
Nicklas Björklund
Advokat, Partner
I ett nytt avgörande behandlas flera spännande försäkringsrättsliga frågor, till exempel vad som kan anses utgöra en oförutsedd skada, betydelsen av formkraven i ABT 06 och om kostnader för att åtgärda skador kan vara ersättningsgilla.
Stockholms tingsrätt har nyligen meddelat en dom (mål T 6714-23) i en tvist mellan en entreprenör och dess försäkringsbolag. I målet hade entreprenören gjort gällande en rätt till ersättning ur en allriskförsäkring avseende kostnader relaterade till fuktskador i badrum.
I det aktuella målet var det utrett att fuktskador hade uppstått i flera projekt till följd av en felaktig applicering av fogmassa i badrumsmoduler. Entreprenören krävde ersättning av sitt försäkringsbolag för dess kostnader att åtgärda fuktskadade skivor och för preventiva åtgärder. Försäkringsbolaget bestred dock att försäkringsfall förelåg och att ersättningen skulle uppgå till det begärda beloppet.
Avgörandet tar upp ett flertal intressanta frågor, bland annat vad som kan anses utgöra en oförutsedd skada, betydelsen av formkraven i ABT 06 och om en entreprenör kan ha rätt att åtgärda en skada – i stället för att utge ekonomisk ersättning – och få det ersatt genom försäkringen.
De aktuella försäkringsvillkoren krävde att det var fråga om en oförutsedd skada. Gällande frågan om vad som utgör en oförutsedd skada refererade tingsrätten till domstolspraxis där det konstaterats att begreppet oförutsedd skada inte ska tolkas bokstavligt. I stället måste villkoret uppfattas som att skada i någon rimlig mening inte varit möjlig att förutse vid en objektiv bedömning. Avgörande vid bedömningen är vad som måste ha varit möjligt att upptäcka för en ansvarsfull arbetsledning som rutinmässigt genomför erforderliga kontroller. I doktrin anges även att det ska beaktas om det, utifrån omständigheterna då skadan inträffade, hade varit naturligt och rimligt för arbetsledningen på alla nivåer inom ett företag att förstå att det låg i farans riktning att skadan skulle komma att inträffa.
I det aktuella målet skedde felet som orsakat den fysiska skadan i modulfabriken när entreprenörens montörer inte följde monteringsanvisningarna. Tingsrätten fann vid en samlad bedömning att entreprenören visat att felet berott på slarv som arbetsledningen inte på någon nivå haft anledning att räkna med eller på annat sätt förutse.
Förutom arbetsledningens ansvar ska även omständigheter som blivit kända under försäkringstiden beaktas enligt tingsrätten. Det hade därmed betydelse när arbetsledningen fick insikt i hur skadorna uppstått och möjlighet att förebygga skador. Senast i samband med ett besök på fabriken under augusti 2021 ansågs det ha stått klart för entreprenören vad skadorna berodde på. Vid den tidpunkten ansågs entreprenören ha fått full insikt i felets betydelse och risk för skador.
Av betydelse i målet var även att risken för skada bedömdes öka med tiden. Om skador upptäcktes nära inpå den vunna insikten om skadans orsak ansåg tingsrätten inte att skadorna i någon rimlig mening varit möjliga att förutse. Om skadorna däremot upptäcktes långt efter den vunna insikten och inget felavhjälpande skett kunde skadorna inte anses ha varit oförutsedda. Enligt rätten fick nio månader anses ge entreprenören tillräcklig tid att besiktiga och vidta preventiva åtgärder för att förebygga skador. Skador som upptäcktes inom nio månader från fabriksbesöket – då entreprenören ansågs ha fått full insikt om felets betydelse och risk för skador – kunde därmed anses vara oförutsedda.
Efter en tolkning av försäkringsvillkoren konstaterade tingsrätten att en rätt till försäkringsersättning förutsätter ”under garantitiden att [entreprenören] haft skyldighet enligt ABT 06 att ersätta skadan eller att [entreprenören] under ansvarstiden haft en skyldighet enligt ABT 06 att betala skadan till följd av väsentligt fel som beror på fel i arbetsprestation.”
