Artikel Betongincidenten och rätten till vite efter hävning

Hovrätten över Skåne och Blekinge har nyligen meddelat en dom i ett intressant mål gällande en entreprenad där frågor om vite efter hävning och jämkning på grund av medvållande prövades.

Bakgrund

Entreprenören hade lagt ut horisontella stamledningar för avlopp under marknivån och kompletterade dessa med vertikala ledningar som stack upp ovan mark. Vissa vertikala ledningar avslutades med en golvbrunn. När en sidoentreprenör sedan gjöt bottenplattan lossnade en av golvbrunnarna och betong rann ner genom den vertikala ledningen (vilket i målet kallades ”betongincidenten”). Betongen stelnade och orsakade stora besvär och kostnader. Följderna av betongincidenten noterades som fel i utlåtanden från såväl slutbesiktningen som efterbesiktningen. Parterna hade olika syn på vem som var ansvarig för betongincidenten och om avhjälpandeåtgärder skulle ske utan kostnad för beställaren.

Entreprenören hävde avtalet efter att beställaren motsatt sig att betala för det arbete som entreprenören utfört avseende borttagning av betong i avloppsröret (vid det tillfället var följderna av betongincidenten dock inte helt åtgärdade).

Beställaren gjorde å sin sida gällande rätt till vite för försenat felavhjälpande och ersättning för avhjälpandeåtgärder eftersom entreprenören inte åtgärdat följderna av betongincidenten. Vi har tidigare skrivit en artikel om tingsrättens bedömning i tvisten. Nu har även Hovrätten över Skåne och Blekinge i mål T 302-24 prövat tvisten som bland annat handlar om rätten till förseningsvite efter hävning och om det förelegat förutsättningar för jämkning av vitet.

Tingsrättens bedömning

Entreprenören menade att vitet inte kunde utgå för tiden efter hävningen. Tingsrätten fann dock att entreprenörens hävning var obefogad och att vite ”redan av detta skäl” skulle utgå även för tiden efter hävningen och fram till dess att beställaren avhjälpt betongincidenten. Tingsrätten noterade även att det inte var visat att de av beställaren utförda avhjälpandeåtgärderna utförts långsammare än vad entreprenören hade kunnat göra om denne fullföljt avhjälpandet.

Entreprenören hade även invänt att beställaren varit medvållande till följderna av betongincidenten och att vitet därför skulle jämkas. Entreprenören hävdade att kostsamma följder av betong­incidenten hade kunnat undvikas om avhjälpandeåtgärder hade satts in samma dag som incidenten inträffat, innan betongen börjat härda. Entreprenörens projektledare informerades dock först dagen efter incidenten.

Tingsrätten ansåg att beställarens chefer på plats omedelbart borde ha insett det allvarliga problem som hade uppstått genom betongincidenten och att de borde ha agerat ytterligare för att säkra entreprenadens framdrift. Enligt tingsrätten var det minsta som kunde begäras att beställaren omgående berättade om händelsen för entreprenörens chefer. Mot den bakgrunden fann tingsrätten att beställaren måste bära ett tungt ansvar för följderna av betongincidenten och jämkade vitet till noll kronor.

Hovrättens bedömning

Hovrätten höll med tingsrätten om att beställaren varit berättigat till vite även efter hävningen.

Hovrätten fann däremot att tingsrätten grundat sitt avgörande (gällande frågan om medvållande) på icke åberopade omständigheter då beställaren hade lagts till last att dess chefer inte omedelbart efter betongincidenten hade agerat ytterligare för att säkra entreprenadens framgång.

Med anledning av det granskade hovrätten vad entreprenören faktiskt gjort gällande i såväl tingsrätten som hovrätten vad avser grunden för jämkningen. Sammanfattningsvis gjorde entreprenören gällande att beställaren varit medvållande beaktat följande:

1. Beställarens agerande vid tiden för betongincidenten.
2. Beställaren förhöll sig ovetande om betongincidentens skador och säkerställde inte att betongincidenten åtgärdades innan gjutning skulle ske av nästa huskropp.
3. Obehörig personal hos en sidoentreprenör återmonterade rör utan tillräckliga kunskaper om hur detta skulle göras.

Vad gäller frågan om medvållande fann hovrätten att parterna och vittnena hade olika uppfattningar om i vilken omfattning sidoentreprenören rubbat entreprenörens installationer, vilka åtgärder beställaren vidtog med anledning av det och hur det brukar gå till i liknande projekt. Eftersom inga säkra slutsatser kunde dras i detta hänseende var det inte visat att beställarens agerande före betongincidenten varit sådana att beställaren skulle betraktas som medvållande till den skada som uppstod.

Hovrätten fann inte heller att det var visat att beställaren haft insikt i hur allvarligt felet var innan gjutningen av nästa hus ägde rum. Hovrätten noterade i samband med detta att det var oklart när entreprenören filmade rören och när beställaren informerades om resultatet av filmningen. Med hänsyn till detta fann hovrätten att beställaren inte kunde anses vara medvållande till den skada som uppstod. Därmed saknades skäl för jämkning.

Kommentar

En fråga som ibland diskuteras är om ett vite ska fortsätta löpa efter en hävning.

I det här fallet ansåg såväl tingsrätten som hovrätten att vitet skulle fortsätta löpa även efter hävningen. Varken tingsrätten eller hovrätten utvecklar sitt resonemang i denna del. Tingsrätten tryckte dock på att entreprenörens hävning var obefogad och hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning. Ett argument för varför vitet bör fortsätta löpa i denna situation är att det vore problematiskt om en entreprenör skulle kunna undgå ett vite genom att dessförinnan obefogat häva avtalet. Entreprenören ska med andra ord inte kunna försätta sig i en bättre sits genom att i strid med avtalet häva det.

Ett argument mot att vitet ska fortsätta löpa är att det inte längre är entreprenören som förfogar över arbetet – den ska inte längre utföra arbetena och kan därmed inte längre styra hur lång tid det kommer ta att åtgärda kvarstående fel.

Tingsrätten noterade att den inte kunde se att beställaren, efter att entreprenören hävt avtalet, avhjälpte betongincidentens följder långsammare än vad entreprenören hade kunnat göra. Hovrätten anslöt sedan till tingsrättens vitesberäkning utan att kommentera detta närmare. Tingsrättens resonemang antyder att om beställaren hade utnyttjat situationen genom att exempelvis dröja med att vidta avhjälpandeåtgärder (för att därigenom få rätt till ytterligare vite) hade det möjligen funnits skäl att begränsa vitet.