Nyhet Nytt avgörande om rätten till tidsförlängning respektive hävning

26 september 2019
   

Vaxholms stad och en entreprenör träffade i december 2012 ett totalentreprenadavtal avseende ny- och ombyggnaden av en idrottshall i Vaxholm. Kontraktssumman uppgick till 61,8 miljoner kronor och utöver det hade kommunen också en option om 1,8 miljoner kronor avseende tillbyggnad av ytterligare ett våningsplan. Optionen användes. Enligt avtalet skulle entreprenaden vara klar för slutbesiktning sista oktober 2014. Sluttiden kom senare att förlängas till mars 2015.

Kilpatrick Townsend avtalRedan i ett tidigt skede av entreprenaden uppstod oenighet mellan parterna avseende kommunens skyldighet att förse entreprenören med uppgifter om bland annat energiåtgången i byggnaden. När kommunen till slut inte tillhandahöll denna information, anmälde entreprenören hinder och begärde tidsförlängning. Med anledning av bland annat detta kom arbetena att fördröjas, och i oktober 2015 hävde kommunen kontraktet. Parterna lät utföra en värdering av återstående arbeten.

Entreprenören stämde kommunen och begärde ersättning med drygt 9,5 miljoner kronor för utförda kontraktsarbeten, ÄTA-arbeten och arbeten enligt optionen. Kommunen motsatte sig käromålet och invände att arbeten motsvarande det begärda beloppet inte utförts och att flera ÄTA-arbeten inte beställts. Kommunen genstämde och begärde för sin del nästan 32 miljoner kronor avseende ersättning för färdigställandekostnader, skadestånd, felavhjälpande, avgående arbeten, återbetalning av del av kontraktssumman, förseningsvite, hyra av anläggningen och värderingskostnader.

I en omfattande dom kom tingsrätten fram till att det inte var visat att kommunen hade åtagit sig att förse entreprenören med efterfrågade uppgifter. Det låg i stället inom totalentreprenörens projekteringsansvar att i tid utföra kontraktsarbetena utifrån kontraktshandlingarna. Entreprenören ansågs således sakna rätt till tidsförlängning. Då den försening som uppstod ansågs vara av väsentlig betydelse medförde förseningen en rätt för kommunen att häva avtalet. Med beaktande av allmänna köprättsliga principer ansågs hävningen gjord i rätt tid (tidsfrister av detta slag saknas i ABT 06). Kommunen fick därför rätt till merparten av begärd ersättning för samtliga poster, med undantag för värderingskostnaderna. Den ena delen av värderingskostnaderna bedömdes inte ge rätt till ersättning eftersom den var hänförlig till tiden före hävningen (ABT 06 kap. 8 § 5), medan den andra delen visserligen avsåg värdering i samband med hävningen men eftersom entreprenören inte hade ifrågasatt värdet av utfört arbete saknade kommunen rätt till ersättning även för denna del (samma § femte stycket).  

Tingsrätten avslog alltså entreprenörens käromål och gav kommunen rätt till ersättning med strax över 30 miljoner kronor. Såsom vinnande part fick kommunen även rätt till ersättning för sina rättegångskostnader med drygt 10 miljoner kronor.

Domen har överklagats av entreprenören och, i anslutning, av beställaren. Vi följer med intresse om hovrätten ger prövningstillstånd.