Artikel Tvist om värdering av en hävd entreprenad

I ett nytt tingsrättsavgörande berörs frågor om huruvida en värdering som utförts av en gemensamt utsedd värderingsman är bindande, vem som har bevisbördan för värdet av utfört arbete och tillämpningen av den föreskrivna värderingsmetoden i ABT 06.

Bakgrund

En entreprenör anlitades för att utföra en komplett betong- och stommontageentreprenad. I parternas entreprenadkontrakt var ABT 06 införlivat. Både beställaren och entreprenören hävde entreprenadkontraktet av olika skäl. I och med att parterna inte kunde enas om värdet av utförd del av entreprenaden utfördes en värdering av en gemensamt utsedd värderingsman. Entreprenören väckte därefter talan mot beställaren med anledning av att parterna hade olika uppfattningar avseende vilket belopp som entreprenören skulle gottskrivas för de utförda arbetena. Parterna var dock överens om att frågan om huruvida hävningen varit befogad inte skulle vara en del av tvisten. Målet kom att handläggas vid Göteborgs tingsrätt (mål nr T 10747-23).

Parternas inställning gällande värdet

Entreprenören krävde cirka 2,2 miljoner kronor i tingsrätten för den utförda delen. Som grund för kravet angav entreprenören att värderingsmannen kommit fram till att det utförda arbetet motsvarade ett värde om 57 procent, det vill säga 6,5 miljoner kronor, av entreprenaden i felfritt skick. Efter beaktande av fel ansåg värderingsmannen att värdet uppgick till cirka 4,7 miljoner kronor. Med hänsyn till beställarens tidigare betalningar återstod det för beställaren att utge cirka 2,2 miljoner kronor enligt entreprenören. Entreprenören gjorde även gällande att den utförda värderingen skulle ses som bindande mellan parterna.

Beställaren bestred att värdet av arbetena uppgick till det angivna beloppet i värderingen och gjorde gällande att värderingsmannen inte använt sig av korrekt metod samt att värderingen inte var tillförlitlig och vederhäftig. Värdet av det utförda arbetet uppgick enligt beställaren istället till cirka 2,5 miljoner kronor efter avdrag för fel och brister. Med hänsyn till beställarens tidigare betalningar återstod cirka 50 000 kr att utge, vilket beställaren medgav i målet. Vidare bestred beställaren att parterna skulle vara bundna av värderingen som den gemensamt utsedda värderingsmannen utfört.

Tingsrättens avgörande

Inledningsvis resonerade rätten om vem som skulle anses ha bevisbördan för vissa frågor i målet. 

Fakta: Bevisbördans placering

Placeringen av bevisbördan anger vem av parterna som är skyldig att lägga fram tillräcklig bevisning för att en viss omständighet (sakförhållande) föreligger. Det innebär att samma part får bära nackdelen av att omständigheten kanske inte bevisas.

Entreprenören hade gjort gällande att beställaren hade bevisbördan för att visst arbete inte utförts och att entreprenören avvikit från kontraktet och inte utfört arbeten. Som grund för det angav entreprenören att denne behövt lämna arbetsområdet efter hävningen och att beställaren var den part som hade besittning till resultatet av entreprenaden och enklast kunde säkra bevisning. Tingsrätten konstaterade dock att utgångspunkten är att den som påstår sig ha utfört arbete och därför har rätt till betalning har bevisbördan för vilket arbete som utförts och till vilket belopp. Det förelåg enligt tingsrätten inte skäl att kasta om bevisbördan i detta mål.

Därefter prövade rätten frågan om värderingen skulle anses vara bindande och noterade att detta var i viss mån oklart. Enbart det förhållandet att värderingsmannen utsetts gemensamt i enlighet med ABT 06 kunde enligt rätten inte anses innebära att parterna blivit bundna av värderingen. Detta eftersom någon uttrycklig bundenhet inte föreskrivs i värderingsbestämmelsen i ABT 06 kap. 8 § 5. Eftersom det inte heller var visat att parterna på något annat sätt avtalat om bundenhet ansågs parterna inte bundna av den värdering som den gemensamt utsedda värderingsmannen utfört.

Mot bakgrund av ovan gick tingsrätten vidare med att pröva frågan gällande vilka arbeten som entreprenören utfört och vilken ersättning som entreprenören skulle gottskrivas. Entreprenören ansågs ha bevisbördan i denna del.

När ett avtal hävts ska värdet av utförd del av entreprenaden gottskrivas entreprenören enligt ABT 06 kap. 8 § 5 första stycket. Värderingen ska ske med hänsyn till beskaffenheten av det utförda arbetet och på grundval av kontraktssumman som värde på kontraktsarbetena i deras helhet.

När det rör sig om kontraktsarbeten som är fastprissatta, så som i det aktuella målet, ska den fasta prissättningen vara styrande för värdet på det utförda arbetet (den så kallade proportionella metoden). Det innebär att det behöver fastställas hur stor kvot av kontraktsarbetena som är utförda för att därefter gottskriva entreprenören en motsvarande kvot av kontraktssumman. Tillvägagångssättet och beräkningar bör redovisas öppet för att möjliggöra kontroll.

I målet hade den gemensamt utsedda värderingsmannen i sitt utlåtande inte närmare angett hur han kommit fram till att utfört arbete motsvarade ett värde om 57 procent, det vill säga 6,5 miljoner kronor. Värderingsmannen hade dock i efterhand angett vilka specifika arbetsmoment som han menar var utförda i en punktlista och upprättat en referenskalkyl.  Punktlistan innehöll vissa brister, vilket värderingsmannen även medgav. Därtill hade beställaren påtalat ytterligare brister i värderingen genom sakkunnigbevisning gällande värdet av de utförda arbetena.

Mot bakgrund av sakkunnigbevisningen och värderingsmannens egna uppgifter fann tingsrätten att det fanns påtagliga brister i värderingen. Tingsrätten ansåg att det var oklart om värderingsmannen ens använt sig av proportionella metoden då han inte redovisat hur han kommit fram till sina slutsatser. Därmed ansåg tingsrätten inte att det var styrkt att värdet uppgick till det angivna, cirka 4,7 miljoner kronor efter beaktande av fel. Sammantaget kom tingsrätten fram till att entreprenören inte styrkt en rätt till en högre ersättning för utförda arbeten än det belopp som beställaren redan betalat och som beställaren medgett att betala, det vill säga ca 50 000 kr.

Kommentar

Avgörandet belyser vissa av de utmaningar man kan ställas inför när det kommer till värdering av entreprenader efter hävning. Den praktiska tillämpningen av den proportionella metoden som ska användas om kontraktsarbetena är fastprissatta är långt ifrån självklar. Avgörandet visar på att det förekommer värderingar av olika slag på marknaden och att värderingsmän kan ha olika metoder för att fastställa ett värde på det utförda arbetet. För att en värdering ska kunna stå sig vid en domstolsprövning behöver det dock tydligt framgå hur värdet är beräknat, däribland vilka arbeten som ingår i värderingen.

Eftersom värderingar inte alltid anses binda parterna kan det vara bra att ha detta i åtanke, särskilt för det fall parterna i ett entreprenadkontrakt vill undvika långdragna tvister gällande värdet. I så fall kan det vara bra att uttryckligen avtala om att en värdering som utförs av en värderingsman, i enlighet med parternas avtal, ska anses vara bindande. Om man ingår ett sådant avtal är det desto viktigare litar på att värderingsmannen gör ett fackmässigt arbete.

Avgörandet har ännu inte vunnit laga kraft, vilket innebär att det är möjligt att domen kan komma att överklagas till hovrätten. Vi följer med spänning rättsutvecklingen på området.