Artikel Vad avses med ”uppgift” i AB 04 och är mängdförändringar ett ÄTA-arbete?

Svea hovrätt har nyligen prövat om beställaren i en entreprenad lämnat felaktiga uppgifter som berättigat entreprenören till ÄTA-ersättning. I samma dom tog hovrätten även ställning till om mängdökningar i entreprenaden skulle betraktas som kontraktsarbeten eller ÄTA-arbeten.  

Bakgrund

Entreprenören och beställaren träffade ett avtal om en entreprenad på AB 04 som skulle ersättas mot ett fast pris samt en mängdförteckning. Entreprenören krävde beställaren på ersättning för ett påstått ÄTA-arbete avseende elförsörjningen under entreprenadtiden samt för en påstådd mängdökning avseende återställande av naturmark. Beställaren bestred i bägge fallen betalansvar, vilket ledde till att entreprenören ansökte om stämning. Målet nådde till slut Svea hovrätt (mål nr T 15105-22) som fick ta ställning till hur dessa krav skulle klassificeras och om de berättigade entreprenören till någon ytterligare ersättning.

Beställaren hade inte lämnat en oriktig uppgift

I målet gjorde entreprenören gällande att beställaren lämnat felaktiga uppgifter om tillgänglig el vid arbetsområdet och att det därför förelåg ett ersättningsgillt likställt ÄTA-arbete när det visade sig att det saknades el i arbetsområdet.

Av AB 04 kap. 2 § 4 följer att med likställda ÄTA-arbeten avses bland annat arbeten som föranleds av att uppgifter enligt kap. 1 § 6, för vilka beställaren svarar, inte är riktiga.

Hovrätten noterade att det i AB 04 inte definieras vad som avses med begreppet uppgift. I den entreprenadrättsliga litteraturen har det dock angetts att det får antas vara en tillförlitlig och väl preciserad utsaga om ett sakförhållande som har anknytning till entreprenaden. Enligt hovrätten måste det därför beaktas om en uppgift grundas på en grov bedömning, prognos eller uppskattning. Uppgifter som angetts vara ungefärliga behöver inte betraktas som felaktiga när de verkliga förhållandena visar sig avvika från den ungefärliga uppgiften. Det kan även vara av betydelse om bedömningen, prognosen eller uppskattningen framstår som rimlig utifrån det underlag som den grundas på och hur tydligt det framgår av ordalydelsen att det är fråga om en ungefärlig uppgift.

I det aktuella målet hade parterna olika uppfattning avseende vilka muntliga besked som faktiskt lämnats i samband med ett platsbesök. Entreprenören gjorde gällande att beställarens projektchef först sagt att det fanns el i arbetsområdet, men därefter ändrat sig till att det fanns elkablar i marken efter att de vid platsbesöket sett att elskåpet var tomt. Beställarens projektchef angav att parterna visserligen hade diskuterat elen och att han inledningsvis hade sagt att han inte visste om det fanns el eller inte, men att de väl på plats konstaterat att det saknades el eftersom elskåpet var tomt.

Mot bakgrund av de motstridiga påståendena kom såväl hovrätten som tingsrätten fram till att det som sagts i samband med platsbesöket inte styrkte att platschefens utsaga var mer än en grov bedömning, prognos eller uppskattning och att entreprenören borde ha tolkat utsagan med detta i åtanke. Entreprenören hade således inte styrkt att beställaren lämnat oriktiga uppgifter av sådant slag att entreprenören skulle få rätt till ersättning för ett likställt ÄTA-arbete.

Mängdökningen utgjorde kontraktsarbeten enligt hovrätten

Därefter tog hovrätten ställning till om en mängdökning avseende återställande av naturmark skulle betraktas som kontraktsarbeten eller ÄTA-arbeten. I mängdförteckningen angavs den aktuella mängden till 100 kvm, men entreprenören menade att mängden arbete i realiteten hade uppgått till 3 991 kvm.

Beställaren menade kortfattat att arbetet i första hand utgjort ett ÄTA-arbete som aldrig beställts (och därför inte var ersättningsgillt). Om arbetet var ett kontraktsarbete så gjorde beställaren i andra hand gällande att omfattningen av kontraktsarbetet ”återställande av naturmark” endast var 100 kvm och att entreprenören inte visat att arbetet utförts i den utsträckning som påståtts.

Hovrätten konstaterade att AB 04 inte ger något entydigt svar på om det ska ses som ett kontrakts- eller ÄTA-arbete om den faktiska mängden utfört arbete överstiger vad som angetts i mängdförteckningen.

I parternas prissatta mängdförteckning fanns en handskriven notering om att tillkommande och avgående mängder skulle regleras enligt à-prislistan med tillägg eller avdrag om 5 %. Hovrätten noterade även att det i MER Anläggning 13 föreskrivs att ersättning för arbete där mängd anges ska baseras på à-pris för respektive mätenhet.

Vid prövningen av frågan fäste hovrätten även särskild vikt vid två bestämmelser i AB 04. För det först noterade hovrätten att det i bestämmelsen om väsentlig rubbning (AB 04 kap. 6 § 5) anges att både ÄTA-arbeten och förändringar i förhållande till angiven mängd i kontraktshandlingarna kan komma att påverka förutsättningarna för en entreprenad. För det andra påtalade domstolen att det framgår av AB 04 kap. 2 § 5 att ändrad mängd arbete till följd av entreprenörens sätt att utföra entreprenaden inte räknas som ÄTA-arbete.

Mot denna bakgrund fann hovrätten att den tolkning som ligger närmast till hands är att utfört arbete som överstiger den mängd som angetts i mängdförteckningen fortfarande utgör kontraktsarbete. Hur mycket mängden arbete ökat bör inte vara avgörande för denna kategorisering.

Mängdförändringen utgjorde således inte ett ÄTA-arbete som behövde beställas av beställaren.  Hovrätten ansåg dock att entreprenören inte styrkt omfattningen av utfört kontraktsarbete, bland annat med hänsyn till vissa osäkerheter avseende mätfilen och att mätteknikern hade inte ens hörts i målet. Kravet avseende de påstått ökade mängderna ogillades därför.

Reflektioner

Domstolen lämnar viss välkommen vägledning om vad som ska klassas som en uppgift. Avgörandet väcker dock följdfrågor. Av AB 04 kap. 1 § 8 följer även att om det vid tiden för avgivande av anbud saknas uppgifter om bland annat arbetsområdet ska förhållandena antas vara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning. Denna bestämmelse berörs över huvud taget inte i domen. Om hovrätten ansåg att platschefens utsaga inte var att klassificera som en uppgift bör nästa steg ha varit att fråga sig vad entreprenören borde ha förutsatt om arbetsområdet. Om entreprenören inte borde ha förutsatt att det fanns el på arbetsplatsen hade detta kunnat utgöra ett likställt ÄTA-arbete med stöd av AB 04 kap. 1 § 8 och kap. 2 § 4. Att domstolen inte gick in på detta skulle kunna bero på hur parterna la upp sin talan.

Domen förtydligar även att arbete som överstiger den mängd som angetts i mängdförteckningen fortfarande utgör kontraktsarbeten och påvisar vikten av att säkra tillförlitlig bevisning avseende mängden utfört arbete för att det ska föreligga en rätt till ersättning.

Domen har överklagats till Högsta domstolen. Det är dock endast ett fåtal domar per år som prövas av den domstolen, och det återstår att se om denna dom får prövningstillstånd. Vi följer utvecklingen.