Artikel Klausul & Konsekvens – En artikelserie om svenska och internationella standardavtal

Del 1: Sammanfattning av de olika standardavtalen

Att använda sig av internationella standardavtal kan vara ett sätt att locka anbud från utländska aktörer och därmed öka konkurrensen mellan anbudsgivare. Innan man beträder okänd mark är det fördelaktigt att veta vilka praktiska och juridiska skillnader som finns jämfört med de svenska standardavtalen. I denna artikelserie kommer vi att utforska just detta. Vi inleder med att sammanfatta de vanligaste svenska och internationella standardavtalen.

Avtal för byggverksamhet – AB 04, ABT 06 och FIDIC-avtalen

AB 04 och ABT 06 är de två centrala standardavtalen för entreprenader inom svensk bygg- och anläggningsverksamhet. De är framtagna av Byggandets Kontraktskommitté (BKK), en organisation som samlar beställare, konsulter och entreprenörer inom byggsektorn. AB 04 är avsett för utförandeentreprenader, där entreprenören ansvarar för att utföra entreprenaden i enlighet med beställarens projektering och instruktioner. ABT 06 är avsett för totalentreprenader, där entreprenören har ansvar för både projektering och utförande.

FIDIC är en internationell branschorganisation som representerar ingenjörskonsulter och tekniska rådgivare. Akronymen kommer från organisationens franska namn (Fédération Internationale Des Ingénieurs-Conseils). FIDIC har tagit fram en serie standardavtal som ofta används internationellt. FIDIC-avtalsserien består av flera avtal som brukar benämnas som böcker och som är uppkallade efter färgen på deras respektive omslag (röd, gul, silver, grön, vit och smaragd). Avtalen kallas gemensamt för ”The rainbow suite”. I avtalsserien finns avtal för total- och utförandeentreprenader (likt AB 04 och ABT 06) och även avtal för särskilda uppdragstyper (exempelvis mindre entreprenader eller underjordiska arbeten).

De olika huvudavtalen och deras svenska motsvarigheter kommer vi att beskriva närmare i den andra delen av denna artikelserie.

Avtal för konsultverksamhet – ABK 09 och FIDIC White Book

ABK 09 är, likt AB 04 och ABT 06, framtaget av BKK och reglerar konsulttjänster inom bygg- och anläggningsprojekt. ABK 09 skiljer sig därför på ett grundläggande sätt från AB 04 och ABT 06 eftersom avtalet inte reglerar entreprenadarbeten i sig, utan istället exempelvis projekterings- och projektledningsarbete.

FIDIC:s vita bok (Client/Consultant Model Services Agreement) är ABK:s närmaste motsvarighet på ett internationellt plan. De två avtalens likheter och skillnader beskrivs mer ingående i nästkommande del av artikelserien.

Avtal för materialleveranser, montage och installation

ABM 07 är ett standardavtal för köp av varor i yrkesmässig byggverksamhet. Avtalet har tagits fram av BKK tillsammans med Byggmaterialindustrierna. ABM 07 innehåller inga bestämmelser avseende montage eller installation och är därför inte avsedd för köp av större system eller komplexa maskiner.

För köp av mer komplexa produkter kan exempelvis standardavtalet NLM 19 användas. NLM är framtaget av Teknikföretagen i samarbete med motsvarande branschorganisationer i Norge, Danmark och Finland. Avtalet är avsett att hantera leverans med montage av maskiner och annan mekanisk, elektrisk och elektronisk utrustning. Avtalet är lämpligt att använda på den nordiska marknaden.

En mer internationell motsvarighet till NLM 19 är ORGALIME-avtalen. ORGALIME är en europeisk organisation som representerar industriföretag inom maskinteknik, elektroteknik och metallindustri. Organisationen har tagit fram avtal för leveranser och montage av komplexa system eller komponenter. Det kan vara lämpligt att använda sig av ORGALIME-avtalen om exempelvis produktionslinjer eller automationssystem ska levereras till eller installeras i en fabrik.

I den tredje delen av denna artikelserie kommer vi att närmare beskriva NLM, ORGALIME och andra relaterade standardavtal.

Sammanfattning

Sammantaget finns det en stor mängd standardavtal med olika användningsområden och som är upprättade för olika typer av projekt och leveranser. En viktig fråga att ställa sig är därför vilket standardavtal som är lämpligast i den aktuella situationen. Oavsett vilket standardavtal som används är det viktigt att se till att projektorganisationen har kännedom om avtalets särdrag och hur det är tänkt att tillämpas.

I nästa del av denna artikelserie kommer vi att närmare beskriva FIDIC-avtalen och jämföra dem med deras svenska motsvarigheter.