Försäkringsbolaget menade dock att det fanns ytterligare krav i ABT 06 som måste vara uppfyllda för att försäkringen skulle omfatta skadan. Det försäkringsbolaget syftade på var formkraven på skriftlighet, besiktning och reklamation. Av ABT 06 kap. 5 § 15 följer att en beställare utan dröjsmål skriftligen ska underrätta entreprenören då han upptäcker fel eller skada på grund av fel. I ABT 06 kap. 5 § 17 finns bestämmelser om entreprenörens rättighet och skyldighet att avhjälpa fel, och i ABT 06 kap. 5 § 21 finns bestämmelser om när skadeståndsanspråk senast ska framställas.
Entreprenören hade i målet endast visat skriftliga reklamationer avseende vissa skador. Tingsrätten ansåg dock inte att det uteslöt att försäkringsfall förelåg. Entreprenören hade självmant sökt upp beställare och undersökt badrummen. Entreprenören informerade beställarna om de upptäckta felen och eventuella skador. Tingsrätten ansåg att det saknades skäl att betvivla att beställarna åtminstone muntligen begärt att badrummen åtgärdades och att de därefter lämnade entreprenören tillträde för arbetet. Därmed ansågs ingen skada eller fel ha blivit åtgärdat utan att beställare begärt det.
Tingsrätten fann således att entreprenören styrkt att beställarna reklamerat alla projekt. Tingsrätten ansåg även inte att det skulle vara rimligt om försäkringsbolaget skulle undgå reglering av försäkringsfall av formella skäl. Försäkringsbolaget lyckades således inte med dess invändning om att försäkringsersättning inte skulle utgå på grund av att vissa formkrav enligt ABT 06 inte var uppfyllda.
I målet valde entreprenören att åtgärda fel och skador istället för att utge en ekonomisk ersättning till beställarna. Försäkringsbolaget hävdade att åtgärdande av skador inte ger rätt till försäkringsersättning, sådan ersättning kan endast lämnas om entreprenören betalat beställarna för skadorna.
Tingsrätten uppfattade försäkringsvillkoret – att entreprenören varit skyldig att ersätta skadan enligt entreprenadavtalet eller betala enligt ABT 06 – som att det i och för sig krävdes att entreprenören varit ersättningsskyldig gentemot beställarna. Däremot ansåg inte tingsrätten att villkoret kunde anses begränsa formen för hur entreprenören får ersätta beställarna. Om inte entreprenören skulle ha möjlighet att själv avhjälpa fel och skador skulle det innebära att viktiga delar av ABT 06 inte skulle kunna tillämpas och medföra ökade kostnader även för försäkringsbolaget i slutändan. Så länge entreprenören i och för sig varit skyldig att ersätta skadan eller betala för skadan ansågs försäkringen således gälla även om entreprenören valt att åtgärda en skada.
I målet hade försäkringsbolaget även invänt att beställarnas rätt att framställa krav på entreprenören var preskriberat. Av ABT 06 kap. 5 § 21 framgår att anspråk på skadestånd ska framställas skriftligen till motpart inom vissa angivna tider. Tingsrätten konstaterade att det visserligen finns en frist beträffande framställande av skadeståndsanspråk enligt kap. 5 § 21 men inte för avhjälpande, vilket beställarna hade begärt enligt kap. 5 § 17. Rätten kom således fram till att entreprenören hade rätt till ersättning enligt försäkringen för kostnaderna att åtgärda vissa skador.
Av ABT 06 kap. 5 § 8 framgår att om en entreprenör är ansvarig för fel, ansvarar entreprenören också för skada på entreprenaden på grund av fel. Distinktionen mellan fel och skador är dock i vissa fall svår att bedöma och kan få betydande rättsliga konsekvenser då det av ordalydelsen i ABT 06 kap. 5 § 17 följer att en entreprenör är berättigad och skyldig att avhjälpa fel. I det aktuella målet ansågs entreprenören har rätt att välja hur beställaren skulle ersättas för skador (det vill säga att entreprenören kunde välja att avhjälpa skadorna istället för att utge ekonomisk ersättning för skadorna). Det framstår som rimligt att det även ska föreligga en rätt till försäkringsersättning även för åtgärdande av skador.
För att nå slutsatsen att entreprenören – och därmed också försäkringsbolaget – är skyldig att ersätta eller avhjälpa skador blandar dock tingsrätten bestämmelser som rör åtgärdande av fel (exempelvis ABT 06 kap. 5 § 17) med bestämmelser som rör ansvar för skador (exempelvis ABT 06 kap. 5 § 21). Entreprenadrättsligt är fel och skador separata koncept. Tingsrättsdomen har överklagats till hovrätten, så det återstår att se om domen står sig i nästa instans.
Advokat, Partner
Advokat, Senior Associate