Artikel Tvist om Sveriges lyxigaste bygge avgjord i hovrätt

Influerarparet Jocke och Jonna Lundell var för några år sedan aktuella i  tv-serien ”Lundellhuset – Sveriges lyxigaste bygge”. I tv-serien får tittarna följa Jocke och Jonnas renoveringar av en villa i Norrköping till Sveriges lyxigaste hus. Bakom kulisserna pågick en tvist mellan Jocke och Jonna samt ett av de byggbolag som paret anlitat för renoveringen. Tvisten har nu avgjorts av Göta hovrätt.

Bakgrund

Bolaget Jocke och Jonna AB ingick under 2020 tillsammans med en entreprenör ett entreprenadavtal, med ABT 06 som tillämpligt standardavtal, om att utföra byggnation av en terrass till parets villa.

Efter en tid hävde Jocke och Jonna entreprenadavtalet. Därefter uppstod tvist om byggbolagets rätt till ersättning för utförda kontrakts- och ÄTA-arbeten och parternas respektive rätt till ersättning till följd av hävningen av entreprenadavtalet. Tvisten har nu avgjorts av Göta hovrätt i mål T 4323-23.

Byggbolagets rätt till ersättning för utförda ÄTA-arbeten

Även om entreprenaden var en totalentreprenad hade parterna avtalat om att den skulle utföras i enlighet med ritningar och andra handlingar som tillhandahållits av Jocke och Jonna. Enligt entreprenören hade Jocke och Jonna beställt ett antal ÄTA-arbeten genom att föreskriva ändringar i förhållande till dessa handlingar. För majoriteten av dessa ÄTA-arbeten menade Jocke och Jonna att de i första hand inte beställts och i andra hand att entreprenören inte, i enlighet med ABT 06 kap. 2 § 7, aviserat om att ÄTA-arbetet skulle medföra en kostnadsökning.

Vad gäller frågan om ÄTA-arbetena beställts kunde hovrätten konstatera att utredningen i målet visade att arbetena beställts av Jocke och Jonna. Exempelvis var det bevisat att Jocke och Jonna beställt ÄTA-arbete med att bredda en takkupa. Jocke och Jonna hade bestridit att så var fallet, men motbevisades av en åberopad sekvens från tv-serien där Jocke förklarade att takkupan gjorts bredare.

Efter att hovrätten konstaterat att ÄTA-arbetena beställts gick domstolen vidare till att pröva om entreprenören aviserat att ÄTA-arbetet skulle medföra en kostnadsökning i enlighet med ABT 06 kap. 2 § 7. Enligt denna bestämmelse ska entreprenören skriftligen underrätta beställaren om beställaren efter avtalets ingående kräver en viss funktion eller teknisk lösning som enligt entreprenören berättigar till ersättning utöver kontraktssumman. Underrättelsen ska ske senast innan projekteringen av ÄTA-arbetet påbörjas. Om entreprenören inte underrättar beställaren, följer av ABT 06 kap. 2 § 8 att entreprenören inte har rätt till ersättning utöver kontraktssumman, om inte sådan påföljd skulle vara oskälig.

För de flesta av de ÄTA-arbeten som var aktuella i tvisten hade entreprenören underlåtit att skriftligen underrätta om kostnadsökningen. Enligt hovrätten vore det dock oskäligt att inte ge entreprenören rätt till ersättning för dessa ÄTA-arbeten. Som skäl för detta angav hovrätten bland annat att Jocke och Jonna måste ha förstått att de föreskrivna ändringarna innebar tillräckligt stora avvikelser från de ursprungliga ritningarna och att de därför inte heller kan ha omfattats av kontraktsarbetena. Även i denna del kunde entreprenören utnyttja sekvenser från tv-serien som bevisning. I serien hade nämligen Jocke uttalat sig om ett av de aktuella ÄTA-arbeten och berättat att han inte vet exakt vad det landar på kostnadsmässigt ”men kanske en hundring”.

Jocke och Jonnas hävning av entreprenadavtalet var obefogad

Jocke och Jonna beslutade att häva entreprenadavtalet och menade att hävningen var befogad eftersom entreprenörens fakturering varit felaktig och att entreprenaden varit behäftad med fel. I denna del kunde hovrätten konstatera att den fakturering som hänvisats till främst skett efter hävningen av entreprenadavtalet. Entreprenörens fakturering kunde därför inte användas som grund för att häva. Enligt hovrätten var inte heller de fel som förelåg vidhävningstillfället tillräckligt omfattade för att motivera en hävning. Domstolen ansåg därför att Jocke och Jonnas hävning var obefogad.

Eftersom hävningen var obefogad kunde hovrätten även konstatera att Jocke och Jonna inte hade rätt till ersättning för merkostnader som uppstått till följd av hävningen.

Entreprenörens rätt till ersättning efter hävningen

I entreprenörens åtagande ingick att uppföra en mur till ett fast pris. Vid hävningstidpunkten var arbetet med muren inte slutfört. Hovrätten behövde därför ta ställning till vad värdet av de utförda arbetena med muren var för att kunna avgöra vad entreprenörens rätt till ersättning för arbetet uppgick till.

Hovrätten noterade att det i juridisk litteratur förespråkats att den så kallade proportionella metoden ska användas för att bedöma värdet av utförda arbeten efter en hävning. Hovrätten noterade vidare att metoden även använts i hovrättspraxis. Domstolen kom därför fram till att samma metod ska användas för att bedöma värdet av de utförda delarna av arbetet med att utföra muren.

I korthet innebär den proportionella metoden att det först ska avgöras hur stor andel av de totala arbetena som utförts, därefter ska man låta denna andel svara mot kontraktssumman. I aktuellt fall hade parterna avtalat om att en 175 meter lång mur skulle utföras till ett fast pris. Enligt hovrätten visade utredningen i målet att entreprenören byggt 12 meter av muren, motsvarande 7 procent av den totala längden. Entreprenörens rätt till ersättning för murens utförande bedömdes därför uppgå till 7 procent av det fasta priset.

Jocke och Jonnas rätt till ersättning för felavhjälpande efter hävningen

I målet krävde Jocke och Jonna ersättning för ett antal påstådda fel i entreprenaden, men utan att ha gett entreprenören möjlighet att avhjälpa felen. En fråga blev därför om entreprenören hade någon skyldighet att ersätta felavhjälpandekostnaderna trots att denne aldrig getts möjlighet att avhjälpa felen på egen hand. Enligt hovrätten hade entreprenörens rätt att avhjälpa fel i entreprenaden gått förlorad till följd av att entreprenadavtalet hävts. Entreprenören bedömdes därför vara ersättningsskyldig för de fel som entreprenören ansvarade för trots entreprenören inte getts möjlighet att avhjälpa felen på egen hand.

Avseende ett av felen som entreprenören ansvarade för hade inte Jocke och Jonna utfört några avhjälpandeåtgärder, utan krävde istället ersättning för sin beräknade avhjälpandekostnad. Enligt hovrätten hade Jocke och Jonna också rätt till ersättning för sin beräknade felavhjälpandekostnad med hänvisning till Högsta domstolens avgörande NJA 2014 s. 960 (”Det Andra Bolaget”).

I NJA 2014 s. 960 anges att en beställare kan ha rätt till ersättning för sin beräknade felavhjälpandekostnad när entreprenören underlåter att iaktta sin skyldighet att avhjälpa fel i entreprenaden. I det nu aktuella fallet är omständigheterna något annorlunda eftersom entreprenören aldrig bereddes möjlighet att avhjälpa felet och därför inte heller kan ha underlåtit att iaktta sin skyldighet att avhjälpa fel. Detta är dock inte något som kommenteras av hovrätten i domen.