Artikel Artikelserie om de nya standardavtalen – Del 2: Övergripande förändringar och nyheter samt en genomgång av kapitel 1–4

17 december 2024

Denna andra del av vår artikelserie om de nya standardavtalen AB 25 och ABPU 25 innehåller vissa övergripande reflektioner om allmänna förändringar och nyheter. Dessutom kommenteras några av de större nyheterna i de nya avtalens inledande kapitel.

Målsättningar med de nya avtalen

BKK har haft ett antal övergripande målsättningar med revideringsarbetet och framtagandet av de nya standardavtalen. Till de målsättningarna hör att bestämmelserna ska främja samarbete och lojalitet mellan parterna, vara transparenta och förutsägbara samt vara användarvänliga.

För att uppnå detta har standardavtalen utökats väsentligt. Som redovisats i den första delen av denna artikelserie innehåller de nya avtalen en ny kapitelindelning med fler kapitel. De nya avtalen är dessutom betydligt längre än sina föregångare; AB 25 omfattar 170 bestämmelser medan AB 04 omfattar 132 bestämmelser.

Kommentarstexterna utgår

En stor och iögonfallande förändring är att kommentarstexterna till de enskilda bestämmelserna har slopats i de nya standardavtalen. I vissa fall har innehållet i kommentarstexten gjorts till en del av bestämmelsen och i andra fall har kommentarstexten helt tagits bort. Förklarande texter ska i stället återges i ett separat dokument kallat Motiv till AB 25. Tanken är att motivtexterna ska lämna en bakgrund till bestämmelserna och ge anvisningar om hur de är avsedda att tillämpas. Motiven ingår inte i remissen och kommer inte heller att remitteras innan utgivning.

Utökad lista över definitioner samt övriga språkliga ändringar

Det avsnitt som i AB 04 och ABT 06 benämndes ”Begreppsbestämningar med anmärkningar” heter nu ”Definitioner”. Uppräkningen över definitioner har också omarbetats, kompletterats och utökats.

Som angetts i den första delen av denna artikelserie är en av de centrala språkliga ändringarna att begreppet ”Totalentreprenad” har utgått, istället benämns den entreprenadform där entreprenören ansvarar för både projektering och utförande som just ”Projekterings- och utförandeentreprenad”.

En annan central ändring är att begreppet ”ÄTA-arbete” nu ersatts av ”Ändring av entreprenaden” (med en delvis annan innebörd). Detta hanteras mer ingående vid genomgången av kapitel fem i den kommande tredje delen av artikelserien. Begreppet ”ÄTA-arbete” finns dock av naturliga skäl inte längre med i den inledande listan över definitioner.

Vidare har ett antal nya definitioner av handlingar tillkommit i de nya avtalen. Dit räknas bland annat ”Administrativa föreskrifter”, ”Anbudshandling”, ”Handling”, ”Produktionstidplan”, ”Ritning” och ”Undersökningsmaterial”. Dessutom har begreppet ”Digital modell” införts som en ”samling av objektsbaserad digital information inklusive länkad information”. Definitionerna av ”Kvalitetsplan” och ”Miljöplan” har däremot utgått.

Nytt är även att de två viktiga definitionerna ”Fast bestämmelse” respektive ”Täckbestämmelse” nu återfinns i definitionslistan, och inte i förordet som var fallet i de tidigare avtalen. Fast bestämmelse definieras som icke-täckbestämmelse och täckbestämmelse definieras som bestämmelse som öppnar upp för andra regleringar genom formuleringen ”om inte annat anges” eller motsvarande. Det betyder att täckbestämmelser inte längre är markerade med asterisk.

Det kan även noteras att roller som ”Arbetsledare” och ”Konsult” nu definieras, samt att begreppet ”Timpris” definieras tillsammans med en angivelse om att vad som ingår i timpriset följer av praxis för det aktuella fackområdet, om inte parterna har avtalat om annat.

Det kan avslutningsvis nämnas att språket moderniserats i de nya avtalen. Exempelvis benämns inte längre entreprenören som ”han” utan istället endast som ”entreprenören” och begreppet ”besiktningsman” ersätts av ”besiktare”.

Vissa större ändringar i de nya avtalen

Allmänna utgångspunkter (Kapitel ett)

Första kapitlet i AB 25/ABPU 25 innehåller i § 1 en bestämmelse som definierar entreprenadformerna ”Utförandeentreprenad” respektive ”Projekterings- och utförandeentreprenad”. Utförande-entreprenad definieras på samma sätt som tidigare men i AB 25 klargörs det att beställaren kan ange att entreprenören ska utföra projektering för viss avgränsad del av entreprenaden (det vill säga det som brukar benämnas insprängd totalentreprenad). På motsvarande sätt anger ABPU 25 att entreprenören i vissa delar kan svara för endast utförande.

Som nämnts i den första delen av artikelserien innehåller kapitlet även bestämmelser om ersättning, ansvar för uppgifter, hantering av handlingar och huvuddelar.

Vad gäller ersättningsreglerna anges det i § 2 att fast pris är den ersättningsform som avtalen är avsedda för – om löpande räkning ska tillämpas så bör bestämmelserna anpassas därefter. Remissversionerna av avtalen hänvisar avseende detta till BKK:s Allmänna bestämmelser för löpande räkning, ett dokument som kommer att publiceras framöver förutsatt att BKK kan enas om dess innehåll.

Självkostnadsprincipen beskrivs i §§ 4–7. Kap. 1 § 5 innehåller de typer av kostnader som ersätts, och motsvarar alltså kap. 6 § 9 i de tidigare avtalen. Listan över ersättningsgrundande kostnader har förtydligats i de nya avtalen (bland annat listas kostnader för ”andra tjänstemän än arbetsledare” samt ”underentreprenader och konsulter”). Kap. 1 §§ 6 och 7 motsvarar AB 04/ABT 06 kap. 6 § 10, men har reviderats för att förtydliga tidigare oklarheter kring entreprenörarvode och central­administration. I de nya avtalen har texten om att årsomsättningsrabatter ingår i entreprenör­arvodet utgått. Medskicket om att parterna kan komma överens om en annan debiteringsnorm har dessutom flyttats från kommentarstexten till avtalstexten.

Omfattning (Kapitel två)

Likt i de tidigare avtalen så bestäms kontraktsarbetenas omfattning av kontraktshandlingarna, som kompletterar varandra och ska läsas tillsammans. Beträffande tolkningen av kontraktshandlingarna – kap. 1 § 2 i de tidigare avtalen, kap. 2 § 2 i de nya avtalen – så har vissa justeringar och tillägg gjorts. Bland annat anges det att oavsett vad som föreskrivs om att handlingarna ska vara lämpligt samordnade med mera, så ska ett visst arbete ingå i åtagandet om entreprenören ”inte kunnat missta sig” på att arbetet ingår. Dessutom anges det uttryckligen att vid utelämnad mängd i mängdförteckning ska mängden anses vara noll, om inte omständigheterna uppenbarligen motiverar annat.

Utförande (Kapitel tre)

Det tredje kapitlet är omfattande och innefattar en blandning av framför allt organisatoriska bestämmelser som i de tidigare avtalen återfinns i kapitel 1–4. I kapitlet regleras bland annat frågor om ombuds behörighet, byggmöten, projektplaner och myndighetstillstånd.

En större nyhet är att parternas lojalitetsplikt har lyfts upp på ett mycket tydligare sätt än vad som är fallet i de tidigare avtalen. Lojalitetsplikten är en rättsprincip som förenklat innebär att avtalsparter ska agera ärligt och lojalt mot varandra samt beakta varandras intressen i enlighet med god affärssed. I de tidigare avtalen behandlades lojalitetsplikten endast i förordet samt i kommentaren till kap. 4 § 3. I de nya avtalen anges det i kap. 3 § 1 att parterna ska samverka och även i övrigt agera lojalt gentemot varandra. Innebörden av detta utvecklas i kap. 3 §§ 1-4. Av dessa bestämmelser följer bland annat att lämnade underrättelser ska besvaras om det inte framstår som uppenbart obehövligt samt att uppgifter i brist på annan överenskommelsen ska överlämnas i sådan tid att entreprenaden kan utföras planenligt.

Kontroll (Kapitel fyra)

I detta nya fjärde kapitel hanteras parterna (och framförallt beställarens) kontroll under pågående entreprenad. Även AB 04/ABT 06 innehåller bestämmelser om detta i kap. 3 §§ 5–7, men som delvis har förtydligats och utvecklats i de nya avtalen. Beställaren har enligt § 6 rätt att anmärka på entreprenörens arbete under entreprenadtiden och enligt § 7 rätt att kräva åtgärdande av icke avtalsenligt utförande. Entreprenören har enligt § 8 en skyldighet att åtgärda förhållandena ifråga utan dröjsmål. Det har i de nya avtalen förtydligats att om åtgärdande inte sker utan dröjsmål har beställaren rätt att, i enlighet med § 9, åtgärda förhållandet på entreprenörens bekostnad.

En stor nyhet i kapitlet är att beställaren genom § 10 ges rätt att avbryta entreprenörens arbete i den utsträckning det är nödvändigt för att undvika personskada, betydande skada på egendom eller miljö, väsentligt fel eller väsentligt avtalsbrott.

Avslutningsvis

I nästa, avslutande del av denna artikelserie kommer vi att gå närmare in på de större nyheterna i kapitel 5–11 i de nya standardavtalen, bland annat den omfattande förändringen att begreppet ”ÄTA-arbete” har ersatts av ”Ändring av entreprenaden” (med en delvis annan innebörd).

Vi påminner också om att de remitterade avtalen finns att ladda ned på Svensk Byggtjänsts hemsida och att BKK tillämpar ett öppet remissförfarande, vilket innebär att det är fritt fram för alla som önskar att inkomma med synpunkter. Eventuella synpunkterna måste vara BKK tillhanda senast den 28 februari 2025. Dokumenten och instruktioner för hur man deltar i remissen hittar man här.