Artikel Det uppförda höghuset som nekades bygglov

Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att inte bevilja bygglov för ett redan uppfört höghus i centrala Knivsta. Vid bedömningen ansågs kraven i plan- och bygglagen på god form-, färg- och materialverkan samt anpassning till omgivningen inte vara uppfyllda trots att byggnaden var planenlig.

Bakgrund

Ett fastighetsbolag ansökte om bygglov för ett flerbostadshus i centrala Knivsta. Det speciella i detta fall är att byggnaden, som är kommunens högsta, redan hade uppförts med stöd av ett tidigare bygglov. Något slutbesked har dock inte kunnat lämnas efter det första bygglovet eftersom gestaltningen inte följde det bygglovet. Fastighetsbolaget inkom därför med en ny bygglovsansökan för den redan uppförda byggnaden.

Byggnaden i fråga består av flera huskroppar. Nämnden avslog ansökan med hänvisning till bland annat att det södra höghusets fasadpaneler gav ett billigt och slarvigt intryck, att den kalla blågrå kulören inte harmonierade med omgivningens varma kulörer och att balkongerna var klumpiga och dominanta. Beslutet överklagades, varvid mark- och miljödomstolen delade nämndens bedömning och avslog överklagandet. Nu har även Mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte bevilja bygglov för byggnaden i mål P 16834-25.

Bygglov och slutbesked
Bygglov är ett tillstånd från det allmänna att utföra en lovpliktig åtgärd, till exempel en nybyggnad. Slutbesked är det allmännas skriftliga godkännande av att åtgärderna är slutförda och att byggnadsverket får tas i bruk. Ett slutbesked förutsätter att byggherren har visat att kraven i exempelvis bygglovet är uppfyllda.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Mark- och miljööverdomstolen konstaterade inledningsvis att den sökta åtgärden var planenlig. Frågan i målet var i stället om byggnaden uppfyllde övriga krav i plan- och bygglagen (PBL). I PBL finns det bestämmelser som bland annat anger att en byggnad ska vara lämpligt utformad med hänsyn till stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan (se 2 kap. 6 § 1 punkten PBL). Därtill ska en byggnad ha en god form-, färg- och materialverkan (se 8 kap. 1 § 2 punkten PBL).

Den aktuella fastigheten omfattades av en detaljplan utan krav på färg eller material, men planbeskrivningen angav att bebyggelsen skulle ha höga arkitektoniska kvaliteter. Mark- och miljööverdomstolen fann att planbeskrivningen visserligen inte är rättsligt bindande, men att viss ledning ändå kunde hämtas från den vid tolkningen av detaljplanen – särskilt då kommunen uttryckligen velat uppnå höga arkitektoniska kvaliteter med bebyggelsen på platsen. Eftersom byggnaden ansågs ha stor inverkan på platsen och stadsbilden tillmättes nämndens bedömning av lämplig utformning stor vikt.

Rätten fann att det främst var färgsättningen som påverkade intrycket av huset: den gråa färgen på det södra höghuset passade inte in i omgivningen och harmonierade inte heller med byggnadens övriga kulörer. Däremot ansågs det norra höghuset och den mellanliggande huskroppen uppfylla kraven på anpassning och utformning.

Eftersom det södra höghusets utformning därmed inte ansågs lämplig saknades förutsättningar att ge bygglov. Att byggnaden redan var uppförd föranledde ingen annan bedömning, och avslaget ansågs inte oproportionerligt.

Kommentar

Avgörandet visar på vikten av att följa ett beviljat bygglov. I det aktuella fallet var byggnaden planenlig, men avvek från det tidigare bygglovet. Trots planenligheten ansågs byggnaden inte uppfylla övriga krav i PBL eftersom färgsättningen av det södra höghuset inte ansågs passa in i omgivningen eller harmoniera med byggnadens övriga delar. Vad byggherren i fråga väljer att göra härnäst återstår att se. Avgörandet kan inte överklagas.