Artikel Skärpt kontroll i byggprocessen – det innebär de nya reglerna för byggherrar

I våras lämnade regeringen propositionen ”Effektiv och säker byggprocess” till riksdagen. Riksdagen antog förslaget strax därefter, och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2026. Reformen innebär den mest genomgripande förändringen av kontrollsystemet i plan- och bygglagen sedan dess tillkomst och berör såväl byggherrar som entreprenörer, kontrollansvariga och sakkunniga. Nedan redogör vi därför för några av de viktigaste förändringarna.

Bakgrund

Sedan 2023 kan en byggherre vid nybyggnad av vissa småhus anlita ett certifierat byggprojekteringsföretag, något som medför att byggnadsnämnden inte behöver pröva om vissa krav på åtgärden uppfylls. För att ett byggprojekteringsföretag ska kunna anlitas måste det dock först ha blivit certifierat av ett särskilt certifieringsorgan. Certifieringsorganet måste i sin tur vara ackrediterat för uppgiften. Genom propositionen Effektiv och säker byggprocess (prop. 2025/26:172) reformeras detta system.

Ett första skäl till reformen är att introduktionen av certifierade byggprojekteringsföretag hittills inte fått något genomslag i praktiken, eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekteringsföretag. Följaktligen har det inte funnits några certifierade byggprojekterings­företag för byggherrar att anlita.

För att fler ska börja använda byggbedömarsystemet har det nu utökats till att omfatta fler byggnadstyper. Tidigare gällde det endast småhus, men nu kan det användas även vid uppförandet av exempelvis förskolor, skolor, vårdcentraler och mindre komplementbyggnader.

Ett annat skäl till reformen är att Byggkontrollutredningen (SOU 2023:70) i sitt betänkande konstaterade att byggfel lätt uppstår i en miljö där många parter arbetar under tidspress utan att någon har ett tydligt ansvar för att identifiera var riskerna är som störst. Detta motiverar att sakkunnigkontroll nu görs obligatorisk för vissa byggåtgärder.

Sammantaget syftar lagförslagen både till att underlätta byggandet för standardiserade projekt i flera kommuner och till att skärpa kontrollen av byggnadsverk där fel kan medföra allvarliga risker.

Obligatorisk sakkunnigkontroll och skärpta oberoendekrav

Hittills har det varit byggnadsnämnden som från fall till fall avgör om ett byggprojekt behöver kontroll av en sakkunnig. Genom lagändringen i somras införs en ny, obligatorisk ordning: regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska i föreskrifter peka ut vilka åtgärder eller byggnadsverk som alltid ska sakkunnigkontrolleras, oavsett byggnadsnämndens egen bedömning.

Enligt propositionen bör obligatorisk sakkunnigkontroll gälla för de områden där fel kan få de allvarligaste konsekvenserna – det vill säga vid kontroll av de tekniska egenskapskraven bärförmåga, stadga och beständighet samt säkerhet vid brand och vid användning.

För att en sakkunnig faktiskt ska utgöra ett oberoende komplement till byggherrens egenkontroll skärps också kraven på den sakkunniges självständighet. En sakkunnig får inte kontrollera ett arbete som denne själv har varit delaktig i. Vid kontroll av de ovan nämnda egenskapskraven får den sakkunnige dessutom inte vara anställd hos, närstående till eller i beroendeställning till byggherren, projektören eller utföraren.

Av samma skäl införs en självständig regel för kontrollansvariga: en kontrollansvarig som själv har projekterat en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll får inte längre vara kontrollansvarig för samma projekt. Skälet är att den sakkunniga kontrollen annars riskerar att granska ett arbete som utförts av någon man samarbetar nära med i projektet.

Byggbedömare ersätter certifierat byggprojekteringsföretag och får utökat ansvar

Det som tidigare har benämnts ”certifierat byggprojekteringsföretag” byter nu namn till ”byggbedömare”. Rollen utökas dessutom till att även omfatta kontroll vid genomförandet av byggåtgärder, inte som tidigare enbart projekteringen. Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva det som omfattas av byggbedömarens ansvar.

Syftet med reglerna är att låta byggherrar – framför allt de som bygger standardiserade produkter på flera håll i landet – frikoppla sig från kommunernas varierande tolkningar av regelverket genom att anlita en certifierad byggbedömare som tar ett större ansvar för kontrollen.

När en byggbedömare används ska den, på grundval av en riskbedömning, ta fram en skriftlig beskrivning av vad som ska kontrolleras och vem som ska utföra kontrollerna. Kontrollerna ska utföras av kompetenta och självständiga personer, och byggbedömaren ska informera byggherren och, vid behov, byggnadsnämnden om avvikelser.

Exakt vilka typer av nybyggnader som får omfattas av byggbedömarens ansvar ska framgå av särskilda föreskrifter. En byggbedömare får dock aldrig användas för kontroll vid genomförandet om någon åtgärd i projektet omfattas av den ovan beskrivna obligatoriska sakkunnigkontrollen.

Kostnaden för att certifiera och vidmakthålla kompetensen bedöms bli betydande. De flesta byggherrar väntas därför i praktiken anlita byggbedömartjänster från andra aktörer, exempelvis tekniska konsulter, snarare än att bygga upp kompetensen i egen regi.

Byggherrens ansvar för projektering och genomförande förtydligas

Offentligrättsligt – det vill säga enligt det regelverk som styr förhållandet mellan staten och enskilda – är det byggherren som ansvarar gentemot framför allt byggnadsnämnden för att gällande krav i exempelvis plan- och bygglagen och tillhörande föreskrifter är uppfyllda. Det ansvaret är skilt från det avtalsrättsliga ansvaret mellan byggherren och dess avtalsparter, som ålägger entreprenörerna och konsulterna att i förhållande till byggherren säkerställa att reglerna uppfylls.

Hittills har byggherrens ansvar formulerats som att denne ”ska se till att” den aktuella åtgärden uppfyller de ställda kraven, men det har enligt lagtexten bara omfattat själva genomförandet. Nu förtydligas att byggherren även ”ansvarar för” den projektering som ligger till grund för åtgärden – alltså att också ritningar och tekniska lösningar ska uppfylla kraven, inte bara det faktiska bygget.

Kommentar

Det finns anledning för de som är involverade i entreprenader att följa reformen med viss uppmärksamhet. Den utökade byggbedömarrollen, den obligatoriska sakkunnigkontrollen och det förtydligade ansvaret för projektering berör flera delar av hur byggprojekt organiseras och vilka roller som anlitas, även om det återstår att se hur tillämpningen utvecklas i praktiken.

De skärpta oberoendekraven på sakkunniga kan också på sikt komma att påverka hur roller i byggprojekt brukar vara utformade. Även om de närmare konsekvenserna återstår att se, finns det skäl att följa hur branschen och enskilda aktörer väljer att anpassa sig när reformen börjar tillämpas i praktiken.