Artikel Återvinningsrusch efter Sernekes konkurs

29 januari 2026

När Serneke för drygt ett år sedan försattes i konkurs fick det betydande konsekvenser för de entreprenader som bolaget var inblandat i. Förutom de hävningar som konkursen ledde till har det nyligen uppmärksammats att Sernekes konkursbo riktat återvinningskrav mot över 200 bolag. Mot bakgrund av detta  finns det anledning att titta närmare på vad en återvinning innebär.

Vad innebär återvinning?

En konkurs kan inträffa när ett bolag är på obestånd, det vill säga när bolaget inte längre kan betala sina skulder. Efter en konkurs ska borgenärernas (det vill säga de som hade en fordran gentemot konkursbolaget) intressen tillvaratas. Syftet med konkursen är att avveckla konkursbolaget och i samband med det säkerställa att borgenärerna så långt som möjligt får sina fordringar mot konkursbolaget ersatta.

Konkurslagen innehåller därför regler som skyddar borgenärerna från illojala ageranden från gäldenärens (det vill säga konkursbolagets) sida. Dessa regler syftar till att förhindra att en gäldenär, som är eller riskerar att komma på obestånd, gör sina tillgångar oåtkomliga för borgenärer.

Om gäldenären exempelvis ger bort egendom eller betalar en borgenär, medan andra borgenärer inte får betalt, och därigenom hamnar på obestånd kan en sådan rättshandling återvinnas under vissa förutsättningar. Återvinning innebär att en rättshandling (t.ex. en betalning eller gåva) går åter. Om en borgenär fått betalt och betalningen återvinns får borgenären i stället bevaka sin fordran i konkursen.

Exempel på återvinning

Säg att ett bolag har tillgångar på 100 000 kr och två borgenärer med fordringar mot bolaget på 100 000 kr vardera. Borgenär A tillhör samma koncern som bolaget, medan borgenär B är ett fristående bolag. Om bolaget väljer att använda sina 100 000 kr till att betala borgenär A, för att behålla pengarna inom koncernen, innebär det att bolaget helt saknar medel att betala borgenär B:s fordran. Borgenär A har därmed gynnats på borgenär B:s bekostnad. Om bolaget därefter försätts i konkurs kan betalningen under vissa omständigheter återvinnas. Återvinningen innebär att borgenär A, som fått betalt, kan tvingas betala tillbaka beloppet till det konkursbo som uppstått efter konkursbeslutet. Borgenär A och B får därefter bevaka sina fordringar i konkursen och dela på de medel som flutit in till konkursboet.

 

När kan återvinning ske?

Det fjärde kapitlet i konkurslagen innehåller bestämmelser om olika typer av återvinning. Den bestämmelse som har bredast tillämpningsområde är 4 kap. 5 § konkurslagen. Något förenklat behöver följande förutsättningar uppfyllas för att en rättshandling ska kunna återvinnas:

  1. Det ska röra sig om en rättshandling som på ett otillbörligt sätt har gynnat en viss borgenär framför andra, undandragit gäldenärens egendom från borgenärerna eller ökat gäldenärens skulder.
  2. Gäldenären var eller blev insolvent till följd av rättshandlingen.
  3. Borgenären kände till, eller borde ha känt till, gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig.

Otillbörlighetsrekvisitet är centralt och kan exempelvis anses vara uppfyllt vid stora engångsbetalningar till en borgenär samtidigt som andra skulder till borgenärer förblir obetalda.

Alla rättshandlingar som ägt rum inom fem år före konkursen kan återvinnas förutsatt att återvinningstalan väcks i tid. Huvudregeln är att en återvinningstalan måste väckas vid allmän domstol inom ett år från konkursbeslutet. Eftersom Serneke försattes i konkurs i januari 2025 har konkursboet därmed haft tidspress på sig att väcka talan gällande dess återvinningskrav, vilket är en förklaring till varför flera återvinningsmål nyligen inletts.

Kommentar

Återvinning är ett betydelsefullt verktyg för konkursförvaltare och fyller ett viktigt syfte. Även om en återvinningstalan väcks behöver det inte innebära att kraven för återvinning är uppfyllda. För att kunna bedöma om förutsättningarna för återvinning av rättshandlingar är uppfyllda krävs komplicerade bedömningar gällande bland annat vad som ska anses vara otillbörligt, när gäldenären blev insolvent och vad borgenären borde ha känt till. Denna typ av krav inverkar också typiskt sett på hur lång tid konkursen kommer ta, eftersom det är först när återvinningskraven är avgjorda som det går att veta hur mycket medel som flutit in till konkursboet.