Artikel Artikelserie om besiktningar av entreprenader, del 1: Besiktningar – en introduktion

I den första delen av vår nya artikelserie om besiktningar går vi igenom grunderna i det entreprenadrättsliga besiktningsinstitutet: vad en besiktning egentligen innebär, vilken roll besiktningsmannen spelar samt hur en besiktning går till från ax till limpa.

Vad är en besiktning av en entreprenad?

Hela det sjunde kapitlet i AB 04 och ABT 06 rör besiktningar av entreprenaden. En besiktning innebär att en tredje part – besiktningsmannen – kontrollerar om entreprenaden är korrekt utförd. Besiktningen är därmed ett viktigt verktyg för att exempelvis kontrollera om entreprenören utför arbetet korrekt under entreprenadtiden eller avgöra om det föreligger fel i entreprenaden efter entreprenadtiden.

Besiktningsmannens uppdrag är mer än bara en teknisk kontroll

Besiktningsmannen är en central figur i besiktningsinstitutet. Vid besiktningen undersöker besiktningsmannen om hela entreprenaden, eller de delar som är föremål för besiktning, uppfyller de krav som parternas avtal ställer på entreprenören.

Besiktningsmannens uppdrag kräver därför inte bara teknisk expertis, utan även god förståelse för parternas avtal. Besiktningsmannen ska med ”noggrant iakttagande av parternas rätt” göra en objektiv bedömning av om arbetet är kontraktsenligt utfört (AB 04/ABT 06 kap. 7 § 11). För att kunna göra det måste besiktningsmannen ha god kännedom om parternas avtal, vilket omfattar allt från ursprungliga ritningar och beskrivningar till ÄTA-arbeten. Detta understryks av att besiktningsutlåtandet ska innehålla en anteckning om vilka entreprenadhandlingar och andra överenskommelser rörande entreprenadens omfattning och utförande som ligger till grund för besiktningsmannens utlåtande (se AB 04/ABT 06 kap. 7 § 14).

Det är beställaren som utser besiktningsmannen, om parterna inte har avtalat om annat (AB 04/ABT 06 kap. 7 § 7).

Kallelsen till besiktningen

En av de viktigaste reglerna är att besiktningsmannen i god tid skriftligen ska kalla parterna till besiktningen (AB 04/ABT 06 kap. 7 § 10). Kallelsen är viktig eftersom den ger parterna en möjlighet att förbereda sig och närvara vid besiktningen. Om en part väljer att inte närvara utan giltigt skäl hindrar det inte att besiktningen ändå genomförs. Frånvaron noteras då i utlåtandet, men besiktningen och dess resultat är fortfarande giltiga.

Genomförandet av besiktningen

En fackmässigt utförd besiktning kräver mer än en snabb visuell kontroll av arbetena. Besiktningsmannen förväntas göra en noggrann undersökning, till exempel genom att öppna inspektionsluckor, och att använda alla sina sinnen (han eller hon kan därför inte bortse från exempelvis en avvikande lukt).

Under själva besiktningen har entreprenören en skyldighet att bistå med den handräckning som behövs (AB 04/ABT 06 kap. 7 § 15 sjunde stycket). Detta innebär att entreprenören ska vara behjälplig med enklare, praktiska göromål som underlättar besiktningsmannens arbete, exempelvis öppna luckor eller hjälpa till att manövrera installationer för funktionskontroller.

I vissa fall behöver besiktningsmannen inte fysiskt inspektera varje enskild del. Om entreprenören har ett system för egenkontroll och kan visa skriftlig dokumentation som styrker att en del av arbetet är kontraktsenligt utfört, kan besiktningsmannen välja att förlita sig på detta underlag (se AB 04/ABT 06 kap. 7 § 12 andra stycket). Arbetssättet kan effektivisera besiktningen, men ställer höga krav på entreprenörens dokumentation. Det är därför lämpligt att göra vissa stickprov av dokumentationen för att verifiera att den är tillförlitlig.

Så tolkar du anmärkningarna i besiktningsutlåtandet

Resultatet av en besiktning samlas i ett skriftligt besiktningsutlåtande (AB 04/ABT 06 kap. 7 § 13). När besiktningsmannen upptäcker något som kan vara ett fel ska detta noteras i utlåtandet. Ett fel får dock inte antecknas utan att båda parter har fått möjlighet att yttra sig om detta.

Besiktningsutlåtandet ska dock inte bara innehålla sådant som besiktningsmannen bedömer är fel i entreprenörens arbete. AB 04/ABT 06 kap. 7 § 14 listar tjugofem typer av information som i tillämpliga delar ska antecknas i utlåtandet. Delar av informationen noteras oftast tillsammans med en bokstavsbeteckning som markerar vilken typ av notering det är fråga om. De vanligaste beteckningarna är följande:

• E – En anmärkning som besiktningsmannen bedömer är ett fel som entreprenören ansvarar för att åtgärda.
• B – En anmärkning som besiktningsmannen anser att entreprenören inte är ansvarig för. Det kan till exempel handla om en brist i beställarens projektering.
• A – En anmärkning som beställaren har påtalat, men som besiktningsmannen inte bedömer är ett fel i entreprenaden.
• S – Ett förhållande där den slutliga bedömningen skjuts upp till en senare besiktning. Det kan till exempel handla om att testa ett värmesystem som kräver vinterklimat för att kunna funktionsprovas fullt ut.
• U – En anmärkning som kräver en särskild utredning för att ansvarsfrågan ska kunna avgöras. Detta används när orsaken till en brist eller ansvaret för den är oklar vid besiktningstillfället.
• N – Ett förhållande som besiktningsmannen bedömer ska leda till en nedsättning av entreprenadsumman, det vill säga ett prisavdrag i stället för ett avhjälpande. Detta används för sådana ej väsentliga fel som entreprenören inte är skyldig att avhjälpa (jfr AB 04 kap. 5 § 18 och ABT 06 kap. 5 § 19).

Sammanfattningsvis

Besiktningsinstitutet är ett centralt verktyg för att säkerställa kvaliteten i en entreprenad, då det innebär att en tredje part – besiktningsmannen – kontrollerar entreprenaden och bedömer om entreprenörens arbete uppfyller de krav som ställs.

Besiktningsmannen är därmed en viktig aktör i en entreprenad. För att denne ska få så goda förutsättningar som möjligt att utföra sitt arbete måste besiktningsmannen få tillgång till entreprenadhandlingarna i god tid före besiktningen.

Även om det grundläggande syftet är detsamma för samtliga besiktningstyper – att kontrollera om entreprenaden är korrekt utförd – kan besiktningens omfattning variera, exempelvis beroende på när i tiden den genomförs. I nästa del av artikelserien kommer vi att behandla de besiktningar som äger rum under entreprenadtiden.