Artikel Artikelserie om besiktningar av entreprenader, del 2: Förbesiktning och andra kontroller under entreprenadtiden

Att upptäcka fel först vid slutbesiktningen kan bli kostsamt och i vissa fall hindra att entreprenaden godkänns. AB 04 och ABT 06 innehåller dock flera mekanismer för att bedöma arbetenas kontraktsenlighet redan under entreprenadtiden. I den här artikeln, som är den andra i vår artikelserie om besiktningar, går vi igenom förbesiktningar och fortlöpande besiktning, och vad som skiljer dem från beställarens egen kontroll.

Förbesiktning för punktvis bedömning av arbeten under entreprenadtiden

En förbesiktning innebär att besiktningsmannen under entreprenadtiden besiktar ett visst arbete. Ett av syftena med förbesiktningen är att tidigt upptäcka fel som skulle vara svåra eller dyra att åtgärda om de upptäcks vid ett senare tillfälle.

Både beställare och entreprenör kan enligt AB 04/ABT 06 kap. 7 § 1 påkalla förbesiktning under entreprenadens gång om:

• Arbete efter färdigställandet av entreprenaden inte är eller inte utan väsentligt ingrepp blir åtkomligt för besiktning. Det kan handla om tätskikt i ett badrum som snart ska täckas med kakel eller installationer i ett schakt som ska byggas igen.
• Avhjälpande av fel i arbetet efter färdigställandet skulle vara till väsentlig olägenhet för parten. Exempelvis kan en fasad förbesiktigas innan byggställningarna monteras ned, för att undvika att ställningarna behöver resas igen om fel senare upptäcks i fasaden.
• Arbete före färdigställandet av entreprenaden tas i bruk av beställaren. Om beställaren av exempelvis en ombyggnation av en skola behöver tillgång till vissa klassrum innan hela entreprenaden är färdigställd fungerar förbesiktningen som en bedömning av de färdigställda klassrummens kontraktsenlighet inför ibruktagandet.
• Det finns andra särskilda skäl. Ett exempel på när ”särskilda skäl” föreligger är vid en så kallad normerande förbesiktning. Det innebär att parterna tidigt besiktigar ett arbete som ska upprepas många gånger, till exempel ett badrum, ett fönsterparti eller ett hotellrum. Förbesiktningen blir vägledande (normerande) – det vill säga genom besiktningen fastställs vad som är ett kontraktsenligt utförande. Genom den normerande förbesiktningen kan ett fel upptäckas i det första badrummet, vilket innebär att felet kan undvikas i övriga badrum som utförs efter besiktningen.

Fortlöpande besiktning för regelbunden bedömning av arbetena

Som ett alternativ till enstaka förbesiktningar kan parterna komma överens om fortlöpande besiktning enligt en uppgjord besiktningsplan. En fortlöpande besiktning är ingen separat besiktningstyp som är definierad i standardavtalen, utan det utgör snarare ett arbetssätt som parterna avtalar om för att få en fortlöpande kvalitetskontroll.

Standardavtalen innehåller en kortfattad beskrivning av fortlöpande besiktning i kommentaren till AB 04/ABT 06 kap. 7 §§ 1 och 2: ”Parterna kan avtala om fortlöpande besiktning. Sådan besiktning genomförs som förbesiktning eller slutbesiktning.”

En fortlöpande besiktning innebär typiskt sett att parterna enas om att löpande under entreprenadtiden förbesiktiga arbeten innan entreprenaden avslutningsvis slutbesiktigas. Genom att låta besiktningsmannen återkommande granska utfört arbete – exempelvis inför varje ny byggetapp – kan parterna löpande fånga upp fel i stället för att vänta till slutbesiktningen.

Detta ger en regelbunden och systematisk kvalitetskontroll under hela entreprenadtiden och kan vara ett effektivt sätt att snabbt upptäcka avvikelser och säkerställa att projektet håller rätt kurs. Fördelen är att parterna undviker att en stor mängd fel och diskussioner samlas på hög inför slutbesiktningen. I stället hanteras frågor löpande i mindre, mer hanterbara delar, vilket kan leda till ett smidigare projekt och färre konflikter.

Eftersom fortlöpande besiktning inte är reglerad i standardavtalen är det viktigt att parterna är överens om de praktiska detaljerna, såsom hur ofta besiktningarna ska genomföras och vilka delar av entreprenaden som ska omfattas av respektive besiktning. En tydlig reglering minskar risken för oenighet om besiktningens omfattning och betydelse längre fram i projektet.

Beställarens kontroll – ett alternativ till besiktning?

Beställaren har enligt AB 04/ABT 06 kap. 3 § 5 rätt att utöva den kontroll över entreprenaden som denne anser lämplig. Kontrollerna ska så långt som möjligt genomföras utan att hindra entreprenadens utförande. En utsedd kontrollant har rätt att vidta de åtgärder som behövs för kontrollen. För att kunna utföra kontrollen har kontrollanten tillträde till arbetsområdet och andra platser där arbete utförs på entreprenörens uppdrag. Kontrollanten har däremot inte enbart genom sitt uppdrag behörighet att exempelvis beställa ändringar eller tilläggsarbeten. För sådana åtgärder krävs ett särskilt bemyndigande.

Enligt AB 04/ABT 06 kap. 3 § 6 ska entreprenören anmäla när arbetsprestationer, material och varor som enligt entreprenadhandlingarna ska kontrolleras av beställaren finns tillgängliga för kontroll. Beställaren ska sedan genomföra kontrollen och meddela eventuella anmärkningar utan dröjsmål. Entreprenören ska därefter vidta de åtgärder som behövs eller – om entreprenören anser att anmärkningen saknar grund – skriftligen underrätta beställaren om detta och ange skäl till invändningen. Vill beställaren därefter hålla fast vid anmärkningen ska även det meddelas skriftligen. AB 04/ABT 06 kap. 3 § 7 föreskriver att om anmärkningen saknar grund ska det arbete som föranletts av anmärkningen behandlas som ÄTA-arbete.

Kontrollen och besiktningen fyller alltså delvis olika funktioner: kontrollen är beställarens egen uppföljning av entreprenörens arbete, medan besiktningen genomförs av en besiktningsman som ska iaktta objektivitet och beakta såväl entreprenörens som beställarens intressen vid besiktningen (se kommentaren till AB 04/ABT 06 kap. 7 § 7). Beställarens kontroll inskränker enligt AB 04/ABT 06 kap. 3 § 5 inte entreprenörens kontraktsenliga ansvar – en kontroll utan anmärkningar förhindrar alltså inte beställaren att senare påtala fel som missades vid kontrollen. Detta skiljer sig från besiktningen, där beställaren enligt AB 04/ABT 06 kap. 7 § 11 i vissa fall är förhindrad att göra gällande fel som upptäcktes efter besiktningen. En gemensam nämnare för de två granskningsformerna är dock att entreprenören som utgångspunkt är skyldig att avhjälpa fel som noterats vid kontrollen/besiktningen (se AB 04/ABT 06 kap. 3 § 7 och kap. 5 § 17).

Besiktningen och beställarens kontroll är inte ömsesidigt uteslutande, utan beställaren kan välja att både genomföra en egen kontroll och exempelvis påkalla en förbesiktning.

Sammanfattning

Besiktningar och kontroller under entreprenadens gång ger parterna möjlighet att upptäcka och hantera fel innan de blir kostsamma eller svåra att åtgärda. Det gäller såväl beställarens kontroller som enstaka förbesiktningar och fortlöpande besiktningar.

Resultatet från en förbesiktning dokumenteras på samma sätt som vid andra besiktningsformer, i ett besiktningsutlåtande. Där används de anmärkningsbeteckningar som vi gick igenom i förra delen av artikelserien (bland annat E, B, S, U, N och A). Beställarens kontroll är mindre formstyrd, men för att minska risken för en senare tvist om vad som sades efter kontrollen bör anmärkningen vara skriftlig och tydligt beskriva vilka fel som upptäckts.

Vad gäller de berörda besiktningsformerna passar enstaka förbesiktningar bra för att exempelvis kontrollera specifika arbeten som annars riskerar att bli svåråtkomliga eller dolda, medan den fortlöpande besiktningen kan användas för en kontinuerlig avstämning under hela entreprenadtiden.

I nästa del av artikelserien går vi igenom slutbesiktningen, som är ett avgörande moment i entreprenaden. Vi beskriver hur en slutbesiktning genomförs och vilka rättsverkningar ett godkännande och avlämnande av entreprenaden får. Vi tar också upp vad som händer om entreprenaden inte godkänns.