wayss & Freytag. Det väcker frågor om hur en sådan dom skulle kunna verkställas om de nämnda parterna vägrar betala.

Möjlighet till exekution från handelsbolag

Exekution är verkställande av en dom, det vill säga indrivande av de medel som domstolen slagit fast att vinnande part har rätt till. Om gäldenären inte betalar efter borgenärens vinnande dom kan borgenären vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få fordran tvångsvis indriven. Detta kräver dock en exekutionstitel, till exempel en dom. En sådan titel kan dock i princip bara verkställas mot den part som anges som betalningsansvarig i domen.

Det innebär att även om bolagsmän i ett handelsbolag är personligt och solidariskt ansvariga enligt lag, kan deras egendom inte utmätas med stöd av en dom som endast riktar sig mot handelsbolaget. En eventuell vinnande dom mot WLC ger därför Trafikverket möjlighet att begära utmätning av handelsbolagets tillgångar, men inte NCC:s eller Wayss & Freytags.

För att även bolagsmännens tillgångar ska kunna omfattas av verkställighet krävs en separat exekutionstitel riktad mot dem personligen. Det förutsätter en ny process där Trafikverket stämmer bolagsmännen för samma skuld, baserat på deras solidariska ansvar för WLC:s skulder. I en sådan process har den tidigare domen mot handelsbolaget stark bevisverkan avseende skuldens existens. Bolagsmännen kan dock framföra invändningar som rör deras eget förhållande till Trafikverket, exempelvis om de anser sig ha en motfordran att kvitta med.