Artikel Ny dom om prisjustering på grund av onormala kostnadsökningar

24 september 2024
   

Jönköpings tingsrätt har i en dom från juni i år (mål nr T 3033-23) prövat frågan om en entreprenör haft rätt till ändring av avtalat pris på grund av onormala kostnadsökningar enligt ABT 06 kap. 6 § 3. Frågan om hur regeln ska tillämpas i praktiken har varit högaktuell inom byggbranschen sedan coronapandemin och kriget i Ukraina, varför domar på området är av särskilt intresse.

Bakgrunden i målet

En beställare hade anlitat en entreprenör för att uppföra en industribyggnad. Det var fråga om ett totalentreprenadkontrakt enligt ABT 06. Ersättningen var avtalad till ett fast pris utan indexreglering.

Entreprenören krävde i målet ersättning för bland annat onormala prisökningar avseende material som ingick i entreprenaden. Entreprenören gav i princip inte in några verifikat som visade dess faktiska kalkylerade och havda kostnader (såsom kvitton på materialinköp, avtal med leverantörer och dylikt), utan beräknade istället prisökningen med hjälp av Entreprenadindex. Dessutom lämnade entreprenören in en granskningsrapport av bolagets revisor som enligt entreprenören skulle visa att dess krav i målet underskred dess faktiska merkostnad.

För att beräkna själva kostnadsökningen utgick entreprenören från en metod som jämförde index vid inköpstillfället med index vid anbudsgivandet. Beräkningen gjordes utifrån Entreprenadindex indexserier för respektive materialslag. Entreprenören menade att metoden var välmotiverad och innebar att processen inte behövde tyngas ner med omfattande material och tillkommande processkostnader, vilket hade varit fallet om den behövt visa sina faktiska kostnadsverifikat.

Vad som kunde anses utgöra en normal prisförändring beräknade entreprenören utifrån medelvärdesförändringen för indexserien littera 126 Köpcentrum och logistikbyggnader med stomme av stål i Entreprenadindex under de senaste tio åren. Om prisökningen för indexet exempelvis hade varit tre procent under hälften av åren och en procent under resterande år så hade medelvärdesförändringen (och den enligt entreprenören normala prisökningen) alltså varit två procent per år.

Sammanlagt menade entreprenören att den totala kostnadsförändringen – vilket innefattar såväl den påstådda normala som den onormala prisförändringen – uppgick till ungefär 14 procent av kontraktssumman.

Beställaren bestred att det förekommit en kostnadsökning och att den uppgått till det yrkade beloppet.

Tingsrättens bedömning

Inledningsvis konstaterade tingsrätten att entreprenören inte visat att denne drabbats av några faktiska kostnader av betydelse. Entreprenören hade inte ens påstått att dess underentreprenörer, förutom i ett fall, fakturerat sina ökade kostnader gentemot entreprenören.

Därutöver fann tingsrätten att den beräkningsmodell som entreprenören presenterat som stöd för sitt krav inte räckte för att styrka att entreprenören drabbats av de faktiska kostnader som entreprenören krävde ersättning för. Entreprenören hade alltså inte uppfyllt sin bevisbörda i denna del. Tingsrätten noterade att det inte var möjligt, vare sig för tingsrätten eller motparten, att bedöma den faktiska kostnadsökningen utan byggkostnadskalkyler och verifikat, vilka alltså inte hade getts in i målet. Tingsrätten ogillade därför entreprenörens krav avseende onormala kostnadsökningar.

Analys

Tyvärr stannade tingsrättens bedömning efter konstaterandet att entreprenören inte förmått visa sina ökade kostnader, eller ens att entreprenören drabbats av någon faktisk kostnad. Domen ger därför ingen vidare ledning i hur ABT 06 kap. 6 § 3 ska tillämpas, mer än att domen indikerar att entreprenören måste visa sina faktiska merkostnader och inte kan nöja sig med att schablonisera dessa.

Dessutom visar domen hur bevisbördans placering kan avgöra ett mål och hur viktigt det är att den part som kräver ersättning av motparten presenterar ett fullgott underlag, med exempelvis kalkyler och verifikat, för att visa sin faktiska kostnad.

Tingsrättens dom har överklagats och vi kommer att följa utvecklingen i hovrätten. Vi fortsätter även att bevaka området och hoppas att vi snart kan se exempel på domar gällande tillämpningen av själva kriterierna i ABT 06 kap. 6 § 3